Browsing by Title
Now showing items 1922-1941 of 31275
-
(2012)Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka hur de copingstrategier som kabinpersonalen använder för att hantera arbetsrelaterad stress påverkar deras välmående. Den empiriska undersökningen genomfördes som en kvantitativ survey-undersökning bland kabinpersonalen på Finnair våren 2002 (N = 170, 58 %). Materialet analyserades med statistiska metoder. Avhandlingens teoretiska referensram utgick från Lazarus och Folkmans (bl.a. 1984) kognitiva stressmodell samt Dewe och Guests (1990) modell för att undersöka copingstrategier i en yrkeskontext. Dessutom utgick avhandlingen från tidigare forskning kring arbetshälsa (bl.a. Michie, 2002) samt kabinpersonalens arbetsvillkor och välmående (bl.a. Ballard m.fl., 2006, och Eriksen 2006). På basen av de teoretiska utgångspunkterna utformades ett frågeformulär som bland annat tog upp respondenternas demografiska (t.ex. ålder) och yrkesrelaterade bakgrund (t.ex. flygerfarenhet ), copingstrategier, stressfaktorer samt fysiska och psykiska stressymptom. Det huvudsakliga målet med forskningsfrågorna var att undersöka om det fanns ett samband mellan kabinpersonalens copingstrategier och välmående då effekten av respondenternas demografiska och yrkesrelaterade bakgrund kontrollerades. Kabinpersonalens välmående mättes som subjektivt upplevd stress samt som fysiska och psykiska stressymptom. Resultaten av de hierarkiska regressionsanalyserna visade att det fanns ett samband mellan kabinpersonalens copingstrategier och välmående (med alla tre mått) då effekten av bakgrundsvariablerna kontrollerades. Emotionellt utagerande hade det största sambandet med försämrat välmående. Denna copingstrategi hade också högst förklaringsvärde beträffande alla tre stressmått då de övriga variablerna kontrollerades. Högre grad av problemfokuserad coping hade samband med lägre grad av subjektivt upplevd stress. Copingstrategierna hade högst förklaringsgrad beträffande modellen för subjektivt upplevd stress (18 %). Enligt resultaten har problemfokuserad coping samband med högre grad av välmående i situationer som individen kan påverka medan emotionsfokuserade copingstrategier har samband med lägre grad av välmående i motsvarande situationer. Detta resultat stöder den kognitiva stressmodellen (Lazarus och Folkman, 1984). Sambanden mellan copingstrategier och välmående i denna yrkeskontext är dock inte entydiga utan de bör i framtiden undersökas mer ingående med beaktande av kabinpersonalens särart som yrkesgrupp. De viktigaste källorna: Lazarus och Folkman 1984; Lazarus 1999; Dewe och Guest 1990; Dewe m.fl. 2010, Elo m.fl. 1999, Ballard m.fl. 2006; Eriksen 2006 och 2007; Kelleher och McGilloway 2005, Partridge och Goodman 2006.
-
(2020)Syftet med magisteravhandlingen är att lyfta fram föräldrars upplevelser av omhändertaganden som skett med föräldrarnas godkännande och diskutera begreppet “frivillighet” i relation till att godkänna omhändertagandet. Syftet är att förstå hur föräldrarna retrospektivt skapat sig en uppfattning om omhändertagandet. Avhandlingen ger svar på följande forskningsfrågor 1) Hur tänker föräldrarna kring “frivilligheten” i ett omhändertagande som genomförts med föräldrarnas godkännande och 2) Hur resonerar föräldrarna kring beslutet att godkänna omhändertagandet och vilka faktorer låg bakom godkännandet? Materialet består av 8 intervjuer med föräldrar som har ett omhändertaget barn. 5 mammor och 3 pappor deltog i intervjuerna. Informanterna uppfyllde följande kriterier: 1) de är föräldrar till ett omhändertaget barn, 2) de har inte officiellt motsatt sig omhändertagandet i hörandetillfället och 3) det har gått minst ett år sedan beslutet gjordes. Samtliga barn omhändertogs i tonårsåldern och det var barnens egna gränslösa beteende eller skadliga levnadsvanor som låg som grund till omhändertagandena. Det hade gått 1-3 år sedan beslutet gjordes. I föräldrarnas berättelser om deras upplevelse av att godkänna omhändertagandet och vilka faktorer som påverkat ens uppfattning om beslutet framkom följande centrala teman: tillit till myndigheter, barnets bästa, att vara involverad, bristen på andra alternativ och positiv förändring. Föräldrarna kunde logiskt berätta om sina upplevelser, vilket tyder på att de haft tid att bearbeta händelsen och skapat sig en uppfattning av det som skett som är rimlig för dem. Majoriteten av föräldrarna har positiva upplevelser av omhändertagandet och har en positiv inställning till frivilligheten i att godkänna beslutet, vilket kan ha påverkat deras uppfattning av interventionen. Endast en av informanterna hade en mer kritisk inställning. Enligt föräldrarna kan man i deras fall tala om att beslutet att godkänna omhändertagandet grundade sig på frivillighet.. Föräldrarna kunde även se det problematiska i att tala om frivilliga omhändertaganden, trots att de själva ansåg att deras beslut var frivilligt. Endast en av informanterna ansåg att det inte finns något frivilligt i ett beslut om omhändertagande
-
