Browsing by master's degree program "Master 's Programme in Social Science in Swedish (MSV)"
Now showing items 41-60 of 93
-
(2021)Biodiversity loss is a global environmental problem, which has both its origin and impact on society. In Finland, the issue has been addressed with an attempt to integrate biodiversity considerations from environmental sector to other policy sectors. This practice of collaboration of actors from two or more policy sectors to integrate aims and concerns derived from one policy sector into another is referred to as policy integration. By examining biodiversity considerations in water management practices for agriculture and forestry, the aim of this thesis is to find out what factors contribute to policy integration. The research question is “how have biodiversity considerations been integrated in water management guidelines for agriculture and forestry in Finland?” This question is analyzed with a theoretical framework, where five criteria for policy integration, inclusion, consistency, weighting, reporting, and resources are operationalized in qualitative content analysis. The material of the analysis consists of the policy document “Water management guidelines for agriculture and forestry”, which is complemented with three thematic interviews of water management specialists. The results of the analysis suggest that lack of discussion about inconsistencies between biodiversity and other policy objectives, lack of prioritization for biodiversity when conflicts between objectives take place, absence of precise reporting indicators for biodiversity and insufficiency and incompatibility of resources act as a barrier for policy integration. Furthermore, it is found out that the theoretical framework could be improved by adding criteria for analyzing adequate structures of governance, as well as defining the integrated policy and its goals. The main conclusion of this master’s thesis is that in order to successfully integrate policies, essential concepts and goals of the policy should be defined, efforts to minimize the inconsistencies between policy goals should be based on scientific research, and the structures of governance in the political system should be adequate to promote policy integration.
-
(2023)Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att producera kunskap om den sociala interaktionens, speciellt kommunikationens, karaktäristiska drag i relationen mellan arbetstagare och närchefer i en socialjourskontext. Arbetets teoretiska utgångspunkter består av teorier om samverkan mellan den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga, dialogens potential i arbetslivet och närchefers möjligheter att stödja arbetstagares välmående och funktionsförmåga enligt en integrativ modell för autentiskt ledarskap. Empirin består av sju individuella intervjuer med socialarbetare som representerar tre nationella socialjourer. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingens forskningsfrågor är; 1) vilka förutsättningar anser socialarbetarna att arbetsförhållandena på socialjourerna skapar för social interaktion mellan närchefer och arbetstagare? 2) vilken betydelse anser socialarbetarna att den sociala interaktionen mellan närchefer och arbetstagare har för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga? 3) hur anser socialarbetarna att närcheferna skulle kunna främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna? En del informanter ansåg att skiftesarbetet i sig begränsar närchefernas och arbetstagarnas förutsättningar för social interaktion, men största delen ansåg att förutsättningarna är beroende av bägge parters insatser i frågan. Trots olika synsätt, upplevdes närcheferna har ett större ansvar i frågan än arbetstagarna på grund av närchefernas maktposition. Kvaliteten på den sociala interaktionen ansågs vara av stor betydelse för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga. Informanterna upplevde att brister i interaktionen försämrar arbetsgemenskapens arbetsprestation och arbetsengagemang, begränsar förutsättningarna för kompetensutveckling och inverkar negativt på arbetsplatsens sociala relationer och sociala klimat. Däremot upplevdes en god social interaktion stödja arbetsgemenskapen inom dessa områden. Informanterna ansåg att närcheferna kan främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna genom att stödja arbetstagarnas delaktighet, inflytande, kompetensutveckling och möjligheter till dialog på arbetsplatsen samt sträva efter att utveckla tillitsfulla, ömsesidiga och jämställda relationer till dem. Vidare önskades närchefernas tillgänglighet, närvaro på kontoret, deltagande i klientarbetet och aktivt stödjande av arbetstagarna i deras arbete. Resultaten av studien tyder på att socialjourer skulle kunna gynnas av att kritiskt granska arbetstagares och närchefers nuvarande förutsättningar för social interaktion och behandla deras betydelse inom arbetsgemenskapen. Informanternas upplevelser av och synsätt på temat framstod som snarlika, något som möjligtvis kan förklaras med socialjourernas motsvarande kommunikationskanaler. Genom att skapa förutsättningar för en diskuterande och öppen kommunikationskultur och främja goda sociala relationer och ett stödjande socialt klimat på arbetsplatsen, kan hela arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga stödjas.
-
(2023)Alexitymi kan definieras som ett personlighetsdrag där individen saknar ord för känslor, och således har brister i förmågan till empati och mentalisering. Som begrepp är alexitymi tämligen okänt, trots att omkring 10 % av befolkningen uppskattas lida av störningen. En övervägande majoritet av forskning som finns att tillgå kring alexitymi utgörs av kvantitativa studier. Denna avhandling svarar på behovet av ett kvalitativt bidrag till utökad vardaglig kunskap om alexitymi utöver den biomedicinska aspekten, genom syftet att undersöka hur personer som antas vara alexitymiska konstruerar alexitymi, och hur dessa personer positionerar sig i dessa konstruktioner. Avhandlingens forskningsmaterial utgörs av det öppna webbforumet Alexithymia online, där användarna delar sina personliga erfarenheter. Som teoretiskt ramverk tillämpas kritisk diskursiv psykologi, (eng. critical discursive psychology, CDP), som i denna avhandling i praktiken omsätts till identifiering av tolkningsrepertoarer respektive subjektpositioner. Avhandlingens resultat visar att personer som antas ha alexitymi uppfattar alexitymi på olika sätt, men att majoriteten upplever omvärldens sociala koder och krav som betungande. Flera personer uppger att de har svårt att leva upp till dessa (o)uttalade krav om att ge känslomässiga gensvar, och använder sig av låtsade och simulerade känslor för att vara omgivningen till lags. Tolkningsrepertoarer som identifierats är således olycklighetsrepertoaren, den avvikande repertoaren, den känslokalla repertoaren och den empatiska repertoaren. Ett urval av subjektpositioner som urskiljts utgående från dessa tolkningsrepertoarer är otillräcklig, frustrerad, kritisk och ointresserad. Slutsatsen är att alexitymi bekräftas få avsevärda konsekvenser för psykiskt välbefinnande och sociala relationer, och resultatet bidrar till att förmedla en betydelsefull inblick i personliga och sociala funktioner kring alexitymi – en inblick tillhandahållen av alexitymiska personer, återgivna i denna avhandling. Ytterligare kvalitativ forskning kring alexitymi i förhållande till mätverktyg som TAS-20 efterfrågas.
