Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Ilomäki, Heidi (2011)
    Tutkielmani aiheena ovat suomenruotsalaiset asiointikeskustelut R-kioskilla. Suomen suurin kioskiketju R-kioski ei ole erityisen profiloitunut ruotsinkielisen palvelun tarjoajana. Tässä tutkielmassa tavoitteenani on kuitenkin selvittää, miten asiointikeskustelut kioskilla rakentuvat, kun asiointikieli on ruotsi. Nauhoitin asiointikeskusteluja viidellä kioskilla eripuolella Uuttamaata. Asetin nauhurin asiointitiskille ja tein merkintöjä paperille asiakkaiden arvioidusta iästä, heidän ostoksistaan ja muista ei-kielellisistä aspekteista. Materiaalini koostuu kaiken kaikkiaan 83 ruotsinkielisestä keskustelusta. Eniten ruotsia nauhoitusaikana puhuttiin Länsi-Uudellamaalla (66,7 %). Tein kuitenkin havainnon, ettei nauhoitettujen ruotsinkielisten keskustelujen prosentuaalinen osuus kioskin kaikista keskusteluista ole verrannollinen alueen ruotsinkielisten asukkaiden prosentuaalisen määrän kanssa. Olen itse työskennellyt R-kioskin myyjänä viiden vuoden ajan. Videokuvaus ei ollut sallittua, joten materiaalistani puuttuu ei-kielelliset aspektit kuten nyökkäykset, hymyileminen ja katsekontakti. Keskityn analyysissäni asiakaskeskustelun tervehdys-, tavara- ja hyvästelyvaiheeseen. Pragmaattisella tasolla olen kiinnostunut kuinka puheaktit tervehtiä, esittää pyyntö ja hyvästellä realisoidaan puheen keinoin. Rakenteellisesti tarkastelen kuinka vierusparit toteutuvat keskusteluissa. Lopuksi vertaan tuloksiani Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen tekemän vastaavan kioskitutkimuksen tuloksiin suomenkielisestä materiaalista. Tervehdysvaihe koostuu sekvenssistä, jossa joko vain myyjä tai myyjä sekä asiakas tervehtivät toisiaan. Yleisin tervehdyssana on hej, jota käsittelen yhdessä suomenkielisen vastineen hei kanssa, koska havaintoni mukaan asiointikieltä ei päätetä vielä tervehdysvaiheessa vaan tavaravaiheessa. Yhteisestä puheyhteisöstä (speech community) vierailemillani kaksikielisillä alueilla kertoo muun muassa, että keskustelukumppanit tervehtivät toisiaan pääosin suomeksi. Hejsan on ainoa ruotsinkielinen tervehdyssana hej:n ohessa, joka on hyvin käytännöllinen, sillä se sopii molempia kieliryhmiä tervehdittäessä. Hej-sanan käytössä esiintyy vastavuoroisuutta. Tavaravaihe koostuu sekvenssistä, jossa asiakas pyytää joko kielellisesti tai ei-kielellisesti tavaraa tai palvelua myyjältä. Myyjä kuittaa pyynnön usein kielellisesti. Asiakkaan tavaravuoro on joko pakollinen (tavara on tiskin toisella puolella) tai vapaaehtoinen (tavara on myyntitilassa). Kun kielellinen pyyntö on pakollinen, asiakas ilmaisee pyyntönsä yleisemmin lauseella. Kun kielellinen pyyntö on vapaaehtoinen, asiakas ei yleensä sano mitään vaan asettaa ostoksensa tiskille. Hyvästelyvaiheessa olen keskittynyt siihen, miten keskustelukumppanit lopettavat keskustelun. Suurin osa keskusteluista loppuu asiakkaan osalta kiitokseen vaihtorahasta tai kuitista ja myyjän osalta edellisen kiitos-sekvenssin ulkopuoliseen kiitokseen, jota kutsun hyvästelykiitokseksi. Perinteiset hyvästelyfraasit lopettavat pidemmät keskustelut. Hyvästelyfraaseista hejdå on useimmiten vastavuoroinen. Ruotsi asiointikielenä on uhanalainen Suomessa. Kaksikielisyys on yleistä, ja jos asiakkaalla ei ole halua tai myyjällä ei ole kykyä käydä keskustelua ruotsiksi, valitsee asiakas asiointikieleksi suomen. Väitän, että ruotsin kielen aseman vahvistamiseksi Suomessa, ruotsinkielisten tulisi hanakammin vaatia ruotsinkielistä palvelua. Suomenkielisen myyjän tulisi osaltaan osata tervehtiä, kiittää, sanoa numerot ja hyvästellä ruotsiksi. Hyvällä asiakaspalvelulla kilpailevan R-kioskin kannattaisi satsata myös ruotsinkieliseen palveluun.
  • Varpa, Jani (2016)
    I denna avhandling analyseras svenskarnas förhållande till sitt hem och skandinavisk designs be-tydelse för dem genom att analysera de möbler som informanterna nämner som sina favoriter, och hur de överhuvudtaget pratar om inredningen. För att göra detta har 13 unga vuxna intervju-ats i Göteborgs region i Sverige. Därtill har tidigare intervjumaterial från Finland och Tyskland använts som sekundärdata. Analysen, som består av tematiseringen, lyfter fram två olika sidor av det svenska hemmet. Å ena sidan är det viktigt att ha ett hem där man kan vila i. I ett sådant hem består inredningen av möbler som personen känner väl och som har någon historia eller koppling till personen. I den här skyddshamnstankegången är funktionalitet ett centralt värde i inredningen. Å andra sidan verkar svenskarna vara mycket entusiastiska inredare. Den här andra tankegången - det representativa hemmet - betonar design och att hemmet ser bra ut också ur gästens synvin-kel. Förutom status är det möjligt att sådan inredningsstil fungerar väl i Sverige eftersom den är ett lätt och trevligt diskussionsämne. Den skandinaviska designen passar Sverige utmärkt ef-tersom den kombinerar stiligheten och funktionaliteten.
  • Rundell, Hanna (2010)
    Syftet med min pro gradu-avhandling är att undersöka en specifik grupp lyssnares attityder till, samt nyhetsjournalisters inställning till, och upplevelser av, användningen av regionalt standardspråk i nyheter i finlandssvensk riksradio. Avhandlingen består av två olika undersökningar. I attitydundersökningen, som är kvantitativ och indirekt, vill jag undersöka och jämföra österbottniska och nyländska gymnasieelevers attityder till en österbottnisk nyhetsuppläsare, som använder sitt regionalt färgade standardspråk i riksradion. Jag vill också undersöka hurudana preferenser eleverna från Nyland respektive Österbotten har i fråga om uppläsarens intonation när de lyssnar på nyhetstelegram. I den kvalitativa undersökningen används semistrukturerade temaintervjuer. Med hjälp av temaintervjuer med nyhetsjournalister, vill jag undersöka hur några nyhetsjournalister, med en regional (österbottnisk) varietet av standardsvenska i bagaget, själva upplever, reflekterar kring och förändrar sin språkanvändning i radio. Jag vill ta reda på hurudana reaktionerna nyhetsjournalisterna har fått på sitt språk och hur de har reagerat på dessa reaktioner. Resultaten i den kvantitativa attitydundersökningen visar att de österbottniska informanterna tycker att en nyhetsuppläsare med regionalt standardspråk är mer ambitiös, saklig, tilltalande, intressant, intelligent, förtroendeingivande och professionell än en neutralt standardsvensk uppläsare. De nyländska informanterna tycker att den standardsvenska uppläsaren är mer ambitiös, saklig, tilltalande, intressant, intelligent, naturlig, förtroendeingivande och professionell än den regionala varianten. Mer än hälften (56 procent) av de österbottniska informanterna föredrar att lyssna till en uppläsare med regionalt (österbottniskt) standardspråk. Bland de nyländska informanterna föredrar majoriteten (55 procent) en neutral standardsvensk uppläsningsvariant. De kvalitativa temaintervjuerna visar att nyhetsjournalisterna i många fall har en rätt ambivalent inställning, där de å ena sidan anser att regional klang får och ska höras, men å andra sidan verkar ha försökt bli av med sin österbottniska klang.
  • Mensio, Tiia (2020)
    Tavoitteet. Keväällä 2020 luin kielikylpyoppilailleni ääneen Karin Erlandssonin romaanin Pärlfiskaren. Lukuprojekti kuului tutkimukseeni, jossa yksi tavoitteistani oli vaikuttaa oppilaiden lukuintoon ja saada oppilaat kiinnostumaan erityisesti ruotsinkielisen kaunokirjallisuuden lukemisesta. Tavoitteenani oli myös parantaa oppilaiden kielitaitoa: kielikylpyoppilaat oppivat ruotsin kielen suullisesti jo varhaisessa vaiheessa, mutta heidän kirjallinen kielitaitonsa ei välttämättä ole yhtä vahva. Ääneen lukemalla tahdoin saada heidät sekä ymmärtämään kirjan tekstin paremmin että oppimaan uutta sanastoa ja jo osatun sanaston oikeinkirjoitusta. Menetelmät. Tutkimusmenetelmäni on tapaustutkimus. Tutkin yksittäistä luokkaa ja heidän vastauksiaan esittämiini kysymyksiin kirjasta sekä heidän kommenttejaan kirjaan liittyvissä keskusteluissamme. Lisäksi käytin kyselylomaketta ottaakseni selvää, miten oppilaat kokivat ääneen lukemisen. Lukemismenetelmäni oppitunneilla oli seuraavanlainen: minä opettajana luin ääneen ja samalla oppilaat pystyivät keskittymään seuraamaan kirjan tekstiä ääneen luetun mukaisesti. Johtopäätökset. Kielikylpyoppilaat hyötyvät ääneen lukemisesta, jossa he saavat itse samalla seurata tekstiä. Heidän lukunopeutensa kasvaa eivätkä he juutu hankaliin kohtiin tekstissä, koska he eivät ”ehdi”. Silti he ymmärtävät hankalatkin kohdat kontekstin perusteella. Oppilaat oppivat myös paljon kielestä: uutta sanastoa, ääntämistä ja oikeinkirjoitusta. He oppivat käyttämään uutta sanastoa myös kirjoittaessaan vastauksia sekä keskustellessaan kirjan tapahtumista. Oppilaat oppivat ajattelemaan asioita eri perspektiivistä, ilmaisemaan ajatuksiaan ja tunteitaan kielikylpykielellä niin suullisesti keskusteluissa kuin kirjallisissa vastauksissa. He oppivat pohtimaan myös eettisiä kysymyksiä, joita kirjasta nousi. He oppivat tuottamaan luovaa, dialogista tekstiä kirjan pohjalta. Tämänlainen työskentely täyttää myös vuoden 2014 opintosuunnitelman asettamia tavoitteita. Ääneen lukemisella on todettu olevan positiivisia vaikutuksia oppilaiden lukuintoon. Vanhempien ja ystävien lukuinnostus tarttuu, mutta erityisesti opettajan kiinnostus lukemiseen välittyy oppilaisiin. Sillä, että koulussa panostetaan lukemiseen ja oppilaille tarjotaan heille merkityksellistä, sekä kieli- että ikätasoltaan sopivaa luettavaa, on merkittävä vaikutus oppilaan lukuinnon kehittymiseen.
  • Kuokkanen, Aliisa (2017)
    Tämän pro gradu –tutkielman tarkoituksena on tarkastella kielipolitiikkaa sekä implisiittisiä ja eksplisiittisiä asenteita kieliin kahdessa ruotsalaisessa korkeakoulussa diskurssianalyysin keinoin. Diskurssianalyysin lähtökohtana on todellisuuden sosiaalinen rakentuminen. Tutkielmassa keskitytään siihen, kuinka näiden korkeakoulujen opiskelijat ja henkilökunta keskustelevat kielistä ja mikä korkeakoulujen virallinen kanta on suhteessa kieliin. Tutkielmassa käytetty aineisto koostuu kolmesta ohjausdokumentista sekä neljästä videoidusta ja nauhoitetusta keskustelusta. Aineisto on kerätty osana DYLAN-projektia (Language Dynamics and Management of Diversity) vuonna 2008 ja sen keräämisestä on vastannut ko. korkeakoulujen henkilökunta. Helsingin yliopiston osuudessa keskityttiin kielelliseen monimuotoisuuteen pohjoiseurooppalaisessa korkeakoulutuksessa. Tutkielman aineistona käytetyistä dokumenteista yksi on Södertörnin korkeakoulusta ja kaksi Mälardalenin korkeakoulusta. Tutkielman keskustelumateriaalista kaksi ryhmäkeskustelua ovat Södertörnin korkeakoulusta. Mälardalenin korkeakoulusta on yksi ryhmäkeskustelu sekä syvähaastattelu. Korkeakoulujen työntekijät ovat toimineet kaikissa keskusteluissa keskustelunvetäjinä. Tutkielman analyysi on kaksiosainen. Analyysin ensimmäinen osa koostuu politiikka-analyysista, jossa korkeakoulujen kielipolitiikkaa määrittävät ohjausdokumentit kategorisoidaan Michael O’Haren policy-typologian perusteella, mikä luo kokonaiskuvan korkeakoulujen kielipolitiikoiden lähtökohdista. Analyysin toinen osa on diskurssianalyyttinen haastatteluanalyysi, jossa keskitytään ruotsin kielen diskurssipartikkeleihin ju, väl ja nog. Diskurssipartikkelit kuvastavat muun muassa puhujan asennetta sekä viestittävät siitä, miten puhujan sanoma tulee ymmärtää. Tässä tutkielmassa diskurssianalyysi on tutkimuskeino ja se muodostaa tutkielman viitekehyksen kielipolitiikan tarkastelulle. Tutkielman kielellinen analyysi tehdään tarkastelemalla edellä mainittuja diskurssipartikkeleita sekä niiden funktioita keskusteluissa. Tutkielman analyysin ensimmäinen osa, kielipolitiikkaa määrittävien ohjausdokumenttien analyysi osoittaa, että englannin kielen merkitys nousee vahvasti esille korkeakoulujen ohjausdokumenteissa, mutta myös aineistoina käytetyissä opiskelijoiden ja henkilökunnan keskusteluissa eikä muiden vieraiden kielien juuri nähdä tuovan lisäarvoa. Näin ollen korkeakoulujen viralliset dokumentit vastaavat opiskelijoiden ja henkilöstön käsitystä korkeakoulujen kielellisestä todellisuudesta. Tutkielman analyysin toinen osa, ruotsin kielen diskurssipartikkeleiden ju, väl ja nog analyysi osoittaa, että osallistujat ovat varovaisia esittämään mielipiteitään keskusteluissa ja he käyttävät diskurssipartikkeleita pehmentääkseen sanomaansa. Näistä kolmesta diskurssipartikkelista ju on aineiston yleisin. Osallistujat käyttävät sitä muun muassa viestittääkseen muille osallistujille sanomansa totuudenmukaisuudesta.