(2021)Avhandlingens syfte är att undersöka hur orenhet, äckel och hot skapar konstskräck i utvalda berättelser från Clive Barkers Books of Blood och Thomas Ligottis Songs of a Dead Dreamer. Båda verken är novellsamlingar från 1980-talet, och kan klassificeras som skräcklitteratur. Min analys koncentrerar sig på hotfulla utrymmen och omgivningar i novellerna och beskrivningar av abjekta och äckliga kroppar. Min analys grundar sig på Noël Carrolls teori om hur konstskräck, en sorts fiktiv skräckkänsla som kan uppstå genom att läsa skräcklitteratur, alltid består av en kombination av både äckel och hot. Äcklet innehåller alltid någon form av orenhet, och det orena skapas då någon kategorisk gräns överträds. Jag använder mig dessutom av Julia Kristevas koncept om abjektet, som också beskriver något orent och innebär en sorts gränsöverträdelse; abjektet är någonting som är en blandning av vanligtvis skilda kategorier och kan skapa en våldsam chock för den som vittnar en blandning eller störning av dessa kategorier. Jag använder också Martha Nussbaums teori om äckel för att analysera det orena i verken. Min analys visar hur karaktärernas trygga utrymmen som beskrivs i verken invaderas av olika monster och väsen som är orena, och förvandlar dem till hotfulla omgivningar genom sin närvaro. Dessa inkräktare kan vara olika varelser, som spöken, demoner och mördare, eller mer abstrakta varelser och krafter som symboliserar ett mer ogripbart hot. I Barkers noveller sker invasionen ofta stegvis i större, allmänna utrymmen som storstäder, och i Ligottis verk i mer privata omgivningar som det egna hemmet. Avhandlingen undersöker också varför äckliga och orena kroppar ses som abjekt: kropparna bryter någon sorts kategorisk gräns och orsakar en djup och radikal störning i vår världsbild eller självbild som följd. I Barkers noveller skapas olika kroppsabjekt bl.a. via skildringar av kroppar med sjukliga egenskaper och drag som påminner om lik, genom att beskriva överträdelser av accepterade gränser gällande fysisk kontakt med djur och detaljerade beskrivningar av lidande människokroppar. I Ligottis verk riktas abjektet och äcklet i stället mot den egna kroppen, då karaktärerna eller deras kroppsdelar ofta genomgår olika formskiftningar och förvandlingar eller smittas ner med främmande substanser. De abjekta monsterkropparna kan symbolisera delar i olika förtryckande samhällssystem, och dessa system tvingar ofta karaktärerna att bli en del av dessa hierarkier. Hotet som monstren och de abjekta kropparna skapar kan vara enbart fysiskt, men också ha moraliska, psykologiska eller politiska nivåer och kan rikta sig mot enskilda karaktärer eller större samhällen och gemenskaper. De orena skräckfigurerna representerar och förkroppsligar alla dessa hot, och när de möts i skräcklitteratur, fungerar de som fysiska manifestationer och spegelbilder av karaktärernas rädslor och skapar konstskräck.
-
(2023)The rapid advancement of AI technologies has sparked inquiries across various legal domains, including intellectual property (IP) law. While the impact of AI on copyright and patents has received considerable attention, the influence of AI on EU trademark law is also anticipated. The World Intellectual Property Organization (WIPO) has acknowledged this impact cautiously, recognizing that AI may affect certain aspects of trademark 1law. One significant domain where AI will exert its influence on trademarks is online retail platforms. These platforms have already implemented various AI applications to provide consumers with highly personalized product recommendations. Moreover, AI-driven shopping experiences, facilitated by virtual assistants like Amazon's Alexa, have redefined the role of consumers in the purchasing process, diverging from traditional shopping practices. This thesis aims to explore how the emergence of AI technologies will impact fundamental doctrines of trademark law, including the functions of trademarks, the concept of the average consumer, and the assessment of trademark infringement. Additionally, it seeks to identify the types of AI applications deployed by e-commerce platforms and advocate for necessary actions that EU legislators must undertake to address these implications within trademark law. The findings of this thesis indicate that while many prominent doctrines of EU trademark law will remain relevant amidst the rise of AI technologies, some require re-examination in the context of advanced AI applications. The transformative nature of AI necessitates a comprehensive assessment and potential recalibration of these doctrines to ensure their efficacy in regulating AI-driven environments.
-
(2015)Intresse är en viktig förutsättning för inlärning och framtida yrkesval. I Finland är högstadieelevernas intresse för kemi skrämmande lågt. Man kan dela in intresse i situationsintresse och djupare personligt intresse. Innan man kan skapa ett personligt intresse måste ett situationsintresse först uppstå. Situationsintresset är också det som läraren kan påverka. Väl utförda demonstrationer kan påverka både elevernas intresse och inlärning positivt. Det samma gäller för undervisningsvideor. I det här arbetet har det producerats en demonstrationsvideo för att höja högstadieelevers intresse för kemi. Elevernas reaktioner på videon samt deras allmänna åsikter om videor i kemiundervisningen har undersökts kvantitativt med hjälp av en enkät. Baserat på elevernas svar kan demonstrationsvideor vara ett beaktansvärt sätt att höja högstadieelevers intresse för kemi. Det skulle dock vara bra om videorna kunde produceras med större budjet än videon i det här projektet.
-
Attitudes and perceptions of Nature-based solutions : A case study in Kuninkaantammi and Kalasatama (2023)Luontopohjaiset ratkaisut (NBS, Nature-based solutions) ovat tietoisesti suunniteltuja ratkaisuja komplekseihin haasteisiin, ja niiden ytimessä ovat ”luonnon” elementit, kuten valikoidut mikrobit ja kasvillisuus. Nämä elementit ovat luontopohjaisen ratkaisun ytimessä, ja näin tekevät NBS:stä usein ekologisesti kestävämmän vaihtoehdon perinteisille teknisille maisemaratkaisuille. Suuri osa olemassaolevasta kirjallisuudesta on siten keskittynyt NBS:n ekologiseen ulottuvuuteen huolimatta niiden sisäsyntyisestä moniulotteisuudesta. Sosiaaliset elementit ovat kuitenkin paitsi olennainen osa NBS:n suunnittelua ja toimintaa, myös niiden pitkän tähtäimen onnistumisen edellytys. Aiempi tutkimus on osoittanut, että luontopohjaisten ratkaisujen menestys riippuu ennen kaikkea niiden paikallisen yhteisön saavuttamasta yhteydestä ja omistajuudesta. Näiden suhteiden muodostuminen tapahtuu usealla tasolla, mukaan lukien psykologisella ja asuinaluetasolla. Siksi tämä tutkimus tarkastelee luontopohjaisiin ratkaisuihin yhdistettäviä merkityksiä ja näkemyksiä paikallisen, karttapohjaisen, audio-visuaalisen kyselyn kautta. Vastauksista nousee esiin kaksi primääristä huomiota: Ensiksi, aineistosta on mahdollista erottaa NBS- ja äänimaailmamieltymysten, sekä avointen paikan merkitysten pohdintojen kautta vähintään kaksi paikallista arkkityyppiä, jotka lähestyvät luontopohjaisia ratkaisuja uniikeilla tavoilla. Toiseksi, erot näiden arkkityyppien reaktioissa paikallisiin luontopohjaisiin ratkaisuihinsa voivat selittyä osin luontosuhteen ja paikallishistorian kautta. Nämä löydöt korostavat yhtäältä olemassaolevan henkilökohtaiseen psykologiseen ulottuvuuteen keskittyvän NBS-tutkimuksen merkitystä, ja toisaalta paikallisen ja yhteisötason ymmärrystä kokonaisen
-
(2020)Dans le présent travail, nous cherchons à repérer les attitudes et intentions du locuteur dans la traduction française du texte bouddhique Dhammapada. Nous identifions d’une part les marqueurs des attitudes du locuteur sur ses propos, autrement dit de la modalité, et d’autre part les rôles de ces marqueurs. Pour ce faire, nous nous basons sur la typologie de Le Querler (2004), qui a une approche sémantique et syntaxique dans l’étude de la modalité. Nous effectuons dans ce travail une analyse qualitative de la modalité. Notre corpus, le Dhammapada, est un recueil de versets qui rassemble les enseignements du Bouddha. Il est question d’un des textes les plus anciens et influents de la littérature canonique bouddhique. Les marqueurs morphologiques, lexicaux et syntaxiques indiquent des attitudes par rapport à des faits, comme des implications, un degré de certitude ou un conseil. Les implications renvoient aux modalités implicatives et les autres respectivement aux modalités épistémiques et aux modalités intersubjectives. En plus de cela, les marqueurs lexicaux peuvent présenter une attitude qui est associée à une connotation positive ou négative. Les marqueurs morphologiques sont représentés essentiellement par des tiroirs verbaux, les marqueurs lexicaux par des classes de mots et les marqueurs syntaxiques par des constructions propositionnelles ou par des signes de ponctuation. Par ailleurs, différentes modalités peuvent être combinées entre elles pour exprimer une attitude du locuteur. Les modalités épistémiques associées aux modalités implicatives indiquent une implication certaine ou incertaine. Ces deux types de modalités peuvent être combinées aux modalités appréciatives. Les implications comportent alors une connotation positive ou négative. Ces connotations sont exprimées de plusieurs façons différentes. Le contexte et les autres expressions des versets peuvent apporter une connotation nouvelle ou opposée, qui est positive ou négative, à un fait. Dans le Dhammapada, l’attitude du locuteur ou autrement dit la modalité est marquée explicitement pour appuyer l’opinion de l’auteur sur ces propos, sur le bien et sur les attitudes ou comportements bénéfiques à adopter. En indiquant ce qui est bien ou mal, on veut montrer qu’il vaut mieux suivre ce qui est bien. On oriente ainsi la lecture des versets du Dhammapada.
-
(2018)Naisten asemaa politiikassa ja mediassa on tutkittu useissa yhteyksissä, mutta nämä tutkimukset eivät ole keskittyneet syvällisesti kielenkäytön eriasteiseen asenteellisuuteen. Tämän tutkielman aiheena on tutkia naispoliitikkoja kohtaan suunnatun asenteellisen kielen esiintymistä uutisteksteissä. Tutkimuksen kohteina ovat Yhdysvaltain entinen ulkoministeri ja presidenttiehdokas Hillary Clinton sekä Britannian virassa oleva pääministeri Theresa May. Tutkielma pyrkii selvittämään, missä määrin naispoliitikoista käytetty kieli on asenteellista, ja onko se positiivista vai negatiivista. Tutkielmassa myös vertaillaan näitä löydöksiä naisten asemaan mediassa ja heidän kohtaamiinsa sukupuolistereotypioihin, sekä tarkastellaan eroja amerikkalaisen ja brittiläisen uutismedian välillä. Manuaalisesti koottu lähdeaineisto koostuu kahden eri sanomalehden internetsivuilta kerätyistä artikkeleista, jotka edustavat eri uutislajeja: kolumneja, viihdeartikkeleita ja uutisartikkeleita. Hillary Clintonin lähdeaineistona toimii amerikkalainen New York Post ja Theresa Mayn aineistona brittiläinen Daily Mail. Asenteellisuutta sisältävät tapaukset on kerätty aineistosta hyödyntäen Martinin & Whiten (2005) suhtautumisen teoriaa (appraisal theory) ja luokiteltu kolmen teoriaan perustuvan pääkategorian perusteella: asennoituminen (attitude), sitoutuminen (engagement) ja ilmaisutavan intensiteetti (graduation). Tutkitut tapaukset on myös analysoitu sen perusteella ovatko ne positiivisia, negatiivisia vai neutraaleita välittömässä kontekstissaan. Tulokset osoittavat, että tutkituista naispoliitikoista puhuttiin kovin negatiivisesti ja sukupuolistereotypioihin nojautuen. Brittiläisessä mediassa sävy oli kuitenkin positiivisempi kuin amerikkalaisessa mediassa. Amerikkalainen media keskittyi enemmän Clintonin persoonaan, kun taas brittiläinen media keskittyi enemmän Mayn ulkonäköön. Tuloksista ilmenee myös eroja eri uutislajien välillä: amerikkalaismediassa kirjoittajan sitoutuminen oli yleisin asenteellisuuden muoto uutisissa, kun taas brittimediassa se oli asennoituminen. Kokonaistuloksissa näiden kahden lehden välillä on nähtävissä samanlaista asenteellista kaavamaisuutta, mutta määrällisesti amerikkalaisessa mediassa asenteellisuutta käytetään selvästi enemmän. Tutkielmani tulokset vahvistavat aikaisempien tutkimusten osoittamaa konsensusta siitä, että naiset ja naispoliitikot kohtaavat edelleen syrjivää kieltä mediassa, vaikka näennäisesti mahdollisuudet edetä poliittisella uralla ovat samat kuin miehillä. Tutkimukseni kuitenkin eroaa aikaisemmin käytetyistä metodeista siinä, että se ottaa huomioon kielen hienovaraiset ja peitellyt asenteellisuuden muodot, jotka huomaamattomasti voivat vaikuttaa lukijan asenteisiin.
-
(2018)This master’s thesis treats native speakers’ attitudes to non-native speakers’ spoken vernacular and standard varieties. It examines which theoretical factors researchers have to pay special regard to when studying attitudes to non-native variation. Based on these factors, the thesis evaluates which methods of the language attitude paradigm suit the study of attitudes to non-native speakers’ varieties best. As theoretical background serves the Communication Accommodation Theory in its adapted form for intercultural communication. The thesis draws upon previous findings on relevant factors for the study of native varieties, upon previous findings on relevant factors for the study of non-native language and upon previous findings on the nature of non-native varieties. In order to gain further insights, a case study is conducted. The case study examines native Finnish speakers’ preference of non-native Finnish vernacular and standard varieties. As methods, it employs both a matched- and verbal-guise listening test and a direct question approach. Furthermore, it gathers the respondents’ justifications for their speaker choices in the listening test. The justifications allow an insight into the respondents’ attitudes to the varieties. A non-random sample of 101 native Finnish speaking students from the University of Helsinki is tested. The speaker choices in the listening test are analysed by statistical means (chi-square test). The answers to the direct question and the justifications for the speaker choices are classified into groups of similar answers. The results gained by the listening test and the results gained by the direct question are compared. The findings suggest that the students do not prefer either non-native variety per se. Their variety preference depends on the communication situation. The students do not prefer the same varieties in the case of native and of non-native speakers. While both non-native varieties may sound nice, enthusiastic, self-confident and clear, only vernacular speakers are seen as particularly natural, authentic, relaxed and close to native Finnish speakers. Only standard speakers are associated with professionality in a broad sense, but leave in some cases the impression of sounding foreigner-like or not natural. Differently than in earlier studies on non-native vernaculars, the non-native Finnish vernacular is thus seen as mainly positive. The results of the two different methods do not match. Either or both of them can thus not be fully reliable. This thesis shows that native speakers’ attitudes to non-native varieties are not necessarily the same as to native varieties. Attitudes to non-native varieties have to be studied in their own right, thus. A multitude of factors influences the formation of attitudes to non-native varieties. Non-native and native varieties differ from each other in their form, in the way they are learnt, used and perceived as well as in what they express. Non-native language not as objectively produced by the non-native speakers, but as subjectively perceived by the native interlocutors influences attitudes. Furthermore, attitudes to non-native varieties are likely even more prone to the social desirability bias than attitudes to native varieties. Methods that elicit the respondents’ attitudes directly should thus be avoided. The findings of the Finnish case study indicate that also matched-guise tests may suffer from the social desirability bias because of variety recognition. Furthermore, voice recognition is an increasing problem in the digital age. Most methods of the language attitude paradigm do not study natural language data in real-life communication situations. This thesis reveals the need for more innovative research designs. It suggests therefore several methods that researchers of attitudes to non-native variation may employ in future.
-
(2023)This study investigated Finnish students’ attitudes towards English accents. Since the topic had not been studied recently in the Finnish context and mostly with upper secondary students, the study set out to provide current insight into the topic. Furthermore, to observe how age, education, and proficiency level are related to the attitudes, students at both lower and upper secondary level and at both regular and bilingual (Fi-En) programs were selected as informants. The attitudes were studied via a combination of direct and indirect methods. First, a widely used indirect attitudinal measure, the verbal-guise technique, was employed to observe what kinds of immediate reactions different accents elicit in the students. The students heard authentic samples of eight different accents, two native and six non-native, and evaluated them on various adjectives on a semantic differential scale. Second, the students answered questionnaire items regarding their familiarity with accents and their views and practices in relation to speaking English. Altogether 156 students completed the survey. Mainly quantitative analysis of the students’ answers showed that although their attitudes towards the accents were mostly positive, they had significantly more negative attitudes towards non-native than native English accents. Furthermore, accent strength seemed to be a discriminating factor with mild-accented speakers preferred over heavy-accented speakers. While all students showed very similar preferences with respect to the accents, the strength of the attitudes somewhat varied between the respondent groups with bilingual upper secondary students indicating more positive attitudes than the rest of the students. With respect to the different characteristics that the speakers were rated on, the students considered native speakers very competent, intelligent and fluent, whereas non-native speakers were regarded as more honest than competent. The students were very adept at categorizing the speakers as native or non-native; however, apart from the British and heavy Finnish accent, they struggled with recognizing the speakers’ accents. Although no significant correlation was found between accent recognition and attitude, the better the students identified the speaker as non-native, the more negative attitudes they showed towards the speaker. The study found that although Finnish students’ attitudes towards non-native accents have become more positive compared to previous studies, they are still somewhat subject to the native speaker, standard language ideology. Further research is still needed to provide deeper insight into the ideologies functioning behind this, at least covert, preference for native speakers.
