Browsing by Author "Broberg, Sabrina"

Avhandlingens syfte är att mot bakgrunden av den institutionella teorin, centralortsaspekten och den pågående kommunstrukturreformen undersöka hur resursfördelningen har ändrats efter kommunsammanslagningen i Raseborg och Lovisa. Därtill avser avhandlingen ta ställning till i vilken grad resursfördelningen har förändrats i positiv alternativt i negativ riktning i Raseborg och Lovisa. Det är frågan om en jämförande studie där det metodologiska tillvägagångssättet är MSSD (Most similar system design) och där det antas att förekomsten av en klar centralort inverkar på kommunsammanslagningens framgång med hänsyn till den nya kommunens stabilitet och ekonomiska styrka. Kommunerna Raseborg och Lovisa står som föremål för studien då de finns många likadana drag mellan dessa kommuner men då de skiljer sig på förekomsten av en klar centralort. Avhandlingens material består av budgetböcker, boksluts- och verksamhetsberättelser, fullmäktige-och styrelse protokoll samt andra utredningar gällande sammanslagningen i Raseborg och Lovisa. Därtill utfördes några djupintervjuer med respondenter från Raseborg och Lovisa. Den teoretiska referensramen ger en bred bakgrundsinformation till ämnet och utmynnar slutligen i några undersökningsvariabler. Undersökningsvariablerna följer logiken i Richard Scotts indelning i tre pelare. Den reglerande pelaren innefattar i denna avhandling de formella regelverken och tekniskt system. Till den normativa pelaren hör budgetföljsamhet, politiska majoritetsförhållanden, samarbete och aktörsdynamik. Till den kognitiva pelaren hör kommunal identitet. Avhandlingens centrala forskningsresultat visar att i de undersökta kommunerna innebär en kommunsammanslagning att kommunen blir större men budgeteringsprocessen antar ändå samma institutionella form, d.v.s. det förhandlingsspel och de processer som styr budgeten kvarstår såsom tidigare. Man kan dock se en lokal variation och en förändring i budgetbehandlingen i Raseborg och Lovisa efter fusionen. I Lovisa tidigarelades budgetprocessen, budgetmotioner blev vanligare, varje central fick en egen ekonomiplanerare och arbetssätten i fullmäktige förändrades genom att frångå detaljbehandlingen. I Raseborg blev budgetprocessen klart förlagd till den senare delen av året, sparbesluten delegerades till lägre beslutsnivåer, åtgärdsprogrammet fick en central betydelse i budgetarbetet och i fullmäktige strävade man att frångå detaljdiskussionen. Förändringarna i sig själva var inte stora men klart relaterade till det politiska förändringsmotståndet och till kommunens administrativa kapacitet. I vilken utsträckning som resursfördelningen ändras i positiv eller negativ bemärkelse i Raseborg och Lovisa framgår det att båda kommunerna dragit nytta av den förvaltningsmässiga kapacitet som steg efter fusionen i båda kommunerna. En skillnad i fördelarna ligger dock i de ekonomiska och de demokratiska aspekterna. I detta hänseende kan man konstatera att Raseborg i jämförelse med Lovisa lyckats bättre, på kort sikt, med att värna om de demokratiska värdena och Lovisa lyckats bättre med att värna om de rent rationella ekonomiska betingelserna. Det visade sig att förekomsten av en centralort till viss del även styr de ekonomiska processerna. Detta framkommer tydligt i de inbesparingsstrategier som kommunerna har gått in för. I Lovisa, som kännetecknas av en klar centralort har man gått in för centraliserande inbesparingsåtgärder. I Raseborg där det inte finns en klar centralort har rationaliseringsåtgärder gjorts men inte på bekostnad av den lokala mångfalden. Samtidigt har Raseborg haft stora utmaningar att göra de nödvändiga ekonomiska inbesparingarna. Det visade sig således att förekomsten av en central ort har betydelse för den nya kommunens ekonomiska styrka och stabilitet.