Browsing by Author "Ekman-Kolari, Maria"

Ur könsperspektivet har bolagsstyrelser i stora börsbolag en mycket ojämlik fördelning mellan män och kvinnor. Året 2011 uppskattades andelen till ungefär 26 %. Traditionellt har ekonomiska maktpositioner inom finländska affärslivet innehafts av manliga direktörer och en vida uppfattning har varit, att dessa manliga direktörer varit ingenjörer till utbildningen. Kvoteringslagen 4 a §, från år 1995 om sammansättningen av organ inom offentlig förvaltning och organ som utövar offentlig makt, reviderades år 2005 (lag 232) och påtvingar en representation av bägge könen till minst 40 %. Stora börsbolag som lyder under statens ägarstyrning, omfattas av denna lagstiftning. Finlands lagsamling innefattar inalles 22 lagar som förhindrar diskriminering och främjar jämställdhet. Under dessa lagar lyder även stora börsbolag och deras styrelser. Bolagsstyrning eller sättet som börsbolag ägs, styrs och förvaltas på och på vilket vis företagen uppfyller sina plikter gentemot omgivande samhället kallas för 'Corporate Governance'. Termen innefattar självreglering av verksamheten och spelreglerna. De administreras av Finsk kod för bolagsstyrning, som utgavs år 2010 och ger bl.a. rekommendation om en könsligt mångsidig sammansättning av bolagsstyrelser. I avhandlingen riktades intresset på hur de befintliga attitydundersökningarna påverkar bolag och bolagens jämställdhetsstrategi? Samt till könsdominansen i styrelserna och fullbordas jämställdhetslagens syfte? Arbetsmarknadens segregering både vertikalt och horisontalt, antas hindra kvinnor från att få de erfarenheter som krävs för att bli styrelseledamot. Könets betydelse i arbetslivet, det manliga sättet att skydda maktpositionerna och utbildning är andra orsaker. För att få inramning och orsaksförklarande förankring användes kvantitativ och kvalitativ ansats eftersom rubriken innefattar många dimensioner. Då problematiken måste angripas strukturellt från många olika håll var metoden explorativ. Metodologisk triangulering med material från besöksintervjuer med centrala personer, kvantitativ data om styrelsernas könsfördelning, utbildningsfördelning kombinerades med befintliga attitydundersökningar. Från attitydundersökningarna kunde avläsas, att arbetslivet upplevs orättvist ur könsperspektivet. Främst var det kvinnor som upplevde situationen på detta vis, medan män inte tyckte jämställdhet var ett problem. Det verkar som jämställdhet och dess praktiska konsekvenser upplevs olika mellan könen. Samhällsklimatet har ändrat på politisk nivå och det finns bland ledande politiker understöd för könskvoter även för att rätta till snedvridningen i bolagsstyrelser. Orsakerna till könsdominansen i styrelserna och fullbordas jämställdhetslagens syfte sett ur könsperspektivet visade sig, att de yrkeskårer som rekryteras till styrelserna är ekonomer, teknologer, jurister och den heterogena gruppen annat. Nästan 3/4 av styrelseplatserna innehas av ekonomer och teknologer. