Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Bäck, Fanny"

Sort by: Order: Results:

  • Bäck, Fanny (2018)
    Självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning har länge varit ett omdiskuterat ämne. I och med lagändringen i specialomsorgslagen som trädde i kraft i juni 2016 har detta ämne åter blivit aktuellt. Syftet med lagändringen är att stärka brukares självbestämmande samt minska på användningen av begränsande åtgärder inom specialomsorgen. Tidigare forskning visar att självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning är komplext, då självbestämmande blir mer komplicerat när man är i behov av stöd och hjälp av andra. Professionella har en viktig roll i förverkligandet av brukares självbestämmande men hamnar ständigt att hålla balansen mellan stöd och kontroll. Boendepersonal är ett exempel på just sådana personer. Balansgången mellan stöd och kontroll är inte aktuell enbart inom specialomsorgen med personer med intellektuell funktionsnedsättning utan inom många delar av det sociala arbetet. Hur ska man göra för att respektera en persons självbestämmande, samtidigt som man har ansvar för att personen inte ska komma till skada? Var går gränsen för självbestämmandet och när har man som professionell rätt att ingripa mot en persons självbestämmande? Självbestämmande i praktiken väcker många frågor. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram boendepersonals tankar om självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att göra detta hoppas jag kunna bidra med en ökad kunskap om vad självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning innebär. Avhandlingens forskningsfrågor lyder: Hur resonerar boendepersonal kring brukares självbestämmande i olika boendekontexter? Hur upplevs balansen mellan stöd och kontroll i praktiken i olika boendekontexter? Hur förhåller sig boendepersonalen till lagändringarna i specialomsorgslagen och dess inverkan på deras praktik? Avhandlingen har en kvalitativ ansats och forskningsmaterialet består av två fokusgruppintervjuer som gjorts med boendepersonal från två olika boendeenheter inom Kårkulla samkommun. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitaitv innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att boendepersonal stöter på olika etiska dilemman i sitt arbete relaterade till brukares självbestämmande. Undersökningen visar också att boendepersonal upplever att brukares självbestämmande ser olika ut i olika boendekontexter, och orsaken till detta är brukares förmåga eller oförmåga till kommunikation. Undersökningen visar även att det förekommer ett glapp mellan teori och praktik då boendepersonal upplever att lagändringen i specialomsorgslagen och de bestämmelser som finns där är svåra att tillämpa i verkligheten, och lagen utgör därför inte alltid ett stöd i hur boendepersonal ska göra i praktiken när det kommer till att hålla balansen mellan stöd och kontroll.
  • Bäck, Fanny (University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 2016)
    Målet med denna licentiatavhandling var att utveckla metoder med vilka man kan mäta stressnivån hos suggor med hjälp av kortisolhalten och hjärtfrekvensen. Suggor utsätts för olika typer av stress och stressen är en naturlig förutsättning för inlärning samt utveckling. Stressen ger sig uttryck i olika fysiologiska förändringar, bland annat en förändring i kortisolhalten och hjärtfrekvensen. Det har konstaterats suggor som hålls fixerade i bur ofta lider mer av fysiologisk stress än suggor som hålls i box. Försöket utfördes i Foulum Research Center i Foulum, Danmark under sommaren 2015. I den här undersökningen tog vi reda på hur 14 dräktiga suggor reagerade på olika stressmoment. Suggorna förflyttades från boxar till grisningsburar respektive nya grisningsboxar, och kortisolhalten och hjärtfrekvensen mättes före, under och efter flytten. Dessutom utfördes ett grisskriktest 2–4 dagar efter grisningen där suggans hjärtfrekvens mättes i samband med den egna griskultingens skri. Kortisolhalten mättes med salivprov medan hjärtfrekvensen mättes med ett pulsbälte. Resultaten visar att till skillnad från tidigare försök sjönk kortisolhalten akut vid förflyttningen av suggorna till en ny miljö. Dock steg hjärtpulsen som väntat och skiljde sig signifikant från vilopulsen upp till 30 minuter efter flytten, men det fanns ingen tydlig korrelation mellan medelpuls och kortisol. Vid jämförelser av den långsiktiga kortisolhalten konstaterades suggornas kortisol ha en dygnsrytm, där koncentrationen var högre på morgonen än på kvällen. Vid ungefär hälften av mätningstillfällena visade sig kortisolhalten vara lägre hos suggor i burar, vilket kan tyda på kronisk stress, och man kan därmed påstå att omgivningen påverkar kortisolkoncentrationen. I grisskriktestet visade sig omgivningen tendera att ha en inverkan på suggans reaktion i samband med tre av fem skrik, eftersom pulsen var högre hos suggor i box. Beaktade man suggans reaktion under grisskriktestet konstaterades det att under två skrik av fem hade beteendet ett samband med hjärtfrekvensen. Kortisol och hjärtfrekvensen konstaterades variera under olika stressmoment suggorna utsattes för, såsom miljöombyte och en griskultings skri. Det finns möjligheter att vidareutveckla dessa metoder för att mäta stressnivån och välmående hos suggor, men det finns många variabler man bör beakta, exempelvis ålder, antal grisningar och individuella skillnader.