Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Smirnova, Inna (2014)
    There is an increasing need for organizations to collaborate with internal and external partners on a global scale for creating software-based products and services. Many aspects and risks need to be addressed when setting up such global collaborations. Different types of collaborations such as engineering collaborations or innovation-focused collaborations need to be considered. Further aspects such as cultural and social aspects, coordination, infrastructure, organizational change process, and communication issues need to be examined. Although there are already experiences available with respect to setting up global collaborations, they are mainly focusing on certain specific areas. An overall holistic approach that guides companies in systematically setting up global collaborations for software-based products is widely missing. The goal of this thesis is to analyze existing literature and related information and to extract topics that need be taken into account while establishing global software development collaborations - to identify solutions, risks, success factors, strategies, good experiences as well as good examples. This information is structured in a way so that it can be used by companies as a well-grounded holistic approach to guide companies effectively in setting up long-term global collaborations in the domain 'software development'. The presented approach is based on scientific findings reported in literature, driven by industry needs, and confirmed by industry experts. The content of the thesis consists of two main parts: In the first part a literature study analyzes existing experience reports, case studies and other available literature in order to identify what aspects and practices need to be considered by organizations when setting up global collaborations in the domain software development. Secondly, based on the results from the literature review and consultation with the industrial partner Daimler AG, the identified aspects and practices are structured and prioritized in the form of activity roadmaps, which present a holistic guide for setting up global collaborations. The developed guidance worksheet, the so-called 'Global canvas', is meant to be a guide and reminder of all major activities that are necessary to perform when doing global collaborations for software-based products and services. The main contributions of this thesis are an analysis of the state of the practice in setting-up of global software development collaborations, identification of aspects and successful practices that need to be addressed by organizations when doing global collaborations for software-based products and services and the creation of a holistic approach that presents scientific findings to industry in an effective and credible way and guides companies in systematically setting up global collaborations.
  • Wu, Zhiming (2023)
    This research aims to present a systematic literature review (SLR) on the challenges of global governance concerning the global crises surrounding the debates on the Great Recession 2008 and the COVID-19 pandemic. The research focuses on achieving three primary objectives. First, to understand the concept of global governance while reviewing the contemporary literature from 2008 to 2022. Second, to summarize and analyze the critical challenges of global governance in light of global crises, especially the Great Recession 2008 and COVID-19. Third, to explore how contemporary literature offers suggestions to overcome the challenges of global governance during global crises. This research employs the SLR method to collect data under a predefined set of inclusion and exclusion criteria. The research is conducted using two databases, the Scopus website, and Google Scholar, for 15 years, from 2008 to 2022. Fifty-three journal articles were selected and reviewed to address the research question. Four significant themes are utilized to collect and analyze secondary data: institutions of global governance and problems with global governance institutions during crisis times, the Global recession of 2008 and challenges of global governance, the COVID-19 crisis and challenges of global governance, and overcoming challenges of global governance in the 21st century. These themes are taken into account for presenting the findings of the current research.
  • Alho, Riku (2021)
    Modularity is often used to manage the complexity of monolithic software systems. This is done through reducing maintenance costs by minimizing the entanglement in software code and functionality. Modularity also lowers future development costs through enabling the reuse and stacking of different types of modular functionality and software code for different environments and software engineering problems. Although there are important differences between the problem solving processes and practices of machine learning system developers and software engineering developers, machine learning system developers have been shown to be able to adopt a lot from traditional software engineering. A systematic literature review is used to identify 484 studies published in four electronic sources from January 1990 to October 2021. After examination of papers, statistical and qualitative results are formed for selected 86 studies which provide sufficient information regarding the presence of modular operators and comparison to monolithic solutions. The selected studies addressed a wide number of different tasks and domains, which saw performance benefits compared to monolithic machine learning and deep learning methods. Nearly two thirds of studies discovered Modular Neural Networks (MNNs) providing improvements in task accuracy when compared to monolithic solutions. Only 16,3\% of studies reported efficiency values in their comparisons. Over 82,5\% of studies that reported their MNNs efficiency found benefits in computation time, memory/size and energy consumption when compared to monolithic solutions. The majority of studies were carried out in laboratory environments on singular focused tasks and static requirements, which may have limited the visibility of modular operators. MNNs show positive promise for performance and efficiency in machine learning. More comparable studies are needed, especially from the industry, that use MMNs in constantly changing requirements and thus apply multiple modular operators.
  • Jaskari, Johanna (2015)
    Aims. The purpose of this qualitative study was to systematically analyze how university teaching and learning vary in one Finnish university. My research questions were "How do students' approaches to learning vary?" and "How do teachers' approaches to teaching vary?" In this systematic review, I used the relational model of learning and teaching in universities as a theoretical framework. This model provides a tool to analyze the variation in students' approaches to learning and teachers' approaches to teaching in different teaching-learning environments. The quality of what students learn is linked to the variation in how students learn and how university teachers teach in teaching-learning environments in universities. The quality of learning and teaching is also connected with the allocation of resources and funding in universities and global university rankings. Methods. By using the method of systematic review, I analyzed the variation in teaching and learning in a data sample of 23 high-quality peer-reviewed academic articles. The research context of the studies, which concerned teaching and learning in universities, was the University of Helsinki. Results and conclusions. In this review, students' learning varies mainly in how the students approach their learning (i.e. as surface or deep approaches to learning). Students' learning is modified by the students' learning strategies (e.g. as systematic or critical studies), study orientations (i.e. reproduction- or meaning-oriented learning), and study orchestrations (i.e. different profiles of approaches to learning). Teaching varies mainly in how the teachers approach their teaching (i.e. as teacher- or student-focused approaches to teaching). Teaching is modified by the teachers' conceptions of teaching, teaching strategies (i.e. content- or learning-focused approaches to teaching), and amounts of pedagogical training (that affect the approaches to teaching). Both learning and teaching vary in different teaching-learning environments (both within courses and between disciplines). Both students' and teachers' conceptions of knowledge (e.g. as integrated or fragmented knowledge; declarative or procedural knowledge) affect their approaches to learning and teaching. This systematic review synthesizes what we know about learning and teaching in one university in Finland. This knowledge provides guidelines on how the quality of learning and teaching can be improved both in policy and practice largely in universities in Finland. Essentially, learning is based on good teaching that is focused on the students' learning.
  • Salmela, Niko (2020)
    This thesis examines a conflict situation, which has initiated in consequence of a war of the past. The framework of the study consists of different approaches of both political and functional geography. The research question is how a long conflict situation appears through different geographical scales and how it relates to processes counterproductive to it, like cross border regionalization, globalization and integration projects of states. As a case study I have the territorial dispute in Atacama between three South American states, Bolivia, Chile and Peru, concerning the territorial division resulting from the War of the Pacific (1879-1883). The dispute touches the most Bolivia, who lost all its coastal territory to Chile and thus remained landlocked. Bolivia demands Chile to return to it a sovereign access to the Pacific coast. Chile finds this demand unfounded because the countries made a peace treaty in 1904, that obliged Chile to construct a railway from the coast to Bolivia and guarantee access to its ports. Bolivia argues its demand by claiming that the treaty was dictated by the winning part and that it’s unfavorable to Bolivia. The conflict involves Peru in the case that Chile would intend to cede formerly Peruvian territories to Bolivia. The treaty of Lima in 1929 obliges Chile to consult Peru before ceding any territory. Chile and Bolivia have negotiated several times in order to solve the dispute, but without results. Bolivia took the affair to the International Court of Justice in The Hague in 2013 expecting the court to force Chile to negotiate a sovereign access to the sea for Bolivia. The court ruling in 2018 was favorable to Chile, so there’s no obligation to negotiate. This was a turning point in the history of the conflict situation. The aim of the study is to show the big picture of the conflict situation, to illustrate the political and functional dimensions of the case and to present possible ways to reach a solution. The source material I have used to this paper consist of media content available online, literature written about this case and theory books. My methods have been observations at the area of the study, content analysis of both literature and online sources and discussion. The presented alternatives for solution are based on either cessation of sovereign territory or on integration without sovereignty. As a conclusion it can be noted that nationalistic identity policy and overemphasized significance of legal sovereignty are factors that tend to maintain and reinforce the conflict. Instead globalization, regionalization and integration are such counteracting processes to the conflict that make it less alluring for the parts to continue it.
  • Lundström, Maria (2015)
    Åtalsuppgörelse utgör ett alternativt straffprocessuellt förfarande, genom vilket den misstänkte kan få ett lindrigare straff, ifall hen erkänner och underlättar utredningen av det brott/de brott som hen misstänks för. Eftersom en fullständig förundersökning, åtalsprövning och domstolshandläggning inte behöver förrättas, sparar förfarandet betydande resurser under straffprocessens alla skeden. Frågor kring processekonomi har blivit allt viktigare i takt med att den finska statens ekonomiska situation har försämrats. Även det stora antalet fällande domar som Finland fått av Europeiska människorättsdomstolen, för att straffprocesserna tar för länge, har ökat pressen att utveckla nya mer processekonomiska förfaranden. Processekonomi utgör den främsta orsaken till att åtalsuppgörelse introducerades i lagstiftningen fr.o.m. 1.1.2015. I takt med att åtalsuppgörelse har börjat användas i Finland har det dock blivit tydligt att lagstiftningen i sin nuvarande form inte främjar en smidig tillämpning. I denna pro gradu-avhandling undersöker jag de praktiska problem som kan uppstå då åtalsuppgörelseförfarandet tillämpas. Syftet med avhandlingen är att lyfta fram de problempunkter som tydligt belastar åtalsuppgörelseförfarandet i dess nuvarande form samt presentera konkreta förbättringsförslag angående hur förfarandet borde utvecklas. Avhandlingen inleds med en rättsdogmatisk undersökning de lege lata, då jag i kapitel två och tre redogör för åtalsuppgörelseförfarandets förenlighet med viktiga principer inom straffprocessrätten samt för förfarandets utformning i lagstiftningen. I kapitel fyra konstruerar jag typfall som illustrerar en del av de problem som kan uppstå när förfarandet tillämpas. I kapitel fem och sex undersöker jag problemen närmare samt presenterar mina förbättringsförslag. Denna del av avhandlingen är en studie de lege ferenda, eftersom jag undersöker hur lagstiftningen kring åtalsuppgörelse borde utvecklas för att göra förfarandet smidigare och lättare att tillämpa. I det sjunde och sista kapitlet sammanfattar jag mina observationer och tankar kring förfarandet och dess plats i det finska rättssystemet. Mina förbättringsförslag till förfarandet kan sammanfattas enligt följande: För det första borde åklagaren ges större befogenheter att förhandla under åtalsuppgörelseförfarandet. Åklagaren borde kunna förhandla om brottets omständigheter samt om övriga yrkanden i anknytning till brottet. För det andra borde målsägandens möjlighet att hindra tillämpningen av åtalsuppgörelseförfarandet begränsas. Målsäganden borde inte kunna förbjuda tillämpningen av förfarandet och därav föreslår jag att målsägandens sekundära åtalsrätt borde begränsas ifall åtalsuppgörelseförfarandet blir tillämpligt. För det tredje borde reglerna kring ändringssökandet ses över. Jag föreslår att man borde begränsa svarandens möjlighet att återta erkännandet efter att domförslaget fastställts samt även begränsa möjligheten att söka ändring i fastställda domförslag. Tillstånd till fortsatt handläggning borde gälla för alla överklaganden av fastställda domförslag. Vidare anser jag att reglerna om överklagan borde utvecklas så att det skulle vara möjligt att söka ändring i avskrivna domförslag. I annat fall skapas ingen rättspraxis kring vilka brott som kan handläggas via åtalsuppgörelse. Som sista förbättringsförslag framför jag att man på sikt borde utvidga förfarandets tillämplighet att gälla fler brottstyper så att bl.a. misshandelsbrott och grova narkotikabrott kunde handläggas via åtalsuppgörelse.
  • Flöijer, Wilma (2023)
    Åtalsuppgörelsesystemet är ett relativt nytt fenomen i finsk lagstiftning, i och med att förfarandet infördes i den finska straffprocessrätten 1 januari 2015. Införseln av åtalsuppgörelsesystemet är framför allt en följd av processekonomiska faktorer. Med förfarandet eftersträvas främst att inbespara och effektivisera myndighetsresurser, samt förkorta brottmålsärendens behandlingstider. Det finska åtalsuppgörelsesystemet gestaltas främst av den strafflindring det medför samt det förenklade brottmålsförfarandet, det vill säga erkännanderättegången. Redan innan åtalsuppgörelsens ibruktagande lyftes fram att systemet kunde komma att bli problematiskt med beaktande av grundlagens 6 § om allas likhet inför lagen. Enligt jämlikhetsprincipen borde likadana fall behandlas likadant. Åtalsuppgörelsesystemet väcker därmed jämlikhetsfrågor hänförda till gärningspersoners likabehandling, bland annat till följd av att åtalsuppgörelsens strafflindring endast gäller vissa brott, eftersom åtalsuppgörelsens tillämpningsområde är begränsat. Det begränsade tillämpningsområdet innebär att vissa gärningstyper på basis av brottstypen uteslut helt från åtalsuppgörelsen, och den strafflindring den kan medföra. Utöver detta behandlas gärningspersoner olika beroende på huruvida de erkänner brottet eller inte. En erkännande gärningsperson kan få möjligheten till åtalsuppgörelsens förenklade förfarande och strafflindring, medan en gärningsperson som inte erkänner brottet får sitt ärende behandlat i den sedvanliga, fullskaliga, brottmålsprocessen. Således krävs analys av åtalsuppgörelsesystemet mot bakgrunden av den grundlagstryggade jämlikheten. I avhandlingen analyseras ovannämnda jämlikhetsproblematik. På basis av analysen eftersträvas att ur ett jämlikhetsperspektiv diskutera eventuella åtgärdsförslag på hur jämlikheten kunde främjas när det kommer till åtalsuppgörelsesystemet och gärningspersoners likabehandling. Bland annat diskuteras som jämlikhetsfrämjande åtgärder utökad eller ändrad begränsning av åtalsuppgörelsens tillämpningsområde samt utökad betydelse och tolkning av den allmänna strafflindringsgrunden i StraffL 6 kap. 6 § 1 mom. 3 punkten.
  • Fougstedt, Daniela (2021)
    I min studie granskar jag kvinnosaksaktivisten Lucina Hagmans böcker och föredrag på ämnet samuppfostran under perioden 1887–1901 och sätter dem i deras idéhistoriska kontext. Hagman kämpade för att flickor skulle få en likadan utbildning som pojkar, samt att barnen skulle uppfostras likadant oavsett kön såväl i skolan som i hemmet. Jag använder mig av diskursanalys för att granska de sociala och politiska sammanhangen kring texterna och placera dem i deras samhälleliga kontext. Kring sekelskiftet fick finländska kvinnor nya rättigheter och diskussionen om deras position i samhället gick varm. Hagman menar, likt många av sina samtida gelikar, att kvinnor och män är olika varandra, men ändå så pass lika att de skulle tjänas av att uppfostras och utbildas på lika villkor. Hon argumenterar för att det är i samhällets intresse att göra detta, främst för att kvinnor blir bättre mödrar om de själva blivit uppfostrade enligt hennes ideal. Hagman säger även att kvinnorna är ansvariga för samhällets moral, en vanlig uppfattning under denna tid. Den stränga, absoluta moralen som krävdes av kvinnorna borde även krävas av männen. kvinnorna bör även utöka hemmets sfär till att omfatta hela samhället. Hon lutar sig tillbaka på dåtida borgerliga ideal om hemmet och modern som sedlighetens hjärta, och argumenterar för att männens våldsamma värld bör förpassas till historien och ersättas av en pacifistisk uppfostran till kärlek som bör utföras av kvinnor. Tidsperioden under vilken Hagman författade de texter jag analyserar i denna avhandling var en tid av betydande kulturella, sociala och politiska omvälvningar, och Hagman stod själv med foten i ett flertal olika idéer och rörelser. Hon inspireras av nationalistiska, borgerliga ideal, men även av liberala och universalistiska värden. Även om hon sällan hänvisar till sina källor har jag med hjälp av diskursanalys kunnat ringa in de samtida idéströmningarna hon påverkats av.