-
(2023)Psykisk ohälsa är ett fenomen som det talats om allt mer i media. Flera idrottare har talat ut om sin psykiska ohälsa och hur den påverkat deras idrottskarriär. Elitidrottare skall ofta prestera på sin högsta nivå och de strävar alltid efter framgång. Att kunna prestera på bästa möjliga nivå är inte så lätt och därför har forskning lagt fokus på att hjälpa idrottarna ha bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas. Bland annat talar man inom idrottsvärlden en hel del om hur mycket man skall sova, hur man skall äta och hur man återhämtar sig bäst. Däremot har fokuset inte varit lika starkt på att tala om ens psykiska hälsa och speciellt vilka svårigheterna man kan ha med den. Denna avhandling fokuserar på att ta reda på vilka upplevelser elitidrottare i Finland har då man talar om psykisk ohälsa. Denna avhandling använder sig av socialkonstruktionism som teoretiska referensram eftersom lagidrott är väldigt bunden till olika sociala relationer och sociala situationer vilka med stor sannolikhet inverkar på hur mening skapas i dessa situationer, särskilt genom språket. Bland annat diskussionskulturen som förekommer till exempel i omklädningsrummet kan påverka vilka typer av diskussioner som får utrymme och diskussionsämnen som tas upp. Materialet för avhandlingen samlades genom semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Alla dessa respondenter spelar eller har spelat handboll på elitnivå i Finland. I analysen av materialet användes metoden tematisk analys. Resultaten av studien utgjordes av sex huvudteman. Dessa var (1) tystnad, (2) mod och tillit, (3) svaghet, (4) prestation och press, (5) gruppvälmående och (6) hur psykisk ohälsa upplevs i förhållande till fysisk ohälsa. Att inte våga tala ut om psykisk ohälsa och som respondenterna beskrev att man inte riktigt talar om psykisk ohälsa alls inom idrotten var två huvudaspekter som beskrevs. Då respondenterna var lagidrottare beskrev flera av dem att det var viktigt att gruppen hade det bra, med andra ord låg gruppens välmående i stor fokus bland respondenternas beskrivningar om sina upplevelser. De manliga respondenterna beskrev tydligt kopplingen mellan psykisk ohälsa och prestation samt press. Däremot fanns det inte ett lika tydligt tema som bara de kvinnliga respondenterna beskrev om. Studien bidrar till att belysa idrottarnas egna upplevelser om hur de upplever psykisk ohälsa inom lagidrott. Detta perspektiv är viktigt eftersom det är idrottarna själva som kan påverkas av dessa sätt att uppleva psykisk ohälsa. Resultaten av avhandlingen är även viktiga för idrottarnas möjligheter till att klara av motgångar bättre och att på det sättet nå framgång i sin idrottskarriär.
-
(2023)Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Anna-Maria Dumell Arbetets titel: ”Jag tycker fortfarande om mitt jobb fast det är tungt ibland”. En kvalitativ studie av socialarbetares berättelser om orsakerna till att jobba länge i barnskyddet Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: Februari 2023 Sidantal: 90 Nyckelord: barnskydd, socialarbetare, karriär, arbete, arbetsplatser, socialt arbete Handledare: Christian Kroll Förvaringsställe: Övriga uppgifter: Sammandrag: I avhandlingen undersöks vad som kan karaktärisera de socialarbetares arbetsstigar som har en lång erfarenhet av barnskyddet, och vilka orsaker som bidrar till att socialarbetare stannar kvar länge i barnskyddet. Avhandlingen fokuserar på socialarbetare som har jobbat i barnskyddet redan en längre tid och är fortfarande kvar i barnskyddet. Forskaren är intresserad av att se hur tankarna om arbetsstigar och orsaker att stanna kvar länge i barnskyddet kommer fram i socialarbetares egna berättelser. I avhandlingen talas det om arbetsstigar hellre än karriärer eller karriärvägar eftersom ordet ”karriär” konnoterar till att mer eller mindre aktivt planera sin arbetsstig för att avancera och nå högre ställning, medan ordet arbetsstigar bättre beskriver en öppen väg genom arbetslivet och är neutralare. Avhandlingen innehåller två forskningsfrågor: 1) Vilken karaktär har arbetsstigarna för de socialarbetare som har jobbat länge i barnskyddet enligt deras egna berättelser? och 2) Vilka orsaker framkommer i socialarbetares berättelser som viktiga för att socialarbetare ska trivas på sitt arbete och jobba länge i barnskyddet? Materialet består av ett för detta ändamål insamlat material i form av sex skriftliga, narrativa livsberättelser och tre muntliga intervjuer som sedan transkriberats. Materialen är insamlade under två olika omgångar, i oktober 2019-december 2020 och december 2022-januari 2023. Materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen består av två huvudteman: socialarbetares arbetsstigar och orsaker som utformar dessa arbetsstigar. I avsnittet om socialarbetares arbetsstigar presenteras olika teorier om typiska arbetsstigar för socialarbetare och hur arbetsstigens utformning kan påverka en arbetstagares yrkesidentitet. Aspekter från tidigare forskning kring socialarbetares arbetsstigar har sammanfattats i en egen, förenklad modell som en utgångspunkt för analysen av respondenternas arbetsstigar. Det redogörs också kort för teori kring varför man vill och väljer att studera och jobba med socialt arbete. I det andra avsnittet om utformandet av arbetsstigarna för socialarbetare inom barnskyddet identifieras två typer av orsaker: förstärkande respektive belastande orsaker som kan utforma socialarbetares arbetsstig i barnskyddet på ett positivt eller negativt sätt. Enligt resultaten av undersökningen finns det två slags typiska arbetsstigar för socialarbetare som till slut jobbar länge i barnskyddet: de som blir intresserade av barnskyddet redan före eller under studierna och jobbar största delen av sin arbetsstig i barnskyddet, och de som har jobbat längre med andra klientgrupper än barn och unga och blir intresserade av barnskyddet först i arbetslivet. De flesta respondenters arbetsstigar har dessutom varit sådana som bekräftar deras yrkesidentitet på ett positivt sätt. Det finns flera ledande socialarbetare bland respondenterna, och detta kan betyda att de har trivts så bra i sitt jobb som socialarbetare att de har tagit emot positionen som ledande socialarbetare för att kunna förbättra och påverka det jobb som de tycker om. I fråga om förstärkande orsaker som utformar arbetsstigen för socialarbetare i barnskyddet kommer följande teman fram som viktiga: att barnskyddsarbetet är ett kall, vikten av goda arbetskamrater och förmän, den förstärkande effekten av goda klientkontakter och arbetets