Browsing by Author "Bremer, Lukas"

Utvecklingen och konkurrenskraften hos förnybar energi har genomgått en betydande förändring på den europeiska elmarknaden. Från att ha varit beroende av offentliga finansieringsmekanismer på grund av höga kostnader och oförutsägbar produktion, har förnybara energikällor blivit mer självbärande tack vare teknologiska framsteg. Samtidigt har EU:s stödpolitik blivit mer restriktiv och traditionella subventioner minskat, vilket har lett till en ökad osäkerhet kring inkomster för producenter av förnybar energi. För att säkerställa stabila och förutsägbara inkomster och utgifter har energiproducenter och industriella aktörer vänt sig till långsiktiga kommersiella avtal om handel med förnybar el (eng. Power Purchase Agreements). Dessa energiköpsavtal erbjuder ekonomisk trygghet för båda parterna genom fasta försäljningspriser och -volymer, men medför samtidigt nya risker, särskilt med tanke på den långa avtalsperioden och potentialen för oförutsedda förändringar. Syftet med denna avhandling är att utforska med stöd av vilka avtalsrättsliga mekanismer avtalsparterna i energiköpsavtalen kan reagera på ändrade förhållanden på elmarknaden. En möjlighet att anpassa avtalen är nödvändigt, särskilt i ljuset av de utmaningar som uppstår från kriget i Ukraina, samtidigt som en för hög flexibilitet kan sänka avtalens tillförlitlighet och leda till svårigheter för nya projekt att få finansiering. Med tanke på avtalens betydande inverkan på hållbarheten i energiförsörjningen, är en balans mellan stabilitet och flexibilitet kritisk för både framtida och nuvarande avtalsrelationer inom energisektorn. I kärnan av frågeställningen ligger balansen mellan avtalsfrihet, avtalsbundenhet och den avtalsrättsliga skyddsprincipen, som tillsammans utgör ramverket för alla avtalsrelationer i Norden. Följaktigen utforskas dessa principers förhållande till varandra i en situation där ett energiköpsavtal vill anpassas till ändrade förhållanden på elmarknaden. Vidare omfattar avhandlingen en detaljerad analys av specifika standardiserade klausuler inom branschen, inkluderande prisklausuler, omförhandlingsklausuler, Change in Law -klausuler och Force Majeure-klausuler. Utöver möjligheterna att anpassa avtalen till ändrade förhållanden på elmarknaden med stöd av standardvillkor undersöks motsvarande möjligheter med stöd av icke-avtalade avtalsmekanismer, främst jämkningsbestämmelsen i AvtL 36 §. Sammanfattningsvis indikerar forskningsresultaten att avtalsparternas möjligheter att anpassa energiköpsavtalen till förändrade marknadsförhållanden är begränsade. Speciellt elproducenternas behov av ett skydd mot marknadsvolatilitet kan inte tryggas av avtalen i deras nuvarande form. Denna brist på flexibilitet och säkerhet kan göra det svårt för projektfinansiärer att se energiköpsavtal som tillräckliga garantier för långsiktiga inkomster, vilket i sin tur påverkar finansieringsmöjligheter för nya energiprojekt, som byggandet av vindparker. Det standardavtal som används är således kanske inte är mest lämpliga verktyget för avtalsförhandlingar, åtminstone för elproducenter på den finska marknaden.