  • Mannström, Amanda (2017)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag medierepresentationen av ätstörningar och hur den uppfattas av personer som insjuknat i en ätstörning. Min frågeställning utgår från hur medierepresentationen utformas som en del av den rådande hälsokulturen, som belyser vikten av att ta hand om sig själv men som också har kritiserats för att den får oss att känna press och därmed göra oss sjuka. De teoretiska verktyg som jag använder i min avhandling har jag hämtat från forskning om hälsokommunikation, forskning om medier och representation, samt forskningen om ätstörningar ur medicinskt, psykologiskt och feministiskt perspektiv. Det allmänna teoretiska synsättet har formats av feministisk teori. Jag utgår jag från att ätstörningar existerar också om vi slutar att prata eller skriva om dem, men ser ändå socialkonstruktionismen som intressant för den här undersökningen eftersom medierepresentationen av ätstörningar kan sägas vara social konstruerad. Jag har analyserat 22 artiklar som publicerats av svenska Yle under en datainsamlingsperiod på ett år, samt intervjuat fem personer som lider av eller har lidit av en ätstörning. Jag har använt närläsning som metod för att identifiera följande element i texterna: 1) synlighet (visibility), 2) röst (voice), 3) markörer (markers), 4) anspråk eller krav (claims), 5) tema (theme) och 6) etiskt förhållningssätt. För intervjuundersökningen har jag använt temaintervju som metod. Jag diskuterar medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet I förhållande till Ätstörningsförbundets riktlinjer till journalister. Mina resultat visar att medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet är saklig men att representationerna ofta faller inom ramen för den stereotypiska grundstoryn, det vill säga handlar om en ung kvinna som lider av anorexi. Detta är problematiskt eftersom det leder till en ensidig bild av ätstörningar och till att färre personer kan identifiera sig med de historier som berättas. Intervjuundersökningen visar att de insjuknade har en negativ inställning till offerrollen som ofta tilldelas dem och att de saknar mångfald I de berättelser som får synlighet. Ur ett bredare perspektiv visar mina resultat att medierepresentationer både påverkar och påverkas av de kulturella strömningar som finns i samhället under en viss period. Mediernas sätt att skriva om ätstörningar spelar roll för hur vi talar om ätstörningar och vem som anses vara sjuk. I det analyserade materialet kopplas ätstörningar ihop med hälsa, motion och idrott. Däremot finns det inte lika manga kopplingar till modevärlden och skönhetsideal. Detta tyder på att medierepresentationen och med den bilden av ätstörningar har förändrats.
  • Tenhonen, Tanja (University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 2001)
    Detomidiini (Domosedan) on spesifinen a2-adrenerginen agonisti, joka on laajalti käytössä hevospraktiikassa. Detomidiinin käyttöindikaatioita ovat sedaatio, kivunpoisto sekä esilääkitys inhalaatio- tai infuusioanestesiaa varten. Annostuksella 20-80 mg/kg aikaansaadaan voimakas sedaatio ja kivunpoisto, joiden pituus on riippuvainen annoksen suuruudesta. Detomidiinihydrokloridin vaikutuksista sykloivan tamman kohdun kontraktioihin ei ole olemassa paljoakaan täsmällistä tietoa. Vaikutuksia on tutkittu käyttäen useita erilaisia menetelmiä, joiden luotettavuutta on eri syistä pidettävä arveluttavina. Useat menetelmät itsessään jo aiheuttavat kohdun lisääntynyttä supistuvuutta. Toisissa menetelmissä taas tulkitaan elimistön reaktioita, jotka voivat aktivoitua muistakin tekijöistä kuin kohdun supistuksista. Tämän tutkimuksen tavoite oli saada tietoa kohdun supistuvuudesta vertaamalla kiimassa olevien tammojen reaktioita suonensisäisen detomidiinihydrokloridi-injektion ja fysiologisen NaCl-injektion (kontrolli) jälkeen. Kohdun supistelua tarkkailtiin transrektaalisen ultraäänen ja gammakuvauksen (skintigrafia) avulla. Tutkimuksessamme ei todettu tilastollisesti merkitseviä eroja koe- ja kontrolliryhmän välillä kummallakaan tutkimusmenetelmällä. Sekä ultraääni- että dynaamisissa skintigrafiatuloksissa oli kuitenkin havaittavissa selvä numeerinen ero kohdun kontraktioissa ryhmien välillä. Detomidiini vaikuttaisi supistavan kohtua ensimmäisen puolen tunnin ajan. Ko. eron tilastollisen merkitsevyyden puuttuminen johtunee pienestä aineistosta (kuusi tammaa) ja tulosten suuresta keskihajonnasta. Hajontaa aiheuttivat hevosten yksilöllinen vaihtelu ja tutkimusmenetelmien virhelähteet, mm. tulkintojen subjektiivisuus. Vaikka tutkimuksessamme havaittu kohdun supistuvuuden ero ei ollutkaan tilastollisesti merkitsevä, vaikuttaisi suositeltavalta käyttää detomidiinia kliinisessä työssä, kun kohdun lisääntynyt supistelu on työn kannalta haluttu ominaisuus.
  • Liljeström, Pamela (2022)
    This study focuses on how Swedish-language textbooks in history describe Westerns, especially Europe and European in relation to other parts of the world. Previous research has shown that the textbooks used in Finnish schools focus on a Eurocentric view of the world. Postcolonial theory is used as background information to highlight the issue of an Eurocentric world view and what it leads to. The textbooks are analyzed using norm pedagogical theories to enlighten which norms are presented in the books. The textbooks assume that the reader is from West and that’s why norm pedagogical theory is used together with postcolonial theory. In this study two different series of books in history for grades 5 and 6 in elementary school are analyzed. The sample consists of both text- and workbooks. The method used for the sample was thematic analysis. The method is known for identifying common themes in the sample. Recurring themes confirm the Westerners superior status in the history books. The examples that are presented in the result show that people are put in unequal positions depending on where they come from. When the textbooks talk about religion they refer to Christians, the poor are described poor on a Western scale and men are still portrayed as more superior than women. The textbooks use statements that strengthen the Eurocentric world view.