inverkan på klientfamiljerna, barnskyddets samtidigt utmanande och givande natur, vissa personliga karaktärsdrag som kan hjälpa i barnskyddsarbetet, att hitta den rätta arbetsenheten inom barnskyddsfältet, olika yttre orsaker som lön och bra arbetslokaler, att ständigt lära sig någonting nytt och att känna stolthet för att göra ett utmanande arbete. Som belastande orsaker till utformandet av socialarbetares arbetsstigar nämns återkommande tankar om att byta arbetsplats p.g.a. missnöjde med arbetet, psykisk ohälsa p.g.a. arbetets krav, känslan av moralisk ångest och barnskyddets mediebild och myndighetsansvar. Man kan tolka dessa resultat så att det för att hitta sin yrkesidentitet som socialarbetare i barnskyddet krävs en viss mognadsprocess, och att den mognadsprocessen kan påbörjas i vilket skede av studie- eller arbetslivet som helst och av flera olika orsaker, t.ex. en studiepraktik eller en insikt i arbetslivet. Undersökningen visar också att det verkar vara just barnskyddets utmanande och krävande natur som kan vara en av de orsaker som får socialarbetare att tycka om arbetet och jobba länge i barnskyddet.
-
(2023)Representation av män och kvinnor i reklamer har länge varit ett omtalat ämne. Representationen anses inte vara jämställd. Enligt forskning framställs och representeras de olika könen på olika sätt i reklamer. Tidigare forskning visar att kvinnor syns mindre i medier och framställs ofta på ett stereotypiskt sätt. I denna avhandling analyseras Fazers reklamer som publicerats på Fazers egna YouTube kanal under året 2021. Sammanlagt har 21 reklamer analyserats. Forskningen fokuserar på könsrepresentationer samt stereotyper och dess framställning gällande kön. Som metod för att utföra forskningen har det använts inslag av både kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen har både bild samt ljud analyserats medan i den kvalitativa delen ligger fokus på innehållet av bilderna i de olika reklamerna. Forskningen baserar sig på Goffmans teori om könsstereotyper där sex olika stereotyper Goffman lagt fram analyseras i reklamerna. Dessa stereotyper är: relativ storlek, den feminina beröringen, funktionsrankning, familjescener, ritualisering av underordning och licensierad avlägsnande. Goffmans teori har bekräftats i många tidigare studier medan annan forskning fått andra resultat. I denna forskning analyseras hur det manliga och kvinnliga könen framställs i finsk reklam. De kvantitativa resultatet visar att det är 54 procent kvinnor och 46 procent män som visas i bild i Fazers reklamer. I reklamerna är det vanligare med en kvinna som spelar huvudrollen och det är 58 procent kvinnor som har huvudrollen och 42 procent män som har huvudrollen. Av berättarrösterna och replikerna som finns med i reklamerna syns den största skillnaden då 63 procent är kvinnor och 38 procent män. Stereotyperna Goffman lagt fram finns alla närvarande men flesta i väldigt små grader. Stereotypen ritualisering av underordning var den som var närvarande i reklamerna i högsta grad. Den stereotypen som syns i minst tillfällen är funktionsrankning. Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på fyra reklamer, en som bekräftar en stereotyp, en som inte gör det och två som både bekräftar stereotyper men även bryter mot dem. Resultaten i den kvalitativa delen visar att Fazer försöker undvika stereotyper genom att visa andra sociala kön exempelvis, men även att det fortfarande finns klassiska könsstereotyper i vissa reklamer.
-
(2023)There are few events a country can experience that are as traumatizing as a civil war and its effects can affect a country and its citizens for the foreseeable future. In a civil war, one or more groups are so divided from each other that they end up in an armed conflict. Within political science, there has emerged an interest in how unstable societies, with a divided population, democratically can attempt to maintain the fragile peace. Power Sharing aims to include and distribute power between the opposing groups with the hope that they will develop an interest in avoiding further armed conflict. There are a number of different ways of distributing power and the various tools can be divided into four dimensions of power sharing. The various power-sharing dimensions are political power-sharing, economical power-sharing, military power-sharing, and territorial power-sharing. From a feminist point of view, there are several problematic aspects with power sharing. Although women often constitute the majority of the population in a post-conflict society, women as a group are often completely overlooked in favour of the conflicting groups. As a result, women often experience political exclusion and are underrepresented in politics. Women have also been overlooked for a long time in the research of power sharing and its various political effects. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether there is a connection between the choice of different power-sharing dimensions and the proportion of female political representation in a post-conflict society. Furthermore, I want to investigate which power-sharing dimension gives the highest proportion of female political representation in a post-conflict society. The material consists of 45 civil wars that ended between 1970 and 2022. The material is analysed using a factorial ANOVA. First, the proportion of female political representation at the first national political election after the end of the civil war is analysed. Thereafter, the proportion of female political representation as of 01.01.2022 is analysed At the first political election, the analysis shows that the use of political power-sharing and military power-sharing has a statistically significant effect on the proportion of female political representation, versus not using these. Territorial power-sharing also has a statistically significant effect if one removes the outlier that is identified. These significant findings are not found in the second analysis, but the analysis shows that the use of especially economic power-sharing and political power-sharing gave a higher proportion of female political representation compared to not using these. As the material is relatively small and there are few post-conflict societies that have not adopted political power-sharing, one must be wary of putting too much emphasise of the result. The analyses do not find that use of any of the different power-sharing dimensions results in a significantly higher proportion of female political representation than the others.