  • Toivonen, Tuomas (2020)
    Efficient payment services form part of the critical infrastructure of a modern economy. In this thesis we investigate the technical, regulatory and commercial aspects of payment systems. We describe the concepts of payment systems, payment schemes and payment infrastructures. We review the common structures of payment systems and develop a taxonomy of payment system characteristics. We leverage the taxonomy in three ways. First, we analyse payment system structures using the concepts of addressing and routing from the theory of data networks. Second, we develop a prototype of a payments router software. Third, we review in detail the primary retail (SEPA and FPS) and wholesale (TARGET2 and CHAPS) payment systems in the Eurozone and the UK. In addition to its academic contribution, we aim for this thesis to serve as an introductory text on payment services and payment systems for software engineers who are new to the domain.
  • Huttunen, Joonas (2023)
    Tässä maisterintutkielmassa selvitetään katsomusaineiden eli uskonnon- ja elämänkatsomustiedon opettajien näkemyksiä ateismiin liittyen ja tarkastellaan opettajien oman vakaumuksen mahdollisia vaikutuksia heidän näkemyksiinsä. Aiheesta ei ole tehty aikaisempaa tutkimusta ainakaan Suomessa, jonka vuoksi työ toimii kartoittavana tutkimuksena. Tarkoituksena on etsiä uusia näkökulmia ja nostaa esiin aineistosta löytyviä teemoja. Toivoisin tutkielman toimivan ponnahduslautana laajemmalle tutkimukselle aiheesta. Työ on toteutettu kyselytutkimuksena, jossa vastaajille esitettiin kymmenen ateismiin liittyvää väitettä. Vastaajat vastasivat jokaiseen väitteeseen ensin valmiiden vaihtoehtojen avulla, jonka jälkeen he perustelivat vastauksiaan avoimeen vastauskenttään. Tutkimukseen osallistui 49 katsomusaineiden opettajaa. Tutkimuksen analyysissa menetelmänä käytetään laadullista sisällönanalyysia ja teemoittelua, jonka lisäksi vastauksia esitetään graafisten kuvioiden avulla. Jokainen väite ja niihin annetut vastaukset analysoidaan erikseen niin, että ensin katsotaan suljettujen vastausten perusteella yleistä mielikuvaa väitteestä. Tämän jälkeen tarkastellaan vastaajien vakaumuksia ja avoimia vastauksia. Avoimista vastauksista etsitään yhteisiä teemoja. Huomiota kiinnitetään myös vastaajien vakaumusten mahdollisiin vaikutuksiin vastauksissa. Analyysin perusteella vaikuttaa siltä, että tutkimukseen osallistuneet katsomusaineen opettajat pitävät ateismia yhtenä vakaumuksena muiden joukossa, eivätkä pidä sitä erityisen äärimmäisenä tai jyrkkänä. Vastaajien vakaumuksella on pientä vaikutusta siihen, ovatko he väitteen kanssa samaa vai eri mieltä. Avoimissa vastauksissa vakaumuksen perusteella ei yleisesti löydy mitään selkeitä teemoja.
  • Heinonen, Jussi (2015)
    Pro gradu -tutkielman aiheena on ”Ateistinen retoriikka Ilkka Pyysiäisen teoksessa Jumalaa ei ole”. Kyseinen teos toimii tutkielman lähdeaineistona. Retoriikka ymmärretään työssä laajasti siten, että se käsittää retoristen keinojen käytön lisäksi asia-argumentaation. Käytetyt menetelmät jakautuvat siten kahtaalle, toisaalta argumentaatioanalyysiin, toisaalta retoristen keinojen analyysiin. Käytettyjen menetelmien osalta argumentaatioanalyysi sisältää formaalin ja sisällöllisen aspektin: samalla kun tarkastellaan argumenttien rakennetta, päästään tutustumaan siihen teoksen sisällölliseen kontekstiin, jossa argumentaatio tapahtuu. Retoristen keinojen osalta esitellään niitä keinoja, joita teoksen kirjoittaja käyttää saavuttaakseen lukijan vakuuttamiseen tähtäävät tavoitteet. Teoksen argumentaatiota koskeva yleishavainto on, että argumenttien kirjo on melko suppea. Niiden pääasiallinen tavoite on osoittaa kristinuskon mukaiset uskomukset vääriksi vedoten moderniin tieteeseen, jonka piirissä Jumalasta ei ole tehty havaintoja ja joka ei tarvitse Jumalaa teorioidensa ja selitystensä rakenneosana tai perustana. Teoksen retoristen käyttö on sen argumentaatiota rikkaampaa, mikä sopii hyvin teoksen poleemiseen pamflettiluonteeseen. Käytetyt retoriset keinot kytkeytyvät usein toisiinsa, minkä ansiosta teksti on retorisesti tiheää. Läpikäyvänä juonteena on erityisesti komiikan käyttö retorisena keinona. Tutkielmassa tarkastellaan myös ateismin käsitettä ja historiaa erityisesti viimeaikaisen ateismikeskustelun kohdalla pyrkien sijoittamaan tarkasteltava teos ateismin kontekstiin. Läpi teoksen toistuva argumentti, jonka mukaan tiede kumoaa uskonnon, ankkuroi teoksen perusasennoitumiseltaan skientistiseksi. Skientistinen asenne yhdistää teosta viime vuosina voimakkaasti esiin nousseen uusateismin tunnetuimpien angloamerikkalaisten edustajien kirjoituksiin. Retoriikan osalta teos sijoittuu kärkevyydessä johtavien uusateistien ääripäiden välimaastoon. Viimeaikaisessa ateismin ilmiökentässä on havaittavissa myös merkitykseltään yhä kasvava ilmiö, jossa ateismi ja henkisyyden harjoittaminen pyritään yhdistämään toisiinsa. On esimerkiksi perustettu yhteisöjä, jotka lainaavat uskonnoista niiden parhaat puolet. Samalla kuitenkin pidetään kiinni ateistisesta vakaumuksesta. Pyysiäisen kirjassa ei tämäntapaista myötämielistä suhtautumista uskontoon ole, kuten ei myöskään pyrkimystä löytää yhteistä kieltä tai käydä dialogia uskonnon edustajien kanssa.