  • Övergaard, Linn Elisabet (2012)
    I pro gradu-avhandlingen undersöks hur objektivitetsbegreppet tolkas och tillämpas av journalister vid två dagstidningar i Finland. Materialet består textanalyser av nyhetsartiklar från Vasabladet och Hufvudstadsbladet samt temaintervjuer med journalister från båda tidningarna. Nyhetsartiklarna som ingår i analysen publicerades i oktober månad 2011 och har kategoriserats utgående från ämnesinnehållet. Artiklarnas ämnesinnehåll handlar om politiska frågor och nyhetsämnen. Temaintervjuerna utfördes med de journalister vid Vbl och Hbl som skrivit artiklarna. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att undersöka hur journalistikens strävan efter objektivitet tillämpas i det journalistiska arbetet och nyhetstexter samt hur journalister definierar och tolkar objektivitet. Målet är att se hur journalister använder sig av nyhetsjournalistiska principer för att skriva så opartiska och neutrala nyhetstexter som de anser vara möjligt. Ett av denna avhandlings primära syften är att granska hur tidigare teoribildning om objektivitetsbegreppet går ihop med journalisternas tankar och praktiska tolkningar. Avhandlingens undersökning har därför ett abduktivt syfte. Den teoretiska delen av avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om objektiviteten som ett vetenskapligt fenomen och objektivitet som en journalistisk norm. Särskild tyngdpunkt ligger på Jörgen Westerståhls objektivitetsmodell och Denis McQuails tolkningar av Westerståhl samt nyhetsjournalistiska principer. Den teoretiska ramen lyfter även upp journalistikens yrkesetik och Journalistreglerna. Undersökningen består av två metoder, närläsning av texter utgående från en diskursanalytisk modell och halvstrukturerad temaintervju. Närläsningen fokuserar på nyhetsartiklarnas innehåll och källanvändning. Frågorna i den halvstrukturerade temaintervjun är strukturerade enligt tre teman; journalistens arbete, objektivitet och den artikel som journalisten har skrivit. Resultaten av undersökningen visar att journalister strävar efter att skriva i nya former för att fånga läsarnas uppmärksamhet men anser det också vara viktigt att nyhetstexter är balanserade, opartiska och så korrekta som möjligt. Genom att vara öppna för olika synvinklar och åsikter vill journalister agera som en opartisk förmedlare av information. Det handlar om att välja och sätta gränser i arbetet som journalist. Trots strävan efter öppenhet och balans är journalisterna tvungna att välja ut relevanta fakta och åsikter ur en massiv informationsmängd. Denna gränsdragning för vad som kan anses vara relevant nyhetsinnehåll upplever journalister som problematisk. Samtidigt är det just i denna gränsdragning viktigt att journalister har en opartisk inställning. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att själva begreppet objektivitet anser många journalister vara föråldrat och icke-representativt för nyhetsjournalistiken. Journalister anser inte objektiviteten i sig vara en viktig princip men däremot anser de att principer som förknippas med objektivitet vara viktiga. Dessa principer var bland annat att skriva korrekt och sanningsenligt och att vara särskilt noggrann i arbetet med källor. Dessutom anser journalister att det är viktigt att upprätthålla en god relation till läsare och intervjuobjekt. Objektiviteten är mera ett ideal än en norm för journalister. För journalister är det ändå viktigt att dagligen sträva efter att arbeta så objektivt som möjligt eftersom de anser att ett opartiskt tänkande är en del av journalistikens identitet. Journalister använder sig hellre av begreppet balans. Balansbegreppet har såväl en praktisk betydelse och en djupare betydelse för journalisternas yrkesroll. Den praktiska betydelsen innebär att ge alla parter lika stort utrymme i nyhetstexten och att balansera mellan fakta och åsikter. Den djupare betydelsen innebär att journalister strävar efter en slags balanserad professionalism i sitt yrke. Journalister försöker som en del av strävan efter objektiviteten bevara en professionell kontakt med sina intervjuobjekt och i synnerhet politiska aktörer. För journalister är det också viktigt att som privatpersoner inte engagera sig i någon verksamhet med politisk anknytning som kan riskera deras oavhängighet.
  • Laitila, Tiina (2022)
    Aflatoxin B1 (AFB1) is a naturally occurring toxic compound produced by various types of fungi. The presence of AFB1 in food and feed can lead to severe illness, which makes it a serious threat to humans and animals. Due to global climate change, the cases of AFB1 contamination in food will increase since high temperature and humidity favour fungal growth and the production of AFB1. The bioavailability of AFB1 can be decreased by adsorption or biotransformation. Adsorption happens by the utilization of different AFB1 binding agents, which can be either mineral and organic or biological adsorbents. Mineral and organic adsorbents are only used in feed since they may also bind to nutrients. Biological adsorbents are being studied more actively since they maintain the nutritional value of the food. Studies show that Lactic acid bacteria (LAB) can be used to bind AFB1 from contaminated foods. The aim of this research was to study the capacity of different LAB (viable and nonviable) to adsorb (bind) AFB1 under different pH conditions. The research first evaluated the binding ability of AFB1 by 13 viable and nonviable LAB strains at pH 7. The best binding strains were selected for further study at pH 3 to mimic gastric pH. The AFB1 binding with cells was performed at 25℃ for 90 min. To determine the binding capacity, the solutions were centrifuged and free AFB1 in the supernatant was extracted with acetonitrile, and quick, easy, cheap, effective, rugged, and safe (QuEChERS) method was used to clean up the samples. AFB1 concentration was determined by ultra-performance liquid chromatography and fluorescence detection (UPLC-FLD). The LAB strains used in this research were shown to have the ability to bind AFB1. Binding efficacy of AFB1 depended on the bacterial strain. Viability and pH also affected the binding ability. All nonviable cells showed better binding ability (44.9–71.3%) compared to the viable cells (29.0–49.4%). The strains also had better binding capacity at lower pH regardless of the cell viability. The highest binding efficacy (71.3%) was achieved by the nonviable cell of Lactobacillus helveticus FAM 22155 at pH 3. The results of this thesis showed that some LAB strains bind AFB1 and that the binding is stable under stomach conditions. Studies to investigate the stability of the binding under simulated upper and lower gastrointestinal (GI) tract conditions (in vitro digestion) and in vivo studies are needed in order to provide further evidence of the applicability of LAB in lowering the bioavailability of AFB1.
  • Olkkola, Sara (2020)
    Denna avhandling behandlar den avtalsrättsliga ansvarsformen culpa in contrahendo. Culpa in contrahendo är en typ av prekontraktuellt ansvar som aktualiserar sig till följd av avtalsförhandlingar. Utgångspunkten för förhandlingar är att de inte ska anses vara rättsligt bindande för parterna. Således har en part rätt att inleda förhandlingar med vem den vill och att avsluta förhandlingar om man inte önskar binda sig till förhandlingsobjektet. Förhandlingar sker av denna anledning på egen risk och man ansvarar för egna förhandlingskostnader. Förhandlingar kännetecknas ofta av osäkerhet och parterna är därför, i de flesta fall, fullt medvetna om att ett slutgiltigt avtal inte är garanterat. Culpa in contrahendo kan bli aktuellt i det fall att en förhandlande part drar sig ur förhandlingar och samtidigt har agerat på ett oaktsamt och vilseledande vis. Detta kan exempelvis ske genom att ge en överdrivet positiv bild åt den andra parten gällande hur man ser på det tilltänkta avtalet. Detta oaktsamma beteende ska därtill ha resulterat i en ansvarsgrundande tillit, vilket innebär att den andra parten hade grundad anledning att lita på att ett avtal skulle slutas. Denna uppkomna tillit får därmed en viss grad av skydd i och med culpa in contrahendo. Utgångspunkten vid åberopande av culpa in contrahendo är att den skadelidande parten bör kunna bevisa den andra partens oaktsamhet. Culpa in contrahendo medför ett ersättningsansvar för den part som drar sig ur förhandlingarna utan godtagbar anledning. När två parter har förhandlat en längre tid och med tron att ett slutligt avtal kommer att nås är det möjligt att diverse olika kostnader har lagts ut och att andra avtalsförberedande åtgärder har vidtagits. Om ett avtal sedan inte kommer till stånd har dylika kostnader varit onödiga. Den part som drar sig ur förhandlingarna kan bli skyldig att ersätta den andra partens förhandlingskostnader. I och med ersättningens belopp brukar man för culpa in contrahendo tala om det negativa kontraktsintresset, vilket innebär att den skadelidande parten ska försättas i den ekonomiska situation som denne skulle ha befunnit sig i om man inte hade deltagit i förhandlingarna. Man bör i alla fall få ersatt sådana kostnader som är direkt förknippade med förhandlingarna samt förutsebara förhandlingskostnader, som resekostnader och diverse utredningskostnader. Huruvida en part är berättigad till att få ersättning för övriga kostnader som är relaterade till avtalsförberedande åtgärder bör prövas från fall till fall. I undantagssituationer och under särskilda förutsättningar har det även ansetts vara möjligt att få ersättning i enlighet med det positiva kontraktsintresset, vilket innebär att man bör försättas i den ekonomiska situation som om det slutliga avtalet hade genomförts. Detta har dock främst ansetts vara möjligt om man inte har iakttagit tvingande lagbestämmelser. Ansvarsgrunden culpa in contrahendo brukar anses innehålla element från såväl det kontraktuella ansvaret som det utomkontraktuella ansvaret som följer av SKL. Culpa in contrahendo bör ändå förstås som en egen typ av ansvarsgrund som placerar sig någonstans mellan det kontraktuella och utomkontraktuella ansvaret. Tröskeln för att få ersättning med hjälp av culpa in contrahendo i Finland har ändå ansetts vara ganska hög, och utförligare rättspraxis låter vänta på sig. Det är trots detta ändå tydligt att culpa in contrahendo i dagens läge är allmänt accepterat i den finska rätten och det finns relevant rättspraxis som understöder det prekontraktuella ansvaret, framförallt HD 2009:45 kan uppmärksammas. Denna avhandling syftar därmed till att utreda betydelsen och innehållet av culpa in contrahendo i den finska rätten samt urskilja under vilka förutsättningar som denna ansvarsform kan bli tillämplig och vad det är som slutligen kan ersättas.
  • Auno, Sami (2023)
    Epilepsy is one of the most common neurological diseases worldwide. Around one-fifth of people with epilepsy are diagnosed with drug-resistant epilepsy. Some of them benefit from epilepsy surgery. Before surgical treatment, the location of the epileptogenic zone (EZ) must be carefully identified to achieve a good surgical outcome. New methods for locating the EZ are constantly being developed. The aim of this study was to investigate whether long-range temporal correlations (LRTC) can be used for non-invasive localization of the EZ in patients with drug-resistant epilepsy. The study involved 10 patients with epilepsy who had previously undergone epilepsy surgery and an MRI. We used the detrended fluctuation analysis (DFA) method to quantify the LRTCs in four different frequency bands in 200 cortical regions based on the patients' individual source reconstructions. We correlated the DFA values with distances from the resection areas and cortical locations of interictal epileptiform discharges (IEDs). In addition, DFA maps were visually inspected by three clinicians to identify the most likely EZs. The study found that DFA maps were significantly correlated with distance from the location of the resection only in the patients with type II focal cortical dysplasia (FCD II) and were associated with IED sites only in the FCD II patients. In addition, visual analysis of the DFA maps showed that in the FCD patients, there was a high interobserver agreement and accuracy in defining the affected hemisphere and lobe. These findings suggest that LRTCs could provide a non-invasive method to identify EZ and facilitate the preoperative evaluation of epilepsy patients.
  • Svanström, Melinda (2020)
    Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion – Faculty Statsvetenskapliga fakulteten Laitos/Institution– Department Institutionen för socialvetenskap Tekijä/Författare – Author Svanström, Melinda Työn nimi / Arbetets titel – Title Det skolsociala arbetet handlingsmöjligheter – en studie om skolkuratorns arbete med unga med psykisk ohälsa Oppiaine /Läroämne – Subject Socialt arbete Työn laji/Arbetets art – Level Pro gradu-avhandling Aika/Datum – Month and year Maj 2020 Sivumäärä/ Sidoantal – Number of pages 61 + 10 Tiivistelmä/Referat – Abstract Ungas psykiska ohälsa har under åren fått stor uppmärksamhet. Enligt tidigare forskning har ungas psykiska hälsa även konstaterats vara mångfacetterad och bland de finländska eleverna har psykisk ohälsa konstaterats vara ett av de allmännaste hälsoproblemen. Skolan har även ansetts vara en viktig arena för ungas psykiska hälsa samt vara en naturlig del av den ungas liv. Skolan har därmed konstaterats ha inte enbart ett pedagogiskt uppdrag utan även ett hälsofrämjande. Personal inom skolan kan i och med detta få en betydelsefull roll i det dagliga mötet med den unga och deras förmåga att upptäcka problematik kan få en avgörande roll för den ungas framtid. Skolkuratorn är den som kan sägas stå för det skolsociala arbetet. Professionella inom elev- och studerandevården står var och en för den specifika expertisen i ett mångprofessionellt samarbete. Skolkuratorn arbetar dock oftast ensam med det skolsociala arbetet vilket kan ha en stor betydelse för hur arbetet organiseras och utförs. Hur den enskilda skolkuratorn utför och organiserar sitt arbete kan därmed få en stor betydelse för den enskilda eleven. Syftet med denna avhandling har därmed varit att varit att belysa det skolkurativa arbetet med unga med psykisk ohälsa i grundskolans övre klasser. Tanken har varit att lyfta fram skolkuratorns arbete och synsätt kring elever med psykisk ohälsa. Syftet med studien har därmed varit att försöka kartlägga de perspektiv och synsätt som skolkuratorerna utgår ifrån i sitt arbete samt synliggöra det professionella handlingsutrymme som de besitter. Avhandlingens forskningsfrågor är: Hur förstår skolkuratorn sitt arbete med elever med psykisk ohälsa i skolan? Hur beskriver skolkuratorn de rådande omständigheterna och sina handlingsmöjligheter i skolan? Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ material insamling bestående av sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i grundskolans övre klasser. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehålls analys. Resultatet av avhandlingen visar hur skolkuratorerna lång utgår från ett miljöorienterat perspektiv (Caswell 2005) i sitt arbete, som ser sociala problem långt som ett komplext samspel mellan individen och miljön. Skolkuratorerna ser sig långt utföra ett akutdrivet arbete med den individuella problematiken som fokus. Förtroendefulla relationer, tillit samt ett gemensamt synsätt på det psykosociala stödet i skolan har en betydande funktion för det skolkurativa handlingsutrymmet. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Skolkurator, skolsocialt arbete, psykisk ohälsa, praxislogik, handlingsutrymme. Säilytyspaikka – Förvaringställe – Where deposited Muita tietoja – Övriga uppgifter – Additional information  
  • Bergman, Jonathan (2022)
    Tudelningen av Europa efter andra världskriget präglade världen med geopolitisk förändring, maktblockspolitik och intressesfärer. Gränsen mellan sfärerna i väst och öst kom med tiden att bli känd som järnridån. Det var viktigt på bägge sidor om järnridån att värna de egna intressena och uppehålla fiendebilden om det andra maktblocket. I Ungern, som efter andra världskriget blivit en del av östblocket började starka känslor av misstro och missnöje mot det politiska systemet öka under 1950-talet. Detta ledde till fullskalig revolt mot Sovjetunionen samt den ungerska regeringen under hösten 1956. I denna magistersavhandling studeras hur två dagstidningar bevakade händelserna under upproret. De studerade tidningarna är Helsingin Sanomat och New York Times. I avhandlingen granskas hur framträdande tidningarna rapporterade, ur hurdant perspektiv de rapporterade samt hur man kan kontextualisera och tolka rapporteringen. Utöver detta granskas även skillnader och likheter i rapporteringen samt händelseförloppets narrativ. Pressens perspektiv på delaktiga parter kontextualiseras genom kalla krigets maktförhållanden. I avhandlingen framförs att bägge tidningar var starkt påverkade av den så kallade västsfären även om det förekom vissa skillnader. Pressen inbjöd läsarna att känna empati för de ungerska demonstranterna och att fördöma Sovjetunionens hantering av östblockspolitiken. Pressen framhöll ofta text om frihet, moral och mänskliga rättigheter i stödjandet av ungrarnas sak medan den sovjetiska politiken beskrevs som orättvis, falsk och brutal. Direkta hot och fiendebilder målades också upp för att understryka behovet för hjälp till ungrarna. Pressen bevakade och beskrev upproret omgående och enhetligt på flera nivåer. Innehållet skiljde sig främst i retorik, material och aktualitet men kompenserades genom aktivt fokus på andra aspekter av upproret. Bevakningen av upproret och synen på delaktiga parter hålls likadant genom hela händelseförloppet.
  • Fellman, Ida (2000)
    I min avhandling diskuterar jag om och hur man kan läsa Eva Wichmans novell "Kärret" (ur Molnet såg mig, 1942) som en prosamodernistisk berättelse om ett kvinnligt subjekt, och om kvinnligtskapande. Jag vill mot en prosamodernistisk bakgrund visa min tolkning med en stilistisk och entematisk analys. I min inledning markerar jag att forskare har haft svårt att avgöra vad Eva Wichman egentligen vill säga med "Kärret". De flesta definierar "Kärret" som en fabel, en moralisk berättelse. I min tolkning betonar jag att novellen kan läsas som en prosamodernistisk fabel om det kvinnliga skapandet. Eva Wichman har i många av sina verk beskrivit en kvinnlig konstnärs svårigheter i massamhället och den manliga världen. Jag anser därför att denna tolkning inte är långsökt då det gäller en naturallegori som "Kärret". Jag redovisar kort för bakgrunden till prosamodernismen; definierar stilistiska grundbegrepp i lyrikoch prosa samt diskuterar med hjälp av Peter Luthersson och Gunilla Domellöf hur den modernistiska individualiteten konstituerar sig i förhållande till samhället ochmoderniseringsprocessen. Jag tar fasta på den kvinnliga författarens skapandeprocess och poängterar, med hjälp av bl.a. Dominique Head och Domellöf, att det kvinnliga skapandet ofta är svårt att erhålla i ett traditionellt manligt samhälle. Head, Domellöf och Rachel Blau DuPlessis menar att det modernistiska skapandet hos kvinnor i stor grad sker med hjälp av stilistiska brott och luckor. I synnerhet förhållandet mellan metafor och metonymi utgör en viktig metod för den kvinnliga modernisten. I mitt tredje kapitel analyserar jag "Kärret" stilistiskt. Modernismen i "Kärret" går ut sammanställa motsatser och sinnesanalogier. Jag tar upp det lyriska och metaforiska i "Kärret"; upprepningar,parallellismer, rytm och dynamik, samt förhållandet mellan metaforer och metonymier utgående från en artikel av David Lodge. Jag demonstrerar i stilanalysen hur Eva Wichman bygger upp ett cykliskt mytiskt berättande. Detta cirkelberättande kan, enligt Domellöf, ses som en kvinnlig utmaning mot det traditionella manliga berättandet. Förhållandet mellan metaforer och metonymier spelar en stor roll också i min tematiska analys. Jag läser kärret i novellen som en symbol för ett kvinnlig subjekt. Kärret är uppbyggt av motsatser. Dessamotsatser kan ses som metaforer i min tolkning av kärret som kvinnligt subjekt. Motsatsparen yta/djup läser jag som den medvetna respektive undermedvetna nivån i det kvinnliga subjektet. Djupet, den undermedvetna nivån, analyserar jag delvis med hjälp av Julia Kristevas begrepp abjektet. Metaforerna spegel/öga ser jag som subjekt/objekt och manligt/kvinnligt i förhållande till det kvinnliga subjektet. Med hjälp av abjektet, omnipotens/känslighet, rörelse/statis samt liv/död visar jag hur Eva Wichman beskriver det konstnärliga skapandet, och den konstnärliga alieneringen i kontrast till det förtryckandet massamhället. Här baserar jag mig på Lutherssons resonemang om den modernistiska individualiteten. På så sätt drar jag slutsatsen att kärret som kvinnligt subjekt kan läsas som ett kvinnligt författarjag. "Kärret" är en berättelse om kvinnlig skaparkraft, om ett kvinnligt subjekt som skapar och verkar isamhället. Eva Wichman gestaltar det kvinnliga berättandet både tematiskt och språkligt. Därför är "Kärret" enligt mig inte en pessimistisk berättelse om ett "säkert nederlag" som många påstår, utan en storslagen fabel om ett modernistiskt subjekt i process.