-
(2023)The present study aims at providing insights into the dynamics of language attitudes in native Italian speakers residing in Italy towards English as a foreign language. In the past decades, English has acquired an international role and has become increasingly important in many areas of life. Nonetheless, the English language proficiency of native Italians appears to fall behind, especially when compared with learners from other European countries. With this in mind, this thesis has two main objectives: 1) Identifying the overall attitudes of native Italian speakers residing in Italy with regard to English, and 2) examining whether there are any meaningful relationships between these language attitudes and specific profile characteristics, i.e., the individuals’ age, gender, region of residence, level of education, residence abroad, and self-reported English language proficiency. For this purpose, the research was carried out within the framework of the discipline of sociolinguistics and a quantitative study was conducted by employing a direct measure strategy. The questionnaire was distributed online across Italy and gathered a total of 470 submissions. The obtained data was subsequently analysed using methods of descriptive statistics and correlation tests. The participants’ answers to the open-ended questions were used as supporting information to the quantitative data. The results of the study revealed that Italian individuals residing in Italy have a mostly favourable orientation towards English as a foreign language. Individuals significantly value the importance of possessing good English language skills nowadays while at the same time showing a sound sense of Italian group identity. The research reports a clear perception of the different roles that Italian and English play within the Italian society. Attitudes to English are mostly favourable regardless of age and, while gender differences are not too strongly marked, women display more positive attitudes towards the language. The research also revealed that individuals who have achieved a higher level of education are more prone to view English in a positive light. The findings showed that the attitudes and opinions towards English as a foreign language among Italians are mostly favourable regardless of the individuals’ regions of residence. Moreover, having had past experiences abroad does not significantly influence the way that individuals perceive English as a foreign language. Finally, individuals who perceive their English language skills to be high also tend to have more favourable attitudes towards it.
-
(2013)This thesis has examined the effects of quality of direct contact with immigrants at work and during spare time on attitudes towards immigrants, focusing on why quality of contact at work and during spare time might explain ethnic bias. Four potential mediators between both contexts of quality of contact and attitudes were studied: outgroup empathy, intergroup anxiety and realistic (political, economic or physical) and symbolic (value- and belief-based) threat. A mediator is a variable that fully or partially, on its own (simple mediation) or together with others (multiple mediation), explains how or by what means a predictor variable X affects a criterion variable Y (via the mediator or mediators M). This study has drawn on Allports (1954) contact hypothesis and later research on the positive relationship between contact and attitudes, the specifics of quality of contact and the social contexts (work versus spare time) under which it can explain bias, as well as research on mediators between intergroup contact and bias. The data in this study was collected by web survey from the total population of the 2009 and 2010 Finnish police force, yielding 1119 respondents aged 22-62, of which 15 % were female. For analysis, a variety of regression analyses were used to determine simple and multiple mediation. In general, the respondents in the study reported positive contact with immigrants both at work and during spare time, and held positive attitudes towards immigrants. Contact during spare time was more positive than contact at work. Improved quality of contact at work and during spare time both predicted more positive intergroup attitudes. Contact at work had a stronger impact on attitudes than contact during spare time had. In simple mediation, the positive relationships between both contexts of contact and attitudes were partially mediated by increased empathy and decreased intergroup anxiety, realistic threat and symbolic threat. In multiple mediation, increased empathy and decreased intergroup anxiety, realistic threat and symbolic threat continued to partially mediate the positive relationship between contact at work and attitudes, while increased empathy and decreased intergroup anxiety and symbolic threat continued to partially mediate the positive relationship between contact during spare time and attitudes. Conclusively, in this study 1) the social context, i.e. the setting where contact takes place, played a distinct role in determining the effect quality of contact has on intergroup attitudes, and 2) while empathy, intergroup anxiety and realistic and symbolic threat partially mediated the effects of quality of contact at work and during spare time on intergroup attitudes, quality of contact itself (in both contexts) remained the most important predictor of bias. The central sources used in this thesis were Allport (1954), Brown (2003; 2004; 2010), Pettigrew (1998; 2008), Pettigrew and Tropp (2006; 2008; 2011) (intergroup contact theory) and Baron & Kenny (1986) and Kenny (2013) (mediation).
-
Attitudes towards multiculturalism among Finnish majority members : A qualitative attitude approach (2014)The aim of this thesis was to explore what kinds of attitudes representatives of the Finnish majority can express when they talk about multiculturalism. In this thesis attitudes are defined, according to the qualitative attitude approach, as argumentative phenomena that people express in order to construct their relationship to the social world. This thesis discusses the assumptions of acculturation psychology concerning multiculturalism by using qualitative attitude approach that draws from social constructionist tradition in general and rhetorical social psychology more specifically. The data consists of two focus group interviews. There were three participants in the first interview and four in the second. The participants commented on seven statements taken from an attitude scale widely used in acculturation psychology. The stands the participants expressed on the statements were categorized according to the quality, i.e. positive or negative, and the object of evaluation. Of these categories, two attitudes towards multiculturalism were identified. In the first attitude multiculturalism was evaluated as problems and in the second as a resource. In the third attitude cultura was evaluated as roots and this attitude was seen as intertwined with the justification of the attitudes towards multiculturalism. These attitudes were interpreted to draw from essentialist beliefs concerning cultural differences and culture as a definer of an individual. However, there were also accounts in which essentialist beliefs were opposed and people were defined as individuals not being defined by their culture. Attitude expressions were seen as drawing from two alternative ideological resources: multicultural ideology that stresses acceptance and recognition of differences and nationalism that highlights power relations and the dominant position of the majority. The results support acculturation theory’s assumption of multiculturalism as a unidimensional construct. However, acculturation model is seen as too simplistic based on this analysis. The most important reference in terms of the qualitative attitude approach was Argumentaatio ja tulkinta. Laadullisen asennetutkimuksen lähestymistapa [Argumentation and interpretation: The qualitative attitude approach] by Vesala and Rantanen (2007). As for acculturation psychology Berry’s (2001) article Psychology of immigration was the most relevant reference. Billig’s Banal Nationalism (1995) and Verkuyten’s (2003) Discourses about ethnic group (de-) essentialism: Oppressive and progressive aspects were the most important works.
-
(2011)Attitudes towards suicide among Master’s degree students in Chang Sha (China) and Helsinki (Finland) were compared in order to explore possible cross-cultural differences. The sample included 206 Master’s degree students, 101 Chinese and 105 Finnish. Data were collected using the 30-item Multi-Attitudes Suicide Tendency Scale (MAST) and a demographic information form. According to the results, both Chinese and Finnish students held positive attitudes towards life, they held contradictory attitudes towards suicide, with Finnish students having more permissive and liberal attitudes towards suicide than their Chinese counterparts. In addition, three socio-demographic characteristics, namely religion, family structure, and economic status, associated with attitudes towards suicide among the Chinese Master’s degree students; meanwhile, all socio-demographic characteristics, including gender, religion, major subject, family structure, economic status, and received social support related to attitudes towards suicide among the Finnish Master’s degree students. However, after examining the interaction effect between socio-demographics and cultural backgrounds on attitudes towards suicide, the attitudes of Chinese students were more related to gender, marital status, family economic status, and received social support, whereas Finnish students were more influenced by religion. These findings suggest that culture plays an important role in shaping country-specific differences in attitudes towards suicide and their association with socio-demographic characteristics. Understanding individual attitudes towards suicide could help in intervention to prevent the development of suicidal ideation and in providing appropriate psychological counseling to reduce mental problems. Therefore, these cross-cultural differences may provide indications on how to conduct suicide prevention programs while considering culture-specific contexts.
-
(2016)Avhandlingens syfte är att undersöka EU-medborgares åsikter samt deras valbeteende i Europaparlamentsvalen 2014. Europeiska unionen (EU) och tidigare Europeiska gemenskapen (EG) började som elitprojekt mellan Europeiska länder för att förstärka integration och samarbete mellan länderna. Makthavarna konsulterade icke sina medborgare om deras åsikter om samarbetet vilket ju djupare samarbete blivit lett till ett demokratiskt underskott eller legitimitetskris inom EU. För att förbättra denna situation har man inom EU med åren gett allt mer makt till Europaparlamentet (EP) som är det enda direktvalda organet inom EU. Det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalen (EP-val) tyder dock på att EU-medborgare inte stöder eller är intresserade av EU i den mån som EU-eliten hoppas på. Mitt forskningsområde är att undersöka EU- medborgares syn på EU samt om dessa åsikter korrelerar med deras valdeltagande, jag studerar således förhållandet mellan attityder och valdeltagande. Anledningen till valet av forskningsområde är att forskningen kunde vara betydelsefull för att förstå orsaker till EU:s legitimitetskris. Forskningen kunde också ha värde i att ge idéer till frågan om hur man kan öka valdeltagandet i EP-valen. Den teoretiska bakgrunden för analysen behandlar legitimitet, det demokratiska underskottet inom EU, Europaparlamentsval som andrarangsval samt teori om hur man analyserar EU-medborgares åsikter. Som material för att undersöka min forskningsfråga använder jag information från Eurobarometerundersökningen från 2014 samt valstatistik från EP-valet 2014. Jag ser på skillnader mellan hur länderna besvarat Eurobarometerfrågorna samt deras valdeltagande i EU-parlamentsvalet 2014. Dessutom ser jag ifall man kan se indikatorer om att valdeltagande i EP-valen och attityder mot EU går ihop, dvs. betyder lågt valdeltagande att ett lands medborgare har negativa åsikter om EU. Detta gör jag genom att använda både komparativa och statistiska metoder. Jag grupperar EU-länderna enligt olika indikatorer