Browsing by Author "Blomstedt, Camilla"

Med babyfeber avses en stark längtan efter att få barn (Lainiala 2016), och trots att denna längtan ofta nämns i den allmänna debatten och medier behandlas den inte alltid tillräckligt ingående (Rotkirch 2007). Syftet med denna avhandling är att analysera hur gemenskaper på internet formas och konstrueras. Forskningsfrågan är direkt kopplad till fallstudien; på vilket sätt konstrueras gemenskapen för kvinnor med babyfeber på diskussionsforumet vauva.fi. I samband med detta tas babyfebern upp genom ett beskrivande närmandesätt för att framställa skribenternas upplevelser av fenomenet. Tidigare forskning gällande stödgrupper har påvisat positiva följder för individer som aktivt deltar i dem (Bakardjieva 2003). Postmoderna gemenskaper överlag erbjuder en känsla av ett 'vi' och tillhörande, vilket i sin tur skapar en känsla av trygghet (Cohen 1997). Avhandlingen lyfter fram olika sätt som stärker viljan att delta i en anonym internetgemenskap. Studien stöder sig på affektionsteorier (Ahmed 2004), fördelning av kunskap (Ardichvili 2008) samt likformig språkanvändning och dess formande av grupper (Gunnarsdotter Grönberg 2007). Materialet har samlats in under tidsperioden april – augusti 2015 på internetsidan vauva.fi. Materialet består av 88 sidor av inlägg (25 inlägg per sida) på en bestämd diskussionstråd som är enbart ägnad för att behandla babyfeber. De metodologiska närmandesätten för studien är netnografi, det vill säga etnografi på internet (Kozinets 2010) samt tematisk analys. Analysen är uppdelad i två delar, varav den första delen beskriver materialets strukturella form genom språket och de tekniska ramarna för uppehållandet av gemenskapen. Den andra delen beskriver innehållet i diskussionerna mer ingående och genom uppdelningen av de teman som varit den teoretiska basen för studierna samt de mindre teman som kommit upp under analysprocessen. De huvudsakliga resultaten i första delen av analysen knyter starkt till språkets betydelse i konstruktionen och för upprätthållandet av gemenskaper. Genom att skapa ett eget språk som är specifikt ämnat för gemenskapsmedlemmarnas behov i diskussionerna förstärks gruppandan samtidigt som den inte ger utrymme för utomstående personer att delta utan en förståelse för kulturen i gemenskapen. I andra delen av analysen kommer de tre teman som tidigare nämnts angående det teoretiska bakgrundsmaterialet fram genom affektion, kunskap och hälsa. Då babyfebern upplevs emotionell, informationsbunden och förkroppsligad kretsar största delen av diskussionerna även runt dessa teman. Det verkar som om likadana upplevelser av babyfebern förstärker banden mellan medlemmarna genom delande och identifikation. Att behandla svåra ämnen med anonyma medmänniskor verkar inte heller motverka gemenskapen, utan tvärtom underlätta interaktionen då medlemmarna själv kan bestämma när de diskuterar och deltar. Som slutsats kan det konstateras att behovet av stödgrupper för kvinnor med babyfeber är uppenbart.