  • Katajainen, Heidi (2020)
    Syftet med denna avhandling var att granska skolkuratorers uppfattningar om mobbning. Frågeställningarna som jag utgick ifrån var: Hurudana uppfattningar om mobbning har skolkuratorer som arbetar med högstadieelever? Hur kopplas skolkuratorers uppfattningar om mobbning till forskning och teorier om mobbning? Som teoretiska utgångspunkter användes Dan Olweus forskning om hackkycklingar och översittare samt Christina Salmivallis forskning om mobbning som gruppfenomen. Avhandlingen var avgränsad till skolkuratorer som arbetade med högstadieelever i svenskspråkiga skolor i Finland. Uppfattningar gällande mobbningsoffret, mobbaren, konsekvenser, könsskillnader och åtgärder granskades. Ingen liknande studie identifierades i denna kontext. Ett frågeformulär med öppna frågor skickades åt 50 skolkuratorer som ingick i målgruppen, vilket resulterade till 24 svar. Avhandlingen är kvalitativ, och materialet analyserades med hjälp av materialbaserad innehållsanalys. Samtliga 10 frågor analyserades skilt. Resultaten uppdelades i kategorier, kategorierna varierade. Kategorin som uppkom oftast gällande eleven som blir mobbad var avviker från normen. Det framgick även att mobbning kan bero på andra faktorer. Gällande eleven som mobbar var kategorierna mindre. Som exempel kan ges: vill ha makt och kontroll, mår dåligt samt jobbigt hemma. Mobbningens konsekvenser ansågs enhälligt vara negativa. Som en konsekvens för den mobbade ansågs dålig självkänsla, för den som mobbar dåligt samvete. För den mobbades del betonades även oftast att mobbningen kan inverka negativt på det psykiska välmåendet och skolarbetet. Det uppkom gällande pojkars och flickors mobbning, att det finns mera likheter än olikheter i mobbningen, samt pojkarnas mer direkta mobbning och flickornas mer indirekta mobbning. Elektroniska mobbningen behandlades även. I resultaten gällande åtgärder framkom oftast en antimobbningsplan. Förebyggande åtgärder och samarbete med hemmet betonades även ofta. KiVa Skola åtgärdsprogrammet används i majoriteten av finländska grundskolor. Respondenternas uppfattningar avspeglade ett mera individualpsykologiskt synsätt, i jämförelse med ett socialpsykologiskt synsätt, som var mindre representerat. Inga omfattande slutsater kan dras utgående materialet, och gäller endast ifrågavarande respondenter. Mobbning är ett viktigt och aktuellt tema både från en individuell och samhällelig synvinkel. Skolkuratorerna är en viktig professionell grupp som arbetar konkret med frågor gällande mobbning. Sammanfattningsvis uppkom följande fyra teman i avhandlingen: Mobbning är alltid fel, Mobbningen ger negativa konsekvenser, Att ingripa och arbeta mot mobbning är ett gemensamt ansvar och Elektroniska mobbningen är en stor utmaning.
  • Halonen, Noora (2023)
    I utkanterna av Svenskfinland finns det 15 enspråkigt finskspråkiga orter med en livskraftig, svenskspråkig minoritet. Dessa orter kallas för svenska språköar i Finland. Enligt Nationalspråkstrategin (Justitieministeriet 2021) är språköarna en viktig faktor i främjandet av det svenska i Finland. En av de traditionella, svenska språköarna är Hyvinge dit svenskan kom med järnvägsarbetarna i slutet på 1800-talet. Svenska skolan i Hyvinge grundades kring år 1895 och skolan fungerar fortfarande på samma tomt i dagens läge. Vardagen på en språköskola ser emellertid väldigt annorlunda ut än i resten av Svenskfinland. De svenska rummen på en annars helt finskspråkig ort är få. För många är skolan det enda stället där man kan tala svenska. Syftet med denna magisteravhandling är att genom en enkätundersökning bilda en uppfattning om de tidigare språköelevernas erfarenheter av skolgången på Svenska skolan i Hyvinge samt hur den språkliga vardagen på en språkö ser ut. Ett särskilt intresseområde är också vilken roll svenskan har fått efter skolgången på en språkö. Resultaten visade att erfarenheterna av skolgången i Svenska skolan i Hyvinge i huvudsak är positiva. Skolan upplevdes som en liten och trygg skola där alla kände varandra och där man fick lära sig svenska. Svenskan hade en stadig roll i skolvardagen medan fritiden var starkt finskspråkig. Majoriteten fortsatte att studera på svenska efter åk 6 trots att det förutsatte en resa till en skola på en annan ort. Hälften av informanterna valde dock att byta till studier på finska i något skede senare. Trots det har svenskan fortsatt att ha en stadig roll i informanternas vardag fram till idag. Förhållandet till svenskan är enbart positivt och många upplever det som en rikedom att ha fått gå i skola på svenska, dessutom i en så unik svenskspråkig miljö.
  • Nuutinen, Elisa (2021)
    Tutkimuksen tavoitteena on tutkia, miten kaksikielisten lasten ruotsinkielenopetus on järjestetty suomenkielisissä yläkouluissa. Kaksikielisillä tarkoitetaan tässä tutkimuksessa niitä, joilla on sekä suomi että ruotsi kotikielinä. Opetussuunnitelmassa on kaksikielisille tarkoitettu äidinkielenomainen ruotsi, mutta aiempien tutkimusten ja uutisten mukaan sitä ei ole tarjolla monissakaan kouluissa. Tutkimus on kaksiosainen. Ensimmäisessä osassa aineistona oli opetussuunnitelma ja eri oppimäärien taitotavoitteita verrattiin toisiinsa. Toisessa osassa tehtiin kyselytutkimus, jonka vastauksia analysoitiin sekä määrällisesti että laadullisesti. Kyselytutkimukseen osallistui 95 yläkoulun ruotsin opettajaa ympäri Suomen. Analyysimenetelminä on käytetty sisällönanalyysia ja temaattista analyysia. Tutkimustulokset osoittavat, ettei äidinkielenomaista ruotsia ole edelleenkään tarjolla kovin laajalti. Kyselyn avulla löytyi kaksi kuntaa, joissa äidinkielenomaista ruotsia on tarjolla. Lisäksi löytyi viisi kuntaa, joissa on mahdollista tarvittaessa järjestää opetusta äidinkielenomaisessa ruotsissa. Kyselytutkimukseen osallistuneista 40 % ei ottanut kantaa, miten ruotsin opetus on kaksikielisille järjestetty heidän kouluissaan. Äidinkielenomaista ruotsia ei kuitenkaan heidän mukaansa ole tarjolla. Niistä, jotka ottivat asiaan kantaa, 47 % kertoi kaksikielisten opiskelevan A-ruotsin oppimäärän mukaan. 32 % kantaa ottaneista kertoi kaksikielisten opiskelevan B-ruotsin oppimäärän mukaan. Sekä A-ruotsi että B-ruotsi ovat yksikielisille tarkoitettuja oppimääriä. Kyselyyn osallistuneista opettajista 86 % antaa (mahdollisille) kaksikielisille oppilailleen haastavampia tehtäviä ja pyrkii eriyttämään opetusta ylöspäin. Kaksikielisille oppilaille kuuluvan äidinkielenomaisen ruotsin opetusta ei ole tarjolla suurimmassa osassa maatamme, eikä suomenkielistä koulua käyville kaksikielisille siten tarjoudu mahdollisuutta saavuttaa vastaavaa kielitaitoa molemmissa kotikielissään kuin ruotsinkielistä koulua käyvillä on.
  • Braae, Frederik (2020)
    Denne afhandling undersøger ved-ikke-konstruktioner på dansk. Med et samtaleanalytisk udgangspunkt registrerer, kategoriserer og analyserer studiet forekomster af negative epistemiske udtryk (det ved jeg ikke og jeg ved det ikke) i et datamateriale bestående af to videoindspillede terapisamtaler fra være- og behandlingsstedet HelsingUng i Helsingør, Danmark. Afhandlingen relaterer sig til tidligere studier af terapisamtale og sammenlignelig samtaleanalytisk forskning i ved-ikke-konstruktioner i svensk, fransk, estisk og finsk samt diskuterer samtaletyperne institutionel og symmetrisk interaktion. I analysen behandles deltagernes produktioner af det ved jeg ikke og jeg ved det ikke ud fra deres syntaktiske komposition og organiseres efter, hvor de optræder i terapisamtalernes sekventielle struktur. Med interesse for ved-ikke-konstruktionernes pragmatiske, interaktionelle rolle i mødet mellem terapeut og klient, kaster afhandlingen lys over udtrykkenes multifunktionelle natur og skelner mellem forekomster, der har henholdsvis objekt eller subjekt placeret forrest i syntaksen. Resultaterne demonstrerer, hvordan samtaleparter anvender ved-ikke-konstruktioner til mere end et udtryk for manglende epistemiske adgang. Alt afhængigt af konstruktionernes syntaks og sekventielle positioner tjener de som sproglige ressourcer til at bl.a. at hævde epistemisk forrang, foretage ”online” taletursreparatur og responselicitering.
  • Kokkala, Anna-Kaisa (2015)
    Tutkielmani käsittelee lukiolaisten ruotsin kielen suullisten kokeiden arviointia erityisesti vuorovaikutuksen ja viestinnän näkökulmasta. Tarkoituksena on selvittää, miten opettajaopiskelijat näkevät vuorovaikutuksellisuuden ja viestinnällisyyden arvioinnin lukiolaisten suullisissa kokeissa ja miten he arvioivat nämä ominaisuudet omien käsityksiensä pohjalta. Lisäksi selvitän, mitkä ovat sellaisia konkreettisia piirteitä, jotka osoittavat, onko lukiolaisten viestintä toimivaa vai ei. Vallitsevassa Lukion opetussuunnitelman perusteissa (2003) korostetaan vahvasti viestinnällisyyttä kaikilla kielitaidon osa-alueilla. Lisäksi ruotsin kielen suulliset kokeet sisällytetään ylioppilastutkintoon viimeistään keväällä 2019. Muun muassa nämä seikat puoltavat suullisten kokeiden arvioinnin, erityisesti viestinnällisyyden, tutkimisen ajankohtaisuutta ja tärkeyttä. Tutkimuksen teoreettinen viitekehys rakentuu opetussuunnitelman arviointikriteerien ympärille sekä Eurooppalaisen viitekehyksen käsitykseen viestinnällisestä kielitaidosta. Tämän lisäksi tarkastellaan suullisen kielitaidon ja vuorovaikutuksen arviointiin vaikuttavia seikkoja sekä keskusteluanalyysiin pohjautuvia käsitteitä, jotka ovat oleellisia tutkimukseni kannalta. Tutkimustulokset perustuvat kahteen erilliseen aineistoon; videoituihin suullisiin kokeisiin, joihin kymmenen vapaaehtoista lukiolaista on osallistunut, sekä yhdeksän ruotsinopettajaopiskelijan täyttämiin arviointilomakkeisiin. Opettajaopiskelijoiden karkean arvioinnin perusteella lukiolaiset on jaettu kolmeen ryhmään; erinomaisesti viestiviin, heikosti viestiviin sekä niin kutsuttuihin rajatapauksiin. Arvioinnin pohjalta on tarkasteltu ja analysoitu opettajaopiskelijoiden kommentteja viestinnällisyydestä ja vuorovaikutuksesta. Lisäksi opettajaopiskelijoiden kommenttien sekä videoitujen kokeiden perusteella on keskusteluanalyysistä tuttujen käsitteiden avulla tutkittu, mitkä ovat piirteitä, jotka johtavat onnistuneeseen viestintään ja mitkä vaikuttavat viestinnän laatuun heikentävästi. Vaikka opettajaopiskelijat pitävät tärkeänä piirteenä viestinnässä sitä, että puhuja ymmärtää keskustelukumppaniansa ja tulee itse ymmärretyksi, osoittavat tutkimuksen tulokset, että tämän lisäksi täytyy kiinnittää huomiota myös muihin seikkoihin. Sujuva ja sidosteinen puhe, toisiinsa limittyvät puheenvuorot, sujuvat puheenvuoronvaihdot ja väärinymmärrysten puuttuminen, näyttävät tutkimuksen mukaan vaikuttavan eniten käsitykseen hyvästä suullisesta viestinnästä ja sen arvioinnista. Lisäksi myötäilyn, puheenvuorojen täydentämisen ja johdattelevien kysymysten avulla voidaan tukea keskustelukumppania ja osoittaa kykyä kuunnella, mikä puolestaan johtaa tutkimuksen mukaan käsitykseen toimivasta vuorovaikutuksesta. Lukiolaiset, jotka noudattivat keskusteluissaan tiukasti ohjeissa annettuja kysymyksiä tai repliikkejä, osoittautuivat viestimään heikosti, kun taas opiskelijat, jotka osoittivat erinomaista kykyä viestiä, uskalsivat selkeästi laajentaa ja keksiä omia repliikkejä. Lisäksi tulokset osoittavat, että erinomaisesti viestivät opiskelijat onnistuivat myös vuorovaikutuksen vahvistamisessa, kun taas opiskelijoilla, joilla esiintyi ongelmia muun muassa sujuvuuden kanssa, oli vaikeuksia muodostaa vuorovaikutusta edistävää keskustelua.