-
(2022)Finland har enligt internationella kartläggningar ansetts vara ett av de mest jämställda och socioekonomiskt utvecklade länderna i världen. Kvinnor har haft rätt att rösta och kandidera i riksdagsval sedan år 1907 och kommunalval sedan 1917. På nationell nivå har könsbalansen inom politiken förändrats märkbart och är idag nästintill jämn. På lokal nivå hittas däremot stora skillnader i andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Det viktigt att kvinnor deltar och representeras i det kommunala beslutsfattandet ur ett demokratiskt perspektiv, men även eftersom kommunen ofta är en viktig arbetsgivare för framförallt kvinnor. Orsaken till kvinnors frånvaro i lokalpolitiken blir därför ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Syftet med denna avhandling är att med hjälp av strukturella förklaringsmodeller kartlägga och analysera den rumsliga variationen i kvinnors politiska representation på den lokala nivån i Finland. I avhandlingen hävdas att kvinnors politiska representation i kommunfullmäktige påverkas av ett samspel mellan strukturer, aktörer och institutioner. Fokuset ligger dock på den strukturella kontexten. Tidigare studier som undersökt kvinnorepresentationen inom det politiska beslutsfattandet i Finland har ofta koncentrerat sig på den nationella nivån. För många politiker är dock lokalpolitiken ett viktigt steg på den politiska karriärstegen. Undersökningar som utförs med kommuner eller regioner i fokus kan dessutom ta fasta på och jämföra bl.a. strukturer och olikheter inom ett land, på ett sätt som inte vore möjligt på nationell nivå. Denna avhandling undersöker, med moderniseringsteorin och struktureringsteorin som grund, samt en kvantitativ metod, strukturernas påverkan på kvinnors politiska representation i de finländska kommunernas fullmäktige efter kommunalvalet år 2017. Dessutom görs en kartläggning av kommunernas strukturer och vad som kännetecknar Finlands kommunala landskap. I avhandlingens kvantitativa analys används en egen bearbetning av officiella data från Statistikcentralen. Det extensiva datamaterialet bidrar med information om kommunernas strukturella kontext och andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Resultatet i studien visar att en moderniserad strukturell kontext bidrar till en högre andel kvinnor i kommunfullmäktige, medan en traditionell kontext höjer ribban för kvinnor att ta sig in på den lokala politiska arenan. En direkt koppling mellan strukturer och kvinnorepresentation kan dock inte hävdas, utan strukturer är endast en bidragande faktor i variationen i kvinnorepresentation på lokal nivå. Resultatet understryker även budskapet om att de finländska kommunerna inte är homogena och att det kommunala självstyret som kommunerna besitter har en stor inverkan på kommunen.
-
(2023)Tiivistelmä – Referat – Abstract Medierna har en enorm makt att påverka och styra samhällets åsikter om händelser och personer. Journalisters medvetna och omedvetna val då de porträtterar personer spelar en nyckelroll i hur en händelse eller en person ramas in. Dessa val kan i vissa fall av medieporträtteringar leda till ökad stigmatisering och polarisering. Flera studier antyder att då medier porträtterar islam och nyheter eller personer som kan kopplas till religionen är det oftast ett negativt narrativ som bildas. Islam är också en återkommande faktor då det gäller porträttering av extremism och terrorism. I den här magisteravhandlingen studerar jag skillnader i hur Svenska Yle i Finland och DR i Danmark porträtterar de nordiska medborgarna i al-Hol i Syrien under januari – december 2019. För att ta reda på detta har jag analyserat artiklar publicerade av Svenska Yle och DR under denna tid med hjälp av en kvalitativ textanalys som grundar sig på den teoretiska ramen om gestaltningsteorin. Den kvalitativa analysen visar att det finns både skillnader och likheter i rapporteringen. Den största skillnaden mellan mediehusen är användningen av tematiska och episodiska ramar i rapporteringen. Svenska Yle använder sig mer av tematiska ramar och ansvarsutkrävande ramar och breddar genom detta den politiska diskussionen och efterlyser politiska beslut. DR använder sig mer av episodiska och moraliska ramar genom att bland annat skriva mer processnyheter och lyfta upp de danska kvinnornas och barnens religiösa tro. Detta gör de genom att bland annat påpeka att kvinnorna bär niqab och ställer det i konflikt med Danmarks förbud mot klädseln. Analysen visar att DR:s och Svenska Yles porträttering av de nordiska medborgarna i al-Hol har tre gemensamma huvudramar: säkerhetshot, utanförskap, terrorism. De nordiska kvinnorna och barnen hade i DR:s och Svenska Yles porträttering några återkommande benämningar och beskrivs bland annat som ”IS-kvinnor”, ”IS-barn” och ”IS-sympatisörer” som bidrog till bildandet av dessa tre huvudramar. Kvinnorna och barnen fick sällan komma till tals och deras religiösa bakgrund och tid i Syrien var ett mer återkommande narrativ i både DR och Svenska Yle än en diskussion om deras mänskliga och medborgerliga rättigheter. Journalisternas porträttering av kvinnorna och barnen leder till ett starkt ”vi och dem”-tänkande, där de nordiska medborgarna i al-Hol framställs som ett ”dem” som inte är välkomna tillbaka till sitt hemland. Skillnaden i användningen av tematiska och episodiska ramar kan bero bland annat på att den politiska diskussionen gick het i Finland, medan den redan var över i Danmark. Därmed behövde de politiska besluten luftas och ifrågasättas i finska medier, medan det inte fanns ett sådant behov i Danmark eftersom besluten redan hade fattats. Den politiska debatten och bristen på den återspeglas i porträtteringen. Det sätt som DR och Svenska Yle porträtterar de nordiska kvinnorna och barnen i al-Hol är ett belysande exempel på att det finns behov av att forska mer i hur terrorism och speciellt kopplingar till islam och religion ska framställas i medier utan att det leder till en redan existerande polarisering och stigmatisering av islam.
