Browsing by Author "Böhme, Cecilia"

Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar och som ett led i detta har även den kommunala serviceorganiseringen kommit att vara ett omdebatterat ämne. Kommunerna har kommit att hamna i större ekonomiska svårigheter och bland annat som en följd av detta har det varit näst intill oundvikligt att se över verksamhets- och produktionssätten i den kommunala serviceorganiseringen. Det är även här som användningen av marknadsmässiga instrument kommer in som ett svar på de utmaningar som den offentliga sektorn möter. Syftet med denna avhandling är att undersöka alternativ serviceorganisering i formen av beställar-utförarmodellen, servicesedlar och köptjänster i finländska kommuner, samt vilka konsekvenserna av dessa organiseringssätt är för den kommunala organiseringen och för brukarna. Konsekvenserna ställs också i förhållande till de allmänna förväntningarna som finns gällande användningen av de olika serviceorganiseringssätten samt kritiska faktorerna för hur organiseringen förverkligas i praktiken. Undersökningen tar sin teoretiska bakgrund i en översikt gällande det offentligas roll, NPM som ett teoretiskt paraplybegrepp och vidare ligger även fokus vid det grundläggande behovet att förändra styrningssätten, governance, decentralisering och nätverkstänkande, samt demokratiska kriterier för styrning och policyutformning. Kriterierna som på basen av den teoretiska diskussionen antas vara särskilt känsliga för den kommunala organiseringen och för brukarna sammanställs i en operationell analysmodell och dessa hänvisas till som demokratiska konsekvenser och kriterier för de olika serviceorganiseringssätten. Kriterierna som undersöks gällande beställar-utförarmodellen är bl.a. ansvarsutkrävning, responsivitet, brukarinflytande, informationsassymmetri och en potentiell förskjutning i rollen som politiker och tjänsteman. Kriterierna som på motsvarande sätt undersöks gällande servicesedlarna är responsivitet, effektivitet, valfrihet, jämlikhet och ansvarsutkrävning. För köptjänsterna undersöks kriterier som responsivitet och öppenhet i förfarandet. Metoden som används för att svara på frågeställningarna består av två steg. Det första steget grundas på en litteraturöversikt och en sekundäranalys av tidigare gjorda undersökningar och det andra steget består av ett antal egna fallstudier i formen av intervjuer med tjänstemän och förtroendevalda i fem kommuner. De utvalda kommunerna är Helsingfors, Esbo, Åbo, Vasa och Uleåborg och studien begränsas till social- och hälsovården. Innehållsanalys är metoden som används för att analysera de gjorda intervjuerna. Resultaten på basen av analysen visar att det finns ett flertal kritiska faktorer som man bör ta i beaktande gällande användningen av dessa serviceorganiseringssätt och att dessa även är sådana som kan komma att ha praktiska konsekvenser för hur organiseringen tar sig uttryck i praktiken. Det finns både klara fördelar med de olika serviceorganiseringsformerna, men även flera problematiska aspekter utgående från de demokratiska kriterierna och konsekvenserna som sammanställts i den operationella analysmodellen. Gällande de olika serviceorganiseringssätten behandlas även kritiska faktorer framkommit i intervjuerna med tjänstemännen och de förtroendevalda, men som inte omfattas av den operationella analysmodellen.