  • Halme, Maija (2018)
    Tutkielmassa tarkastellaan sitä, miten vapaa-ajattelijoiden sosiaalinen identiteetti rakentuu ja miten sitä retorisesti rakennetaan vapaa-ajattelijoiden omissa teksteissä. Työn aineisto koostuu Suomen vapaa-ajattelijoiden julkaiseman Vapaa-ajattelija-lehden ja Helsingin vapaa-ajattelijoiden toimittaman Uskomaton-lehden vuosina 2011–2017 ilmestyneistä numeroista. Aineisto rakentuu ensisijaisesti lehtien pääkirjoituksista, kolumneista ja erilaisista mielipidekirjoituksista. Tutkimuksen teoreettisena taustana toimii sosiaalisen identiteetin teoria. Sosiaalinen identiteetti viittaa niihin yksilön ominaisuuksiin ja puoliin, jotka määrittyvät nimenomaan hänen ryhmäjäsenyyksiensä kautta. Työssä tutkimuskysymystä lähestytään kahden tarkemmin rajatun näkökulman kautta. Ensinnäkin tarkastellaan sitä, miten identiteetin rakentaminen ja rakentuminen toteutuvat erilaisten vastakkaisasettelujen kautta. Tarkastelun metodisina työkaluina ovat retorisen analyysin piiristä tutut Kenneth Burken identifikaation ja erottautumisen käsitteet. Toinen tutkimuksen tarkastelunäkökulma rajautuu siihen, miten sosiaalista identiteettiä muokataan ja vahvistetaan kirjoittajien teksteissä erilaisten puhetyyppien ja niihin kytkeytyvien retoristen keinojen kautta. Tämän näkökulman käsittelyn metodisina apuneuvoina toimivat retorisen analyysin piiristä Chaïm Perelmanin erityisyleisön ja universaaliyleisön käsitteet. Puhetyyppien tarkastelun yhteydessä hahmotetaan myös lyhyesti sitä, miten puhetyypit ja niiden sisältämät retoriset keinot paikantuvat suhteessa Aristoteleen klassiseen kolmijakoon; ethokseen, pathokseen ja logokseen. Analyysin kautta käy ilmi, että identifikaation ja erottautumisen prosessit ovat teksteissä vahvasti läsnä. Sosiaalisen identiteetin teorialle tyypillisesti oma sisäryhmä nähdään lähtökohtaisesti myönteisessä valossa ja ulkoryhmää kuvaillaan hyvin negatiivisin määrein. Omaan sisäryhmään liitetään lähtökohtaisesti positiivisia ominaisuuksia kuten rationaalisuus, oikeudenmukaisuus, edistyksellisyys ja rohkeus. Vapaa-ajattelijoiden sosiaalinen identiteetti peilautuu vahvan erottautumisen kautta jännitteisessä suhteessa uskontoihin ja uskonnollisiin ihmisiin. Kirjoituksista paikantuvia sosiaalista identiteettiä rakentavia puhetyyppejä ovat ateismin määritelmää ja vapaa-ajattelijoiden omaa maailmankatsomusta reflektoiva määrittelypuhe, sisäryhmän yhtenäisyyttä ja jäsenten aktivoimista tavoitteleva motivaatio- ja opastuspuhe sekä ulkoryhmälle ja laajemmalle erityisyleisölle, erityisesti ns. tapaluterilaisille suunnattu logosta heijasteleva vakuuttamispuhe. Toistuvia kirjoittajien käyttämiä retorisia keinoja ovat puheen ethokseen kytkeytyvä auktoriteettitaktiikka ja pathoksesta ammentava tunteisiin vetoaminen sekä kärjistäminen ja liioittelu. Erityisesti tarinallisuus ja henkilökohtaiset kertomukset olivat tyypillisiä tapoja vedota lukijan tunteisiin.
  • Lahti, Satu (2010)
    The objective of the present study was to increase knowledge about the atelier culture of recent history, especially about the ways in which atelier clothes were made. I look at the ways of dress-making in the production of a renowned atelier, Salon Kaarlo Forsman. I also give a general outline of the atelier. The studying method I used was triangulation, which is a typical approach in case studies of recent history. My data include 23 dresses by the Salon Forsman, theme interviews of four of the Salon workers and one mannequin, data from my research work, as well as press material and archives. The basis of the analysis of these materials was a theme frame that I had put together with the help of pre-understanding. I then completed and defined the theme frame on the basis of the analysis of the data. I also analyzed the dresses in the fashion photos in the press material. Salon Kaarlo Forsman represents a certain cultural period, the years 1937-1986, and a place where a woman could have individual clothes made for her, from hats to fur coats. The atelier was particularly known for embroidery with beads, draping, and fantastic cuttings designed by the owner, fashion designer Kaarlo Forsman. I draw an outline of the work and practices of the atelier, but also that of Kaarlo Forsman's life work, as he had a great influence on the sewing methods atelier clothes. Mr. Forsman was able to stretch the first period of modern fashion well into the third period by refusing new, labor-saving methods and sticking to individually designer clothes to the end of his enterprise. The crucial practices in the atelier that I present in this study are fitting, designing, finishing and sewing, as well as beading and the decoration of dresses. I compare the activity, practices and dress-making methods in the Forsman atelier to that of Haute Couture in Paris, which served as model for Finnish fashion houses. I point out the similarities and differences.