-
(2022)Resultatstyrningen är ett styrsystem som används i den finländska statsförvaltningen. Systemet innebär att olika nivåer inom förvaltningen ställer upp mål som de sedan strävar efter att uppnå. Strategiarbete och strategisk styrning är en central del av resultatstyrningen och det arbete som görs kring resultatstyrningen. Resultatstyrningen infördes som ett styrsystem inom statsförvaltningen i slutet av 80-talet i Finland och arbetet kring detta tog fart under 90-talet. Resultatstyrningen har sin grund i New Public Management reformen som ledde till flera olika ändringar inom den offentliga förvaltningen. Resultatstyrningen infördes i flera olika länder som en följd av NPM-reformen. Norge, Sverige och Danmark har bland annat tagit resultatstyrningen i bruk under 80-talet några år innan Finland införde detta. Resultatstyrningens centrala strategiska styrinstrument är regeringsprogrammet vilket innebär att resultatstyrningen handlar om ett samspel mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Resultatstyrningen har genomgått flera utvecklingsprojekt sedan det infördes. I avhandlingen undersöks ledarskapets betydelse för den strategiska styrningen och resultatstyrningen med hjälp av resultatsyrningsdokument som har publicerats inom statsförvaltningen och genom enkätmaterial som samlats i samband med utvärderingen av resultatstyrningsmodellen som publicerades år 2021. Metoden som används är en kombinerad metod, där både kvalitativa och kvantitativa ansatser används. De centrala dokumenten som används i analysen är regeringsprogrammen, handboken för resultatstyrningen och dokumenten som publicerats i samband med utvecklingen av resultatstyrningen år 2012, samt utvärderingen av resultatsyrningsmodellen som har publicerats år 2021. Genom en analys av centrala resultatsyrningsdokument och tidigare insamlat enkätmaterial kan man konstatera att det har skett en utveckling. Den strategiska styrningen har utvecklats bland annat genom att nya mekanismer för den strategiska styrningen har införts. Även diskussionen om strategin och den strategiska styrningen har utvecklats. Dock kan det konstateras att det finns skillnader mellan sektorer och att det fortfarande finns utrymme för utveckling.
-
(2023)The study examines factors impacting the resilience process amongst youth growing up in an SOS- Children's village in Madagascar. The study uses the framework of the life-course approach to theorize and link exposures across the life course to possible future pathways and trajectories for the informants. It has involved the investigation of factors across life, geographical location, and social context. The study is an ethnographic study that has applied a mixed method design containing material from participatory observations, and life-narrative interviews. The research results involve factors from three dimensions, that of the informants' individual life, family life, and community life. The overall experience of overcoming hardship and the gratitude openly acknowledged by the informants for being a care-receiver is connected to geographical location and the Malagasy circumstances of being a society in deep poverty. In line with previous research findings, the youth take advantage of being in care to prepare themselves for the future. The ability to acknowledge the positive turn their life took is however strongly connected to the age of admission and is also context-based to be a receiver of SOS-Care. This might somewhat overshadow the youths' self-reliance on their own abilities to successfully transcend through the upcoming life stages. Nevertheless, personal attributes were found to also play a significant role regarding the outlook on the SOS's role in overcoming hardship, which may impact the resilience to transcend beyond SOS care into adulthood. Access to education also helps boost agency and self-reliance for the care receivers. The youth shape their identities in plural contexts which both challenges and supports the process of obtaining resilience. The SOS village has been found to have stable staff patterns which support the youth's development, however, due to the high number of youth placements per caregiver the youth may be at risk of being exposed to structural neglect. Further recommendations for SOS-care providers include the need to support wider cultural socialization for the youth during care. As well as to identify the type of interventions needed and the most appropriate time across the youths' life to intervene. This especially concerns the transition from the SOS village and for it to not only be determined by academic advancements but by when the youth feel ready in other aspects of life.
-
(2022)Amidst global challenges such as climate change, the covid-19 pandemic and digital menaces such as the spread of disinformation, as well as a fear of declining reading skills in Finland, several media companies have established a niche news genre aimed at subteen prosumers. This thesis is an exploration of children’s news from the perspective of the media professionals producing the content. The study inquires how the journalists imagine their audience – namely children in elementary school – when making news. With a poststructuralist, Foucauldian discourse theoretical approach, the thesis analyzes articulations by producers representing four major newsrooms in Finland (Yle, Svenska Yle, Helsingin Sanomat and Hufvudstadsbladet), gathered during five individually conducted semi-structured interviews. In accordance with the theoretical standpoint, the producers’ articulations contain statements, that consequently have a function with constitutive effects. The empirically informed interpretive account explores four discursive formations of children and childhood found in the material: the children as universal, capable, vulnerable, and as the ‘future’. These formations come to construct the concept of childhood, of what children are and what children should become. The news producers imagine children as competent beings, navigating the digital era skillfully, with a curiosity of their surroundings. Conflicting discourses of their vulnerability to digital harm fuels an objective of the news to be(come) a provider of safe and trustworthy information. In these discourses, the developmental level of children come to matter for what kind of content is deemed possible to produce for the audience. In imagining the children through a universal lens, the producers construct a rather one-dimensional image of what it means to be a child in Finland in the 21st century. This thesis contributes to the understudied field of children’s news with raising questions on how the mechanisms in news production, as seen from the discursive practices that constitute the work by news professionals, come to influence the way in which adults relate to children as media consumers.
