Browsing by Author "Brusas, Emilia"

Klimatförändringarna är globala företeelser vars effekter redan märks och som förväntas bli allt intensivare i framtiden. Fenomenet är således ett hot mot såväl samhället som dess medborgare. Åtgärder bör vidtas direkt och kampen mot klimatproblemen kräver en gemensam insats av samtliga aktörer i samhället. Individen har en central roll att svara på klimatförändringarna och det finns olika sätt att påverka, som bland annat genom politiskt deltagande. Olika bakomliggande faktorer såsom ålder, kön, utbildning och miljöattityder påverkar individens politiska deltagande. Det allmänna antagandet är att olika åldersgrupper skulle förhålla sig olika till klimatförändringarna och därför också skulle svara på problemen på olika sätt. Därtill medför olika deltagandeformer fördelar och kostnader för individen, vilket kan påverka deltagandet ytterligare. Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns ett samband mellan individernas miljöattityder och deras politiska deltagande samt om detta samband ser olika ut i olika åldersgrupper. I avhandlingen utförs en kvantitativ dataanalys med material ur EVS Svenskfinland 2018–2019. I analysen utförs en linjär regressionsanalys. Den oberoende variabeln i analysen är miljöattityder och den beroende variabeln politiskt deltagande. Som mellankommande variabel fungerar ålder, medan kön och utbildning används som kontrollvariabler. Den teoretiska referensramen visar hur politiskt deltagande traditionellt har indelats i konventionella och okonventionella deltagandeformer. Fastän valdeltagande kan ses som den mest grundläggande formen av politiskt deltagande, har olika former av deltagande utanför den traditionella arenan särskilt i miljösyfte ökat i popularitet. Litteraturen på området visar dock hur valdeltagande fortsättningsvis är viktigt i Finland. Resultatet i den linjära regressionsanalysen visar ett positivt samband mellan miljöattityder och politiskt deltagande både inom konventionella och okonventionella delagandeformer. Trots att effekten inte är stor, är sambandet en aning starkare för okonventionella deltagandeformer. Ur den deskriptiva statistiken går det att läsa hur deltagare med höga miljöattityder generellt sett har högre grad av deltagande än deltagare med låga miljöattityder. I kontrast till den allmänna uppfattningen går det dock inte att bevisa att sambandet skulle vara starkare bland unga än bland äldre åldersgrupper.