för att få fram skillnader mellan röstbeteende. Dessa indikatorer är ifall ett gammalt eller nytt EU-land, ifall landet har euro som valuta eller inte, ifall landet är nettomottagare eller nettobetalare inom EU, valsättet inom EP-valen och till slut geopolitisk indelning. I SPSS- programmet utför jag statistiska räkningar om hur länderna gruppvis svarat på de valda frågorna och analyserar sedan dessa svar i kombination med deras valdeltagande i EP-valet 2014. Resultaten av analysen visade hur delade medborgare är i de flesta frågorna. Man kan också urskilja vissa mönster som att gamla medlemsländer röstar i EP-val flitigare än nya medlemsländer medan nya medlemsländer ofta har ett större förtroende för EU. Ett visst sorts centrum/periferi mönster går också att urskiljas. Ifall ett land hör till en geopolitisk gruppindelning som geografiskt sätt är längre ifrån Bryssel (centrum), hade dessa länder (periferi) ofta en mer negativ syn på EU. Denna indelning korrelerar också relativt starkt med indelningen i nettomottagare och nettobetalare. Minst tillit till EU hade man i Sydeuropa samt de nya demokratierna, där man också hade lågt valdeltagande, medan man hade mest positiva attityder i Rheinlandstaterna och de nordiska länderna. Denna indelning stämmer dock inte överens med alla länder, till exempel på Malta och Irland röstar man både flitigt och har positiva åsikter om EU. De facto är det överlag de mindre medlemsländerna som enligt resultaten visar sig ha högre tillit till EU än de stora medlemsländerna. Resultaten visade att ett högt valdeltagande inte hade en absolut samvariation med positiva åsikter om EU, och ibland är det till och motsatsen som syntes i resultaten. Slutsatserna av resultaten är att det tillsvidare finns tillräckligt tillit till EU för att det skall fungera och kan anses representera sina medborgare. Det finns stora skillnader mellan områden och länder i åsikter mot EU och man kan ifrågasätta ifall EU klarar av att det finns så stora åsiktsskiljaktigheter utan att det blir större klyftor mellan de olika geopolitiska områdena. Till exempel Storbritannien som har både lågt valdeltagande inom EP-val och mycket negativa åsikter om EU ordnar en omröstning om att lämna unionen ifall den inte lyckas förhandla bättre villkor för dess fortsatta medlemskap. Fortsatt forskning kunde således fokusera på att undersöka kontextuella orsaker till att det finns så stora skillnader mellan olika geopolitiska områden med tanke på attityder och tillit till EU.
-
(2012)I denna avhandling söks en förklaring till varför svenskar i europeisk och nordisk jämförelse visar särskilt positiva attityder till invandrare. Möjliga förklaringar på makronivå, individuell nivå och i den politiska kontexten problematiseras utifrån tidigare forskning på området. Analysen görs med en komparativ ansats, i praktiken så att Sverige jämförs med Danmark, eftersom danskarnas attityder är betydligt mer xenofobiska. Valet av länder baserar sig på principen om Most Similar Systems Design där två möjligast lika länder jämförs för att kunna konstanthålla vissa bakgrundsfaktorer, i detta fall möjliga påverkande faktorer på makronivå såsom landets ekonomi, andel invandrare av befolkningen, migrationshistoria och välfärdssystem. Individuella variabler såsom utbildning, inkomst, ålder, kön och boendeort samt politiska variabler såsom inflytandet av migrations- och integrationspolicy samt högerextrema partiers inflytande operationaliseras på individnivå genom enkätundersökningen European Social Survey från 2010. Som analysmetod tillämpas bland annat variansanalys. Analysresultaten pekar tydligt på att de individuella variablerna inte har någon nämnvärd betydelse för attityderna, men däremot har den politiska kontexten betydelse i den mån att den starka konsensusen i den svenska mångkulturella migrations- och integrationspolitiken avspeglar sig även på individnivå. Skillnaderna mellan anhängarna av etablerade svenska partier är betydligt mindre än i Danmark. Avsaknaden av ett inflytelserikt högerextremt parti i Sverige bidrar också till att upprätthålla den mångkulturella diskursen i integrationspolitiken, och bidrar därmed även till positiva attityder. Anhängare av de etablerade partierna i Sverige förhåller sig i genomsnitt mer positiva till invandrare än anhängare av de etablerade partierna i Danmark. Slutsatsen av analysen är att förklaringar på makronivå och individuell nivå inte gäller i den landspecifika kontext som här analyserats. Det politiska ramverket tycks i större grad förklara skillnaderna mellan svenskar och danskar. Betydelsen av att se det ömsesidiga kausala sambandet mellan politik och attityder diskuteras, såsom även behovet av att placera de politiska förklaringarna i sin juridiska och historiska kontext.
-
(2020)Syftet med denna pro gradu -avhandling är att undersöka medborgares attityder till myndighetsövervakning. Avhandlingen undersöker hur medborgare förhåller sig till olika former av myndighetsövervakning samt vilka grupper av människor som är mer eller mindre accepterande till myndighetsövervakning. Det som undersöks är attityder till kameraövervakning på offentliga platser, myndigheters rätt till övervakning av e-post och annan information som utbyts över internet, samt attityder till myndigheters rätt att samla in information om vem som helst som bor i Finland utan att personen själv får veta om det. Logistiska regressioner görs på data av frågorna om myndighetsövervakning i European Values Study Svenskfinland 2018. Ur resultaten framkommer det att attityder gentemot de olika formerna av övervakning skiljer sig från varandra. Kameraövervakning är mest accepterat, medan en större skepsis kan urskiljas mot e-postövervakning och insamling av information utan samtycke. Därtill fastställs att äldre personer i regel är mer accepterande gentemot kamera- och e-postövervakning än de yngre. Det finns en skillnad mellan könen där kvinnor accepterar kameraövervakning i större utsträckning än män. Ur resultaten framkommer också att lägre utbildade är mer accepterande till e-postövervakning och myndigheternas rätt att samla information än högre utbildade. Institutionellt förtroende konstateras ha en signifikant effekt på inställningen till myndighetsövervakning, där de med högt institutionellt förtroende i större utsträckning accepterar internet- och e-postövervakningen samt att myndigheter samlar in information. Politisk orientering var den enda faktorn som gav signifikanta resultat på alla tre former av övervakning som i avhandlingen undersöktes. Där kunde konstateras att vänsterorienterade personer är mer kritiska till alla tre former av övervakning och informationsinsamling än högerorienterade.
-
(2019)Vaccine uptake has been low for some vaccines in the Pietarsaari region in Finland. Among health care workers vaccine uptake has been low for the influenza vaccine. This qualitative study intends to answer questions about what kind of attitudes and thoughts health care workers have towards vaccination and which factors affect the attitudes. This study consists of 23 semi-structured interviews and three focus-group interviews with health care workers in the Pietarsaari region. The interviews were conducted in June-July 2017 and were analyzed with qualitative content analysis. The general attitude towards vaccination is positive amongst the health care workers. Vaccines are seen as fundamental protection against diseases and are an important part of health prevention. Many informants trust the authorities and research conducted about vaccines. Yet some informants are hesitant about certain vaccines. Vaccines, which are called unnecessary or risky, varies between the informants. Reasons for refusing vaccines are preference of natural immunity, negative experiences of vaccination, for example adverse effects, or the attitude that ”we can ́t vaccinate against everything”. Furthermore, the concerns about vaccines have increased since 2009, when the swine flu vaccination was associated with severe adverse effects. Health care workers also oppose the compulsory vaccination of the influenza vaccine.
-
(2017)Along with the technological development, and the transition to knowledge society, our way working has changed. Due to digital solutions and advanced technology employees have the ability to work in a much more flexible work environment. Activity-based working gives employees the opportunity to choose how and where they work. At activity-based workplaces, no one has their own desk. Instead, the concept of free seating is used. Activity-based working creates options and independence for employees, but at the same time activity-based working can be perceived as challenging. In the thesis, a phenomenographic approach was used, and as a researcher, I focused on employees' different conceptions of activity-based working. The purpose of the study was to get a deeper understanding about employees' conceptions of activity-based working, and moreover, how the way of working influences the organisational culture and work identity. The theoretical framework consisted of earlier studies about activity-based working, as well as theories regarding organisational culture and work identity. The data were gathered during spring 2017, and involved 9 interviews with 9 employees, who work at activity-based organisations. The method of analysis was the phenomenographic approach. The employees sense, that activity-based working influences organisational culture, and work identity positively, as well as negatively. It appeared that employees find activity-based working as motivational. In addition, the employees find that activity-based working bring openness to the work culture, and enhance the communication. The employees also sense that activity-based working affects work identity, and that the work role becomes more dynamic and task orientated. However, some employees perceived activity-based working as challenging, and that it causes a formal work environment, constructed by unintended social structures. The results also showed conceptions of activity-based working causing anonymous work identity. Over all, the study proves that the conceptions of activity-based working, and how it affects organisational culture and work identity, differ. Yet, even though the results reveal conceptions of activity-based working coursing formal work environment, and anonymous work identity within the workplace, the employees value activity-based working and the ability to choose where and how they work.
-
(2020)Syftet med den här avhandlingen är att studera hur kvinnor genom narrativ ger sin klädkonsumtion mening. Forskning om kvinnor och kläder görs i flera discipliner och från olika metodologiska angreppsvinklar. Denna avhandling närmar sig ämnet genom en kombination av narrativ metod och garderobsstudie i en finländsk kontext. Fyra interjuver av kvinnor i åldern 25–30 bosatta i Helsingfors analyseras i en modesociologisk referensram. Narrativ metod är en kvalitativ metod som accentuerar individens berättelser. Genom berättelser strukturerar och ger vi mening åt våra erfarenheter. Berättelser både skapar och är vår verklighet. Garderobstudier handlar om individens förhållande till hennes garderob och dess innehåll, både kläder som används och sådana som inte används. Dessa två metodologiska tillvägagångssätt kompletterar varandra och belyser ämnen som kläder, stil, smak, kropp och identitet. Många av de teoretiska perspektiven på kläder och mode tar fasta på kläder som ett verktyg för identitetskonstruktion. Kläder är inte endast något vi klär oss i dagligen – de representerar och speglar vår identitet: vem vi är och vem vi vill vara. Vår klädsmak och våra stilistiska val är ett sätt att kommunicera vem vi är, som medlemmar av sociala grupper eller som unika individer. Genom vår klädkonsumtion kan vi också uttrycka politiska och sociala värderingar, som också de bidrar till vår identitetskonstruktion. En narrativ garderobstudie, i kombination med den modesociologiska referensramen, möjliggör en holistisk syn på kvinnor och kläder. Avhandlingen är indelad i en teoretisk del som redogör för den centrala tidigare forskning gjord på detta sociologiska område, ett avsnitt som redogör för metod och empiri, samt en analys av kvinnornas narrativ. Jag introducerar analysen med en genomgång av samtliga intervjuade kvinnors narrativ, varefter jag presenterar tre centrala teman som alla kvinnorna berörde i sina narrativ: identitet, sensoriska upplevelser och etik. Kvinnornas narrativ om deras garderober visar att de konstruerar sin identitet både genom garderobens aktivt och inaktivt använda kläder. Förutom att kläder har praktiska och sensoriska funktioner, är de för kvinnor även ett sätt att utöva intrycksstryrning: att kommunicera vem de är, vem de vill vara och vem de inte vill vara. Trots att den postmoderna kvinnan är mycket medveten om sin klädkonsumtions etiska och sociala effekter, så använder hon ändå kläder aktivt som ett sätt att konstruera identitet.
Now showing items 1922-1941 of 31275