-
(2022)Avhandlingen undersökte förekomsten av känslor i inlägg som profilerna Svenska Yle (@svenskayle) och Yle X3M Nyheter (@ylex3mnyheter) delade på Instagram under vårvintern 2021. Syftet med undersökningen var att identifiera olika sätt på vilka känslor lyfts fram eller sprids genom inläggen medieprofilerna delat, och att genom detta få en djupare förståelse för dagens sätt att kommunicera kring nyheter och aktualiteter på sociala medier. Känslor är en del av nyhets- och aktualitetsrapporteringen på sociala medier, och kan presenteras och användas på olika sätt och i olika syften. Till den sociala medielogiken hör en flervägskommunikation där nätverk och gemenskap står i centrum. Fokus ligger på medieanvändaren med alla dennas känslor, åsikter och tankar, och känslor är därför en central del av kommunikationen och innehållet på sociala medier. Medier använder också känslor för att få uppmärksamhet i en tid när ett ständigt flöde skapar konkurrens. Studien utfördes genom en kvalitativ textanalys av 43 inlägg. Som inspiration för textanalysen användes närläsning och innehållsanalys. Såväl text som bilder och videor och andra icke-verbala uttryck analyserades. Resultatet visar att känslor dels förekom i materialet genom direkta känslouttryck som beskrivande ord och bilder på ansiktsuttryck, dels genom olika språkliga-, stilistiska- och retoriska medel som i studien kallas känsloverktyg. Känslorna fick stor synlighet i inläggen genom bilder, citat och känsloverktyg som frågor till publiken och emojier. Interaktionsuppmaningar och redaktionella känslouttryck tyder på att Svenska Yle och Yle X3M Nyheter är bekanta med och anammar de normer för innehållsdelning som finns på Instagram, där personlig kontakt, känslomässig dialog och gemenskap är centralt. Inom ramarna för studien kan varken redaktionernas syften bakom användningen av känsloverktyg, eller publikens känslomässiga reaktioner antas eller fastställas. Däremot kan studiens resultat visa kommunikationsverktyg på sociala medier i dag, och stöda diskussioner kring framtidens journalistik, dialog mellan publik och redaktion, samt uppmärksamhetsekonomi.
-
(2022)Syftet med denna avhandling är att undersöka hur diskursen kring antirasism lyder på Black Lives Matter Sweden Instagram-konto, vilken typ av konstruktioner av rasism och antirasism hägrar i samhället enligt kontoinnehavarna samt belysa förslag på strategier för hur rasism kunde bekämpas i samhället? Genom att använda kritisk diskursanalys analyseras inlägg vilka är publicerade under en två veckors period under sommaren 2020. Analysen innefattar bilder och bildtext. Avhandlingen har en kort diskussion kring sociala mediers roll i antirasismens mobilisering samt besvarar frågan om vem som bär ansvar och anses vara makteliter när diskurser kring rasism och antirasism formuleras och produceras. I avhandlingen får vi ta del av teoretiska perspektiv på antirasism, rasism, ras, rasifiering och vithet och detta har gjorts ur en samhällsvetenskaplig synvinkel. Bakgrund, forskning och analytiskt perspektiv på antirasism fungerar som avhandlingens teoretiska bas samt tidigare forskning kring rasism i Sverige. Centrala frågorna i avhandlingen lyder: Vilka är de mest dominerande antirasistiska diskurserna utgående från Black Lives Matter Swedens inlägg på Instagram? Vilka antirasistiska handlingar förespråkas i bekämpningen av rasism? Vem har och bör ta ansvar för antirasistiska handlingar och diskurser?
-
(2023)Klimatförändringarna är globala företeelser vars effekter redan märks och som förväntas bli allt intensivare i framtiden. Fenomenet är således ett hot mot såväl samhället som dess medborgare. Åtgärder bör vidtas direkt och kampen mot klimatproblemen kräver en gemensam insats av samtliga aktörer i samhället. Individen har en central roll att svara på klimatförändringarna och det finns olika sätt att påverka, som bland annat genom politiskt deltagande. Olika bakomliggande faktorer såsom ålder, kön, utbildning och miljöattityder påverkar individens politiska deltagande. Det allmänna antagandet är att olika åldersgrupper skulle förhålla sig olika till klimatförändringarna och därför också skulle svara på problemen på olika sätt. Därtill medför olika deltagandeformer fördelar och kostnader för individen, vilket kan påverka deltagandet ytterligare. Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns ett samband mellan individernas miljöattityder och deras politiska deltagande samt om detta samband ser olika ut i olika åldersgrupper. I avhandlingen utförs en kvantitativ dataanalys med material ur EVS Svenskfinland 2018–2019. I analysen utförs en linjär regressionsanalys. Den oberoende variabeln i analysen är miljöattityder och den beroende variabeln politiskt deltagande. Som mellankommande variabel fungerar ålder, medan kön och utbildning används som kontrollvariabler. Den teoretiska referensramen visar hur politiskt deltagande traditionellt har indelats i konventionella och okonventionella deltagandeformer. Fastän valdeltagande kan ses som den mest grundläggande formen av politiskt deltagande, har olika former av deltagande utanför den traditionella arenan särskilt i miljösyfte ökat i popularitet. Litteraturen på området visar dock hur valdeltagande fortsättningsvis är viktigt i Finland. Resultatet i den linjära regressionsanalysen visar ett positivt samband mellan miljöattityder och politiskt deltagande både inom konventionella och okonventionella delagandeformer. Trots att effekten inte är stor, är sambandet en aning starkare för okonventionella deltagandeformer. Ur den deskriptiva statistiken går det att läsa hur deltagare med höga miljöattityder generellt sett har högre grad av deltagande än deltagare med låga miljöattityder. I kontrast till den allmänna uppfattningen går det dock inte att bevisa att sambandet skulle vara starkare bland unga än bland äldre åldersgrupper.
-
(2023)Välmående och motion är ämnen som har varit väldigt aktuella under de senaste åren. Det har varit tal om att unga både mår sämre (åtminstone flera söker hjälp) samtidigt som de inte motionerar tillräckligt. Tidigare forskning visar att det finns både positiva och negativa aspekter i motion, det verkar luta mot det positiva, till exempel mindre ångest- och depressionssymtom och högre nöjdhet med sitt liv. Tidigare forskning visar att det kan finnas skillnader i sambandet mellan motion och nöjdhet beroende på ålder, kön, och huruvida man motionerar ensam eller i grupp. Det finns inte så mycket forskning om skillnaden i nöjdheten med sina relationer om man motionerar ensam eller i grupp. Det sociala, möjligen nöjdheten med relationer kan vara orsaken till att de som motionerar i grupp möjligen mår bättre, åtminstone finns det teorier som stöder tanken om detta, såsom aktivitetsteorin och självbestämmandeteorin. Tidigare forskning utförts i andra länder än Finland, så det är ändamålsenligt att undersöka det i finsk kontext. Allmänt vore det vara viktigt att veta mera om ämnet, då man skulle kunna komma på sätt att förbättra ungas hälsa. Syftet med min studie är därmed att undersöka vilket samband det finns mellan hur mycket man motionerar och nöjdhet med sitt liv, om det finns någon skillnad mellan könen i nöjdhet med livet beroende på motionsmängden, om det finns någon skillnad i nöjdhet med sitt liv om man motionerar ensam eller i grupp och om det finns skillnad mellan könen i nöjdhet med livet beroende på motion ensam eller i grupp, samt om det finns någon skillnad i nöjdheten med sina sociala relationer mellan dem som motionerar ensam och dem som motionerar i grupp. Jag använder data från ”Lasten ja nuorten vapaa-aika 2018” – undersökningen. Samplet är 931 finländska 15 - 29-åringar. Analysmetoden är envägs- ANOVA samt kovariansanalys med ålder samt socioekonomisk status som kovariater. Som välmåendemätare används allmän nöjdhet med sitt liv på skalan 4 – 10 och allmän nöjdhet med sina relationer på skalan 4–10, väldigt allmänt subjektivt mående. Det är frågan om en tvärsnittsstudie, så jag kommer inte fram till kausalitet, utan samband. Resultaten visade att de som motionerade mera och de som motionerade i grupp var nöjdare med sitt liv och de som motionerade i grupp var även nöjdare med sina relationer, vilket stöder delvis tidigare forskning och teorier. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen, så det fortsätter vara lite oklart om det finns skillnader eller om det är ungefär samma för olika kön. Det fortsätter också vara oklart ifall motion leder till välmående eller välmående till motion, men hur som helst kan resultaten vara viktiga då man tänker på hur man skulle kunna förbättra ungas psykiska hälsa, nöjdhet med livet och relationer.
-
(2023)Denna avhandling undersöker hur socialarbetare som arbetat med mottagning av kvotflyktingar reflekterar kring strukturella dimensioner och utmaningar angående arbetet med kvotflyktingar samt på vilka sätt dessa socialarbetare strävar efter att påverka strukturellt. Ämnet utgör ett aktuellt och relevant forskningsområde eftersom strukturella faktorer i koppling till mottagning av kvotflyktingar inte tidigare forskats i. Därutöver har endast lite forskning gjorts om hur socialarbetare inom den integrationsfrämjande sektorn utför strukturellt socialt arbete. Studiens forskningsfrågor är 1) vilka strukturella dimensioner och utmaningar lyfter socialarbetare upp angående arbetet med kvotflyktingar? samt 2) hur diskuterar socialarbetare möjligheter till strukturell påverkan? Materialet för avhandlingen samlades in genom fyra kvalitativa temaintervjuer med socialarbetare som arbetar inom integrationsfrämjande socialservice och som arbetat med mottagning av kvotflyktingar från tre olika kommuner eller välfärdsområden i södra Finland. Kommunerna eller välfärdsområdena som socialarbetarna representerade var olika till sin storlek. Materialet analyserades med en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingen utgår ifrån två olika teoretiska referensramar: strukturella perspektiv i socialt arbete och handlingsutrymme. De strukturella dimensionerna som socialarbetarna lyfte upp var organisatoriska strukturer och samarbetsstrukturer. Dessa dimensioner kan tänkas utgöra en grund för arbetet med kvotflyktingar. De strukturella utmaningarna som socialarbetare lyfte upp var långa, upp till flera månaders väntetider för att få socialskyddsnummer och en plats på språkkurs, ojämlik regional tillgång till psykiatrisk specialiserad sjukvård samt barriärer för strukturellt inflytande. Socialarbetare identifierade social rapportering samt påverkan inom samarbetsstrukturer som de främsta möjligheterna till strukturell påverkan. Dock hade socialarbetarna erfarit barriärer för strukturell påverkan, vilka hade att göra med tidsbrist, resursbrist, motstånd från ledningen, oklarhet kring vart information kan förmedlas samt avsaknad av tydliga organisatoriska strategier för strukturell påverkan.
-
(2022)Positiv psykologi betonar att föräldrars välmående är viktigt med tanke på att familjer ska kunna ha det bra. Trots det så finns det lite forskning om hur positiv psykologi går att tillämpa i familjekontext. Syftet med denna forskning är att med utgångspunkt i positiv psykologi undersöka föräldrars upplevelser av hur träning i mindfulness och användning av personliga styrkor kan stöda föräldrarna i deras föräldraskap samt förbättra deras välmående. Forskningens material består av frågeformulär som besvarats av 37 föräldrar efter att de deltagit i en kurs i positivt föräldraskap. Kursen var en del av ett forskningsprojekt som handlar om att stärka välmående hos barn och vuxna. Den teoretiska referensramen i studien grundar sig i positiv psykologi med fokus på personliga styrkor och mindfulness. Som metod tillämpades en tematisk analys med ett kritiskt realistiskt perspektiv. Resultaten baserar sig på tolkningar av föräldrarnas upplevelser av kursen i positivt föräldraskap och analysen är uppdelade i tre olika huvudteman om positiva, negativa och ambivalenta upplevelser av kursen. Inom ramen för de positiva upplevelserna fanns beskrivningar av hur välmående hos föräldern och barnet och upplevelser av en positiv familjedynamik med hjälp av personliga styrkor och mindfulness bidrar till ett gott välmående hos föräldern och till ett gott föräldraskap. Det centralaste resultatet var att föräldrarnas välmående hänger ihop med barnets välmående och vice versa. Föräldrar bygger upp sitt föräldraskap och växer i sin roll som förälder genom att satsa på sitt eget välmående. Utöver de positiva upplevelserna identifierades negativa upplevelser där föräldrarna tar upp för känslor av stress och upplevelser av prestationsångest. Till de ambivalenta upplevelserna hörde beskrivningar om ovisshet ifall kursen haft en inverkan. Studien kom fram till att de flesta av föräldrarna upplevde att övningarna i mindfulness och personliga styrkor fått dem att sänka på sina krav som förälder men det finns också några som upplevde att kursen gett dem insikter i brister och därmed fått dem att känna prestationsångest. Det kunde sålunda vara intressant för fortsatt forskning att mera djupgående undersöka belastningar som liknande interventioner som baserar sig på positiv psykologi kan ge upphov till och föräldrars resiliens i förhållande till detta.
-
(2021)Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Melissa Maltzeff Arbetets titel: Närståendevård, en kamp om resurser? - ”som att slåss mot väderkvarnar” Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: November 2021 Sidantal: 72 + 8 Nyckelord: närståendevårdare, belastning, resurser, teorin om resursbevaring, innehållsanalys Handledare: Mia Silfver-Kuhalampi Förvaringsställe: Övriga uppgifter: Sammandrag: Trots att närståendevården är en viktig resurs för samhället med tanke på den åldrande befolkningen, upplever flera närståendevårdare belastning som uppkommer i samband med vården. Syftet med studien var att ta reda på hur närståendevårdare beskriver närståendevården, vilka resurser de har tillgång till eller brister i samt hur de påverkar den belastning de upplever och i hurdana situationer utnyttjar de resurser som de har tillgång till. Materialet som analyserades var svaren på en öppen fråga och som samlades in vid en tidigare enkätundersökning om närståendevårdare. Svaren analyserades med hjälp av den teoristyrda innehållsanalysen, som är en typ av kvalitativ innehållsanalys. Analysen utfördes med stöd av Hobfolls teori om resursbevaring. Teorin har använts inom stressforskning, t.ex. gällande belastning som uppstår då det finns konflikter mellan arbete och familj, men har även anpassats inom de senaste tiderna till forskning om vård. De resurser som närståendevårdarna upplevde som viktiga för dem och påverkade belastningen de upplevde var hälsa, tid, pengar, anställning, informellt och formellt stöd. Närståendevårdare beskrev ofta närståendevården som en kamp, då det handlade om att få tillgång till eller att det fanns brister i resurser de hade. Gällande hälsa upplevde närståendevårdare att de antingen hade förlorat den genom fysisk och/eller psykisk ohälsa och flera uttryckte också oro om att förlora sin hälsa då omsorgen var krävande. Tiden som går till omsorgen kan leda till konflikter med den tid som går till arbete eller fritid och därmed skapar belastning för närståendevårdare. Att inte ha tillräckligt med pengar upplevdes också som belastande och vissa ansåg att stödet för närståendevård var inte tillräckligt. Närståendevårdare kunde både ha tillgång till och brist på informellt och formellt stöd. Då de ansåg sig ha informellt stöd, kunde de använda det till att kompensera brister i resurser som tid och formellt stöd. Trots att det fanns närståendevårdare som hade tillgång till formellt stöd, uppgav flera att de hade haft problem med att det inte fanns tjänster tillgängliga, de hade inte fått lov att använda sig av dem eller att samarbete med myndigheterna inte fungerade. Alltså skulle det krävas flexiblare system för att minska på belastningen som närståendevårdare upplever.
-
(2023)I denna magisteravhandling studeras konstruktionen arbete. Den tidigare forskningen berättar om arbetets väsentliga roll för den finländska välfärdsstaten och hur arbete har förändrats med tiden, från den industriella tidsperioden till den nuvarande postmoderna tidsperioden. I avhandlingen lyfts fram olika utmaningar som berör arbetet. Arbetslivet drabbas av olika strukturella utmaningar, såsom brist på arbetskraft, en hög nivå av arbetslösa och en åldrande befolkning. Arbetslivet upplevs också som belastande och allt flera stannar utanför arbetslivet på grund av psykisk ohälsa. Arbetslösheten och speciellt långtidsarbetslösheten är en utmaning både för staten och för individen själv. Arbetslösheten påverkar negativt statliga inkomster och utmanar upprätthållandet av välfärdsstaten. Arbetslöshet är också en individuell förlust och påverkar negativt livskvaliteten. De teoretiska utgångspunkterna i avhandlingen bildas av socialkonstruktivismen, den sociala hållbarheten och den ekologiska hållbarheten. Socialkonstruktivismen är en naturlig teoretisk infallsvinkel då man gör diskursforskning och i denna avhandling analyseras forskningsmaterialet med den kritiska diskursanalysen. Med den kritiska diskursanalysen är det meningen att kritiskt och analytiskt undersöka diskurser som kommer fram i forskningsmaterialet. Forskningsmaterialet har samlats ur YLE:s aktualitetsprogram som visats i TV mellan åren 2020 och 2022. Avhandlingen svarar på två forskningsfrågor. 1. Hurdana diskurser gällande arbete framträder i aktualitetsprogrammen? och 2. Inkluderar diskurserna sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter?. Avhandlingens resultat presenterar de olika diskurserna som framträder i diskussionerna gällande arbete i aktualitetsprogrammen och i avhandlingens resultat diskuteras hur diskussionerna inkluderar hållbarhetsperspektiven. Avhandlingens resultat berättar om diskurser som ofta innehåller också konfliktdiskurser. Ur resultaten framgår att arbetslivet utmanas både av strukturella stelheter, osäkra arbetsmarknader, brist på arbetskraft och av olika fenomen som kan kopplas till det finländska socialförsäkringssystemet. Det kommer fram diskurser där man skyller på det finländska socialförsäkringssystemet och att det innehåller stelheter som möjliggör att man inte tar emot arbete. I avhandlingen framgår att det finns politiska målsättningar och åtgärder för att öka på sysselsättningsnivån och minska på arbetslösheten, men oklart är hur de olika politiska programmen och åtgärderna har fungerat. Resultaten tar också fram att diskursen om den ekologiska hållbarheten är ingen stark diskurs och hållbarhetsperspektiven inkluderas inte i de flesta av diskussionerna om arbete. Den sociala hållbarheten visade sig också att vara en svag diskurs, även om det fanns flera olika sociala ohållbarheter inkluderade i diskurserna om arbete. Det ser ut som om det finns behov för att inkludera de ekologiska och de sociala hållbarhetsperspektiven i diskurserna om arbete och det ser även ut som om måste fundera på nya metoder för att kunna inkludera hållbarhetsperspektiven med funktionerna för upprätthållandet av välfärdsstaten.
Now showing items 41-60 of 93