Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Corin, Lotta Erica"

Sort by: Order: Results:

  • Corin, Lotta Erica (2013)
    Syftet med denna avhandling är att ur ett livsloppsperspektiv granska hur 65-85 åriga svenskspråkiga folkpensionärer med full folkpension upplevelser sin ekonomiska och sociala trygghet. Det centrala är att analysera hur (1) könet och (2) generationen ur ett livsloppsperspektiv samspelar med de uppfattningar som folkpensionärerna har gällande sin ekonomiska och sociala trygghet. I avhandlingen utnyttjas socialgerontologiska teorier gällande livsloppet, generationer och genusteorier. Ett livsloppsperspektiv ger en möjlighet att analysera huruvida det samhälle folkpensionärerna växt upp i och de livserfarenheter de har påverkar deras upplevelser om tryggheten. Könsperspektivet ger en möjlighet att analysera i vilken mån de olika livsvillkor män och kvinnor har och haft påverkar de subjektiva upplevelserna individerna har av sin välfärd. Generationsteorier av JP Roos, Semi Purhonen och Karl Mannheim används för att skapa en bild av huruvida de gemensamma erfarenheter som individer som levt under samma tidpunkt i ett samhälle delar kan inverka på upplevelserna av den ekonomiska och sociala tryggheten. Som material används 14 stycken temaintervjuer utförda sommaren 2011 samt enkäter som samlats in i samband med Folkpensionsanstaltens och Svenska social- och kommunalhögskolans forskningsprojekt 'Folkpensionärers sociala och ekonomiska trygghet'. Intervjuerna ges en större analytisk tyngdpunkt än enkäterna. I analysen av intervjuerna används narrativa metoder och innehållsanalys. I analysen av enkäterna används frekvensanalyser samt korstabeller. Det centrala resultatet är att folkpensionärerna upplever sin ekonomiska situation som trygg och de är även relativt nöjda med den, trots deras objektivt sätt låga inkomster. Paradoxen i att folkpensionärerna är rätt nöjda trots sina små inkomster förklaras delvis med egendom, besparingar och samboende. Den sociala tryggheten skapas i sin tur av möjligheten av att bo självständigt samt de sociala kontakterna. Centralt är därmed att folkpensionen ensam inte erbjuder en källa till ekonomisk och social trygghet. Paradoxen som framställs förklaras vidare med folkpensionärernas uppväxt och livserfarenheter. En ekonomisk knapphet i uppväxten eller under livsloppet överlag samt en anpassning till att leva ekonomiskt noggrannt har lett till att förväntningarna gällande ekonomin med tanke på pensionsåldern inte varit höga. Pensionsåldern utgjorde för många folkpensionärer inte heller någon stor förändring i det ekonomiska och dessutom påpekades att konsumtionsbehoven i pensionsåldern är låga. Genom att jämföra sin livssituation med finländares situation tidigare i historien upplever folkpensionärerna sig också ha det relativt bra ställt. Folkpensionärernas ekonomiska trygghet och nöjdhet har därmed formats dels av pensionärernas individuella livslopp och dels av olika generationserfarenheter som uttrycks aningen olika bland de som är födda på 1920–30-talen i jämförelse med de som är födda på 1940-talet. Gällande männens och kvinnornas uppfattningar av sin ekonomiska och sociala trygghet i pensionsåldern framkommer däremot inga tydliga skillnader. Skillnaderna mellan männen och kvinnorna framkommer främst gällande livsvägarna till att erhålla folkpension och sakna arbetspension. Sammanfattningsvis visar föreliggande avhandling att det finns också andra förklaringar till upplevelsen av den ekonomiska och sociala tryggheten än bara de faktiska inkomsterna. Det framkommer vidare att det finns flera olika vägar till 'folkpensionärsskapet'. Folkpensionärer är därmed inte är en homogen grupp, trots att de folkpensionärs män som intervjuades haft liknande livslopp med knappa ekonomiska resurser i barndomen, något annat arbete än traditionellt lönearbete i vuxenlivet, en låg utbildning och olika, främst hälsorelaterade, skäl till att inte ha kunnat jobba fram till pensionsåldern medan kvinnorna ofta levt ett liv präglat av omsorg av barnen och/eller föräldrarna och deltagit i arbetslivet i en begränsad utsträckning. I denna avhandling fokuseras bara på finlandssvenska folkpensionärer, vilket kan ha en inverkan på resultaten.