Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Brännkärr, Nathalie"

Sort by: Order: Results:

  • Brännkärr, Nathalie (2019)
    Avhandlingen består av en teoretisk och empirisk del. I avhandlingens teoretiska del analyseras åklagarnas möjligheter att i Finland avstå från att väcka åtal och avsluta en straffprocess under förundersökningen genom beslut om åtalseftergift eller begränsning av förundersökningen. Beslutstyperna analyseras i ljuset av åklagarnas strävan att kunna främja processekonomin. För det ändamålet kan åklagarna tillämpa konkurrensgrunden eller kostnadsgrunden som beslutsgrund i beslutsfattandet. Den empiriska delen bygger på en sammanställning av iakttagelser från Österbotten, som avgränsats enligt det teoretiska forskningsområdet. Empirin omfattar ett egenhändigt insamlat textmaterial, som består av sex separata intervjuer. Intervjupersonerna är två åklagare, två poliser och två advokater. De är alla verksamma i Österbotten. Forskningsmetoderna i avhandlingen är rättsdogmatik och en kvalitativ textanalys, som bygger på samtalsintervjuer. Det empiriska materialet presenteras genom tematisering av innehållet. Syftet med avhandlingen är att presentera en heltäckande bild av åklagarnas alternativa beslutsfattande i Österbotten. För att uppnå detta har innehållet i forskningsområdet kartlagts utifrån normativa rättskällor. Syftet är också att, utifrån empiri från forskningsområdet, utreda hur åklagarnas beslutsfattande utförts i praktiken i Österbotten. Den teoretiska delen av avhandlingen består av avsnitten ett, två, tre och fyra. I dessa avsnitt behandlas bl.a. åklagarens åtalsrätt och åtalsplikt samt rättsreglerna gällande åtalseftergift och begränsning av förundersökningen i Finland. Åtalsplikten i Finland utgår ifrån en absolut åtalsplikt som bygger på en legalitetsprincip. Åtalsplikten består även av en relativ åtalsplikt, som stöds av en stärkt opportunitetsprincip. Den relativa åtalsplikten berättigar åklagarna att avstå från att väcka åtal. Åklagarna kan istället fatta ett beslut om åtalseftergift eller ett beslut om begränsning av förundersökningen på konkurrensgrunden eller kostnadsgrunden. Detta är möjligt då samtliga förutsättningar är uppfyllda. En stärkt opportunitetsprincip och den relativa åtalsplikten i Finland, har medfört att åklagarna kan avsluta straffprocesser med flera olika beslutstyper och beslutsgrunder. Beslut om begränsning av förundersökningen, som fattas av åklagarna på en framställning av polisen, har i praktiken möjliggjort att åklagarna kan avsluta straffprocesser i ett ännu tidigare skede. Beslut om förundersökningsbegränsning framställs av polisen redan under förundersökningen. Åklagarnas möjligheter att kunna avsluta straffprocessen har främjat processekonomin. Dessutom har i lagen en separat kostnadsgrund införts, för att främja en ändamålsenlig användning av processekonomiska resurser. Avsnitt fem består av den empiriska delen i avhandlingen. Utifrån empiri har åklagarnas alternativa beslutsfattande i Österbotten kartlagts. I avsnittet presenteras fyra olika teman som tar upp åklagarnas tillämpning av åtalseftergift och begränsning av förundersökningen på konkurrensgrunden och kostnadsgrunden. I åtalseftergiftsbeslut tillämpade åklagarna i en större utsträckning konkurrensgrunden än kostnadsgrunden. I beslut om förundersökningsbegränsning tillämpades i en större utsträckning däremot kostnadsgrunden. En förklaring till att polisen mera sällan under förundersökningen framställt konkurrensgrunden som en motivering för begränsning, är att polisen sällan själv tagit ut ett straffregisterutdrag gällande den misstänkte gärningsmannen. Kostnadsgrunden har använts mera sällan i åtalseftergiftsbeslut, eftersom brottsutredningen i detta skede i praktiken redan är avklarad och det finns lite resurser att spara. I det sjätte och sista avsnittet genomförs en konfrontation av teorin på forskningsområdet utifrån empirin. En heltäckande bild av forskningsområdet utifrån ett österbottniskt perspektiv har klarlagts. Utifrån en rättsskyddsaspekt har det snabba begränsningsförfarandet medfört vissa problem i Österbotten. Problemen omfattade bl.a. risken för uppkomsten av ett automatiserat beslutsförfarande i samband med behandlingen av mindre krävande och mindre omfattande brott under förundersökningen. En utvärdering av denna problematik utifrån en nationell aspekt vore intressant. Genom en vidareforskning på forskningsområdet kunde resultatet i denna avhandling analyseras o förhållande till resultat från övriga verksamhetsområden i Finland.