  • Huopaniemi, Maria (2013)
    I avhandlingen undersöker jag vilka omständigheter som bör vara för handen när återbäring av obehörig vinst görs, och i vilka situationer vinst inte återbärs. Jag undersöker även varför vinstinstitutet kan vara användbart vid sidan som komplement till skadeståndsrätten, negotiorum gestio (tjänster utan uppdrag) och avtalsrätt. Vidare undersöker jag hur man enligt vinstinstitutet förhåller sig till tilläggsarbete som går utöver vad som har avtalats Först tar jag fasta på orsakerna till att ett vinstinstitut är nödvändigt och varför skadeståndsrätt, där en oaktsamhetsbedömning ofta aktualiseras, inte alltid är användbar när nytta överförs till en annan part. Jag behandlar förutsättningarna för återbäring av obehörig vinst men även situationer där återbäring undantagsvis inte görs. Vidare undersöker jag varför återbäring av obehörig vinst kan vara nödvändigt vid sidan av skadeståndsrätt och negotiorum gestio. I avhandlingen utreder jag även båda vinstinstitutets förhållande till avtalsrätt och situationer där arbetsprestationer överskrider vad som avtalats. Tyngdpunkten ligger på den finska uppfattningen om återbäring av obehörig vinst, men parallellt diskuteras framför allt kondiktionsläran som äger företräde i Sverige. Skälighetsaspekter, som inspirerats av kondiktionsläran, har nämligen lett till att ett återbäringsansvar kan jämkas. Jag har kommit fram till att huvudregeln är att återbäring av obehörig vinst görs ifall vissa objektiva förutsättningar är för handen, dvs. om en vinst har uppkommit, om vinsten är obehörig och om någon gynnats på en annans bekostnad. Undantagsvis leder viktigare samhälleliga orsaker dock till att även obehöriga förmögenhetsöverföringar förblir bestående. Vinsten återgår alltså om det objektivt sett är frågan om en obehörig vinst, och återbäringsparternas förhållningssätt är i allmänhet irrelevant. En oaktsamhetsbedömning är alltså i allmänhet taget onödig eftersom rättssamhället strävar till att återställa utgångsläget. Fastän parten som går miste om nytta uppsåtligen förorsakade förmögenhetsöverföringen, kan den alltså oftast återbäras. Om vinstmottagaren däremot varit i god tro, hindrar detta emellertid inte heller ett återbäringskrav, fastän jämkning av återbäringsansvaret undantagsvis kan ske när det är skäligt. Inom vinstinstitutet fäster man vikt vid huruvida parten som går miste om nytta på grund av en förmögenhetsöverföring faktiskt hade som avsikt att åstadkomma överföringen. Avtalsrätt verkar dock äga företräde framför vinstinstitutet, och återbäring av obehörig vinst görs endast i utomobligatoriska förhållanden. Tilläggsarbete, som går utöver vad som avtalats, kan berättiga till ersättning ifall ingreppet grundar sig på en giltig rättsgrund. Huvudregeln är ändå att huvudmannen har självbestämmanderätt inom sin egen rättssfär, och därför betalas i allmänhet ingen ersättning i detta sammanhang. Rättssamhället tycks sträva till att ge skydd åt behöriga förmögenhetsöverföringar som överensstämmer med parternas avsikt, och balansgången mellan vinstparternas intressen beaktas också.
  • Salonen, Janina (2018)
    Pro gradu -tutkielmassani aiheena on ruotsalainen ja suomenruotsalainen kulttuuri oppikirjasarjassa. Ensinnäkin tutkin, millaista kulttuuritietoa oppikirjasarjat esittelevät. Toiseksi tutkin sitä, kuinka oppikirjasarjat painottavat suomenruotsalaista ja ruotsalaista kulttuuria sekä sitä millaisia asioita kulttuureista esitellään. Kolmanneksi tutkin millaisia eroja oppikirjasarjojen välillä esiintyy. Valitsin tutkittaviksi oppikirjoiksi vuosikurssien 6-9 B-ruotsin oppikirjasarjat På gång ja Megafon. Tutkimuksessani tutkin erillisiä kulttuuriaukeamia. Menetelmäni on laadullinen sisällönanalyysi, joka on aineistolähtöinen. Käytin myös luokittelua tutkimuksessani. Oppikirjojen analysoinnin perusteella loin kuusi kategoriaa, joihin tulokseni ja analyysini perustuvat. Kategoriani ovat henkilöt, teokset ja tuotteet, tavat ja aktiviteetit, maantieteelliset paikat, kielelliset erot sekä muut. Kaikissa kategorioissa esiintyy huomattavasti enemmän ruotsalaista kulttuuria kuin suomenruotsalaista kulttuuria. Molemmissa oppikirjasarjoissa esitellään paljon erilaisia henkilöitä, kuten kirjailijoita, artisteja, urheilijoita sekä mediapersoonia. Vaikka molemmat kirjasarjat esittelevät laajasti erilaisia suomenruotsalaisia ja ruotsalaisia henkilöitä, painottavat molemmat kirjasarjat ruotsalaisia henkilöitä. Kategoria teokset ja tuotteet sisältää enimmäkseen teoksia ja tuotteita henkilöiltä, jotka esitellään samalla kulttuuriaukeamalla. Kategoria sisältää enimmäkseen lauluja, elokuvia ja kirjoja, mutta myös esimerkiksi vaatemerkkejä ja ruotsalaisia keksintöjä. Kirjasarjojen välillä esiintyy pieniä eroja valittujen teosten ja tuotteiden välillä. Kategoriassa tavat ja aktiviteetit esitellään laajasti erilaisia tapoja ja aktiviteetteja, kuten juhlapäiviä, juhlia, perinneruokia, nähtävyyksiä ja matkamuistoja. Tässä kategoriassa ilmenee eniten eroja kirjasarjojen välillä, mutta se voi johtua myös siitä, että kategoria on niin laaja ja sisältää hyvin erilaista kulttuuritietoa. Suomenruotsalaisia tapoja ja aktiviteetteja esitellään molemmissa kirjasarjoissa hyvin vähän ja molemmat kirjasarjat keskittyvät ruotsalaisien tapojen ja aktiviteettien esittelyyn. Molemmat kirjasarjat esittelevät monipuolisesti ruotsalaisia maantieteellisiä paikkoja, kuten kaupunkeja, saaria, järviä, jokia ja maakuntia. Suomenruotsalaisia maantieteellisiä paikkoja esitellään hyvin suppeasti molemmissa kirjasarjoissa. Tässä kategoriassa suurin ero oppikirjojen välillä on, että oppikirjasarja På gång esittelee suomenruotsalaisia maantieteellisiä paikkoja, jotka sijaitsevat Ahvenanmaalla, kun taas Megafon esittelee täysin ruotsinkielisiä kuntia ja kaupunkeja Suomessa. Ainoastaan oppikirjasarja Megafon esittelee kulttuuriaukeamilla kielellisiä eroja suomenruotsin ja ruotsinruotsin välillä. Megafon esittelee yksittäisiä sana eroja ruotsinruotsin ja suomenruotsin välillä sekä tyypillisiä suomenruotsalaisia sanoja ja sanontoja. Kategoria muut sisältää enimmäkseen kulttuuritietoa koskien mediaa. Oppikirjasarjojen välillä ei ole suuria eroja ja suurimmat erot esiintyvät kategoriassa tavat ja aktiviteetit. Oppikirjasarja På gång ei esittele kielellisiä eroja suomenruotsin ja ruotsinrotsin välillä tutkimillani kulttuuriaukeamilla, kun taas oppikirjasarja Megafon esittelee eroja melko paljon. Suurin ero kirjasarjojen välillä on se, että På gång kirjasarjassa kulttuuriaukeamat ovat ruotsiksi, mutta Megafonissa suomeksi. Molemmat kirjasarjat esittelevät kulttuuritietoa tuotenäkökulmasta.
  • Lindberg, Jannica (2013)
    Ett försäkringsbolag kan teckna en återförsäkring hos ett annat försäkringsbolag, ett så kallat återförsäkringsbolag, för att förhindra att de försäkrade skadorna överstiger försäkringsbolagets kapacitet. På så vis ansvarar både försäkringsbolaget och återförsäkringsbolaget för skadorna. Skyddet kan delas upp antingen proportionellt eller icke-proportionellt. Vid en proportionell återförsäkring ansvarar återförsäkraren för en viss andel av försäkringen, medan vid den icke-proportionella återförsäkringen ansvarar återförsäkraren för skadebelopp som överstiger en förhandsbestämd gräns. Försäkringsbolaget måste betala åt återförsäkraren en återförsäkringspremie. Med ett självbehåll menas det högsta försäkrings- eller skadebelopp som ett försäkringsbolag behåller för egen räkning, dvs. utan återförsäkring. Vi kommer att bestämma den optimala självbehållsnivån för försäkringsgivaren vid en kvot- och en excess of loss återförsäkring. Skadevärderingskoefficienten R(a,M) används för att mäta effektiviteten av återförsäkringen. Skadevärderingskoefficienten är en funktion av gränsen för självbehållen a och M. Vi kommer att maximera skadevärderingskoefficienten över olika gränser.
  • Ant-Wuorinen, Moila (2016)
    Imeytyvien hiilihydraattien nauttiminen nostaa hetkellisesti verensokeri- ja insuliinipitoisuutta. Elimistö säätelee veren sokeripitoisuutta tarkasti. Suuret aterianjälkeiset verensokerin heittelyt saattavat lisätä riskiä tyypin 2 diabetekseen sekä sydän- ja verisuonisairauksiin. Toistaiseksi on vähän tietoa siitä, miten proteiini- ja rasvapitoisten elintarvikkeiden lisääminen muokkaa leivän aiheuttamia glukoosi- ja insuliinivasteita. Tutkimuksen tavoitteena oli verrata vehnä- ja ruisleipien aiheuttamia glukoosi- ja insuliinivasteita sellaisenaan ja osana ateriaa. Hypoteesi oli, että vehnäleivän aiheuttamat glukoosi- ja insuliinivasteet ovat suuremmat kuin ruisleivän ja että ero leipien vasteiden välillä pienenee tai häviää, kun ne ovat osa ateriaa. Tutkimus toteutettiin satunnaistettuna, vaihtovuoroisena ateriakokeena. Kuudesta ateriasta kukin sisälsi ruisjyväleipää tai vehnäleipää. Muut aterian osat olivat margariini, leikkele ja kukkakaalikeitto. Tutkittavat olivat nuoria, terveitä naisia (n=15, ikä 20-35, BMI 18,1-26,8 kg/m2). Heiltä mitattiin glukoosipitoisuudet hetkinä 0, 15, 30, 45, 60, 90 ja 120 min aterian aloittamisesta. Lisäksi määritettiin seerumin insuliinipitoisuudet hetkinä 0, 30 ja 60 min. Vasteista piirrettiin kuvaajat ja laskettiin käyrän alle jäävät pinta-alat (iAUC), maksimiarvot ja maksimiajat. Tuloksia vertailtiin SPSS-ohjelmalla riippuen siitä, olivatko tulokset normaalijakautuneita toistomittausten varianssianalyysin, parittaisen t-testin, Wilcoxonin ja Kruskal Wallisin testien avulla. Pelkkien leipien aiheuttamat glukoosivasteet eivät eronneet merkitsevästi toisistaan maksimiarvojen, muutosten tai käyrän alaisten pinta-alojen osalta. Glukoosipitoisuuden maksimiarvo saavutettiin nopeammin (31 min) ruisleivän jälkeen verrattuna vehnäleipään (39 min) (p=0,041). Kun leivät nautittiin margariinin ja kinkun kanssa, vehnäleipä aiheutti suuremman glukoosivasteen (iAUC) kuin ruisleipä (p=0,011). Molemmat leivät sellaisenaan aiheuttivat suuremmat glukoosin maksimipitoisuudet ja -muutokset kuin vastaava leipä päällisten kanssa tai osana keittoateriaa (p=0,001–0,041). Pelkkä ruisleipä aiheutti suuremman glukoosivasteen kuin ruisleipä päällisineen (p=0,000). Insuliinivasteet erosivat leipien välillä ainoastaan keittoaterian kohdalla: Keittoateria vehnäleivällä aiheutti suuremman insuliinivasteen (p=0,015) ja insuliiniin maksimiarvon (p=0,03) kuin keittoateria ruisleivällä. Vehnäleipäaterioista selvästi suurin insuliinivaste oli keittoaterialla. Samoin maksimiarvo oli suurempi keittoaterialla kuin pelkkällä leipäaterialla (p=0,002) ja päällisaterialla (p=0,004). Ruisleipäaterioiden kohdalla keittoateria aiheutti suuremman insuliinivasteen (p=0,014) ja maksimiinsuliinin (p=0,048) kuin päällisateria. Ruis- ja vehnäleipien välillä ei ollut suuria eroja glukoosi- tai insuliinivasteissa. Vehnä- ja ruisleivän olemattomat erot selittynevät leipien valmistusprosessin vaikutuksella tärkkelysjyväsiin. Proteiinin ja rasvan lisäys näyttää alentavan hiilihydraattipitoisen aterian aterianjälkeistä glukoosivastetta. Rasvan ja proteiinin vaikutus verensokeriin ei näyttäisi perustuvat niiden insuliinin eritystä nostattavaan vaikutukseen.
  • Zhang, Ziyi (2023)
    The efficient market hypothesis EMH (efficient market hypothesis) has long been a cornerstone theory in finance, serving as the basis for understanding the behaviour and efficiency of financial markets. This thesis tests the market efficiency in the Nordic stock market by the momentum and the short-term reversal strategies and finds strong evidence against the EMH. By comparing the trading strategies’ excess returns over the benchmark in different market conditions, this thesis found that the market stocks of smaller sizes, lower valuation, and lower liquidity are less efficient. Besides, the results of this thesis are also consistent with the traits of the Nordic stock market, such as its focus on technology stocks, and dominance of a small number of highly liquid stocks.
  • Jaana, Hautala (2023)
    Artificial Intelligence (AI) has revolutionized various domains of software development, promising solutions that can adapt and learn. However, the rise of AI systems has also been accompanied by ethical concerns, primarily related to the unintentional biases these systems can inherit during the development process. This thesis presents a thematic literature review aiming to identify and examine the existing methodologies and strategies for preventing bias in iterative AI software development. Methods employed for this review include a formal search strategy using defined inclusion and exclusion criteria, and a systematic process for article sourcing, quality assessment, and data collection. 29 articles were analyzed, resulting in the identification of eight major themes concerning AI bias mitigation within iterative software development, ranging from bias in data and algorithmic processes to fairness and equity in algorithmic design. Findings indicate that while various approaches for bias mitigation exist, gaps remain. These include the need for adapting strategies to agile or iterative frameworks, resolving the trade-off between effectiveness and fairness, understanding the complexities of bias for tailored solutions, and assessing the real-world applicability of these techniques. This synthesis of key trends and insights highlights these specific areas requiring further research.
  • Sjöholm, Tobias (2023)
    Personalized pricing as a pricing strategy has become possible as a result of technological advancement. Personalized pricing uses data to determine prices that differ from uniform pricing and as a result, welfare effects change. This master thesis uses a two period oligopoly model to analyze welfare effects of personalized pricing and then applies modifications to the model to account for EU Regulations. The model finds that regulation helps mitigate negative welfare effects by reducing the amount of inefficient switching and a price ceiling helps to reduce the appropriation effect for a consumer with a high willingness to pay. A case study is used to illustrate a use case for an oligopolistic market to bring real-world context to the theoretical model. The research question is important, because it increases awareness about the effects of regulation on personalized pricing in the European union internal market.