Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Aaltonen, Milla"

Sort by: Order: Results:

  • Aaltonen, Milla (2019)
    Jurassic (182 Ma) Karoo flood basalt province shows great variety in geochemistry. The complexity is thought to be inherited from distinct mantle sources. Luenha River exposure in northern parts of Mozambique includes primitive picrites possibly representing the still undefined parental magma type for the North Karoo Lavas. The previously determined whole-rock data revealed chondritic to very radiogenic 87Sr/86Sr ratios and nearly chondritic eNd values. The diverse 87Sr/86Sr ratios can result from processes such as e.g. subsolidus alteration, contamination, magma mixing or source heterogeneities, which complicates assessment of petrogenetic processes. To make a contribution to this, plagioclase phenocrysts from six Luenha samples were used as tracers of magma chamber processes. In situ studies on plagioclase growth zones were performed using the CIS methods (crystal isotope stratigraphy). Cold-cathode cathodolumenescence microscopy (CL) was used to visually reveal zonation, the electron microprobe (EMPA) was utilized for major element content (core-to-rim), and laser ablation-multicollector- inductively coupled plasma- mass spectrometry (LA-MC-ICP-MS) was used for in situ (87Sr/86S)i ratio measurements. The anorthite content of plagioclase cores (n = 65) is An65 ̶ 90 and core to rim variations alternate between normal oscillatory to reverse zoning. Is situ isotope examination revealed isotopic disequilibrium in (87Sr/86Sr)i between phenocrysts (cores 0.70511–0.70671, n = 10; rims 0.70539–0.70709, n = 11) and bulk groundmass (0.70660– 0.71061, n = 12). Plagioclase cores are always less radiogenic compared to whole rock (0.70690–0.71019), but internal variation within and between lava flows exists. Core-to-rim microsampling revealed four different (87Sr/86Sr)i evolution paths reflecting heterogeneous crystallization conditions. An, open complex magma plumbing system with progressing contamination is the likely scenario. The relatively radiogenic plagioclase cores compared with the uncontaminated plume-like sample (87Sr/86Sr 0.70410) indicate that contamination was ongoing prior to plagioclase crystallization and continued until eruption. Phenocryst migration between compositionally and thermally distinct reservoirs at crustal depths could explain the heterogeneous plagioclase (An and (87Sr/86Sr)i) of Luenha picrites.
  • Aaltonen, Milla (2024)
    Politiskt förtroende har sedan tiotals år tillbaka ansetts vara en grundläggande del av en fungerande demokrati. Samtidigt har man observerat en sjunkande trend i det politiska förtroendet runtom länder i speciellt västvärlden. Politiskt förtroende är idag ett väl utforskat område, men trots detta finns det ännu kunskapsluckor som kräver vidare forskning i ämnet. Utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende är aningen oklar, eftersom det inte finns entydiga bevis på vilken effekten är, om det över huvudtaget finns en. Inom forskning i politiskt förtroende används utbildningsnivå ofta som en kontrollvariabel, vilket har lett till att utbildningsnivån som en möjlig förklarande variabel har fått relativt lite uppmärksamhet. Syftet med denna avhandling är att undersöka utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende bland röstberättigade i Finland. För att få svar på forskningsfrågan i avhandlingen görs regressionsanalyser i statistikverktyget SPSS. Som material används data från riksdagsvalsundersökningen 2019. Regressionsanalyserna utförs först med enbart utbildningsnivå som oberoende variabel, och därefter införs kön och ålder som kontrollvariabler. I analysen undersöks diffust och specifikt förtroende först skilt från varandra, eftersom dessa två typer av förtroende kan uppta olika nivåer beroende på det politiska läget i landet. Därefter skapas ett index av dessa två variabler, för ett bredare mått på politiskt förtroende. Enligt teorier och tidigare forskning borde utbildningsnivån visa en positiv effekt på politiskt förtroende, speciellt i konsoliderade demokratier med låga nivåer av korruption; en kategori som Finland kan placeras i. En positiv effekt innebär i detta sammanhang att en högre utbildningsnivå skulle betyda högre politiskt förtroende i jämförelse med individer med lägre utbildningsnivå. Resultaten i denna avhandling tyder på att det finns en signifikant, positiv effekt av utbildningsnivån på politiskt förtroende, men effekten i alla analyser var relativt liten. Även de analyser som gjordes med indexet gav signifikanta, men små positiva effekter för utbildningsnivån. Det behövs därmed fortsatt forskning i ämnet, för att hitta en förklaring till varför utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende har en slumpmässig natur.