Browsing by Author "Bäcklund, Ida"

Arbetsvärlden förändras konstant och arbetsförhållandena ser annorlunda ut än förr. Att satsa på arbetsvälbefinnande har blivit allt viktigare och samtidigt även att försöka minska på sjukfrånvaro, som innebär dyra kostnader för organisationerna. Forskning kring sjukfrånvaro har blivit allt mer etablerat och man har allt mer börjar fokusera på de psykosociala faktorerna bakom sjukfrånvaron, som till exempel relationer bland kollegor. I denna avhandling har jag valt att undersöka om följande tre socialpsykologiska faktorer: organisatorisk identitet, organisatoriskt stöd och arbetsengagemang har någon inverkan på sjukfrånvaron i Raseborgs stad. Som målgrupp i denna avhandling är alltså Raseborgs stads personal. Avhandlingen bygger på enkätdata som samlats in under mars månad 2018. Enkäten skickades ut elektroniskt till alla Raseborgs stads anställda och svarsfrekvensen blev slutligen 17,6% (N=336). Analysmetoder som genomförts på materialet är faktoranalys, korrelationsanalyser och regressionsanalyser. Den teoretisk referensramen baserar sig på teori kring de tre ovannämnda. Den organisatoriska identiteten baserar sig på den sociala identitetsteorin och mäts med skalan för social identitet, utvecklad av Mael & Ashforth (1992). Organisatoriska stödet baserar sig på Rhoades och Eisenbergers teori kring socialt stöd och mäts med Survey of Percieved Organizational Support (SPOS), utvecklad av Eisenberger. Arbetsengagemang grundar sig på Schaufeli och Bakkers teori om engagemang och mäts med Ultrecht Work Engagement Scale (UWES). Faktoranalysen gav fina resultat och därmed kunde jag bilda tre olika summavariabler, en för varje skala. Korrelationsanalysen på individnivå visade inga signifikanta samband mellan de tre ovannämnda socialpsykologiska faktorerna och sjukfrånvaro så analysskedet stannade upp här gällande dessa. Däremot gav korrelations analysen för medeltal signifikant samband mellan medeltalet för organisatorisk identitet och enheternas sjukfrånvaromedeltal så en linjär regressionsanalys genomfördes. Regressionsanalysen visade att både organisatorisk identitet och organisatoriskt stöd var signifikanta och hade en inverkar på enheternas sjukfrånvaromedeltal. Uteslutande av långtidssjukskrivna (dvs. längre än 4 dagar) inverkade på resultatet så till vida att endast medeltalet för organisatorisk identitet förblev signifikant för enheternas sjukfrånvaromedeltal. Korrelationsanalyserna på individnivå visade korrelationer bland oberoende variablerna, men som inte var inom ramen för denna avhandling. Detta skulle dock vara intressant för fortsatt forskning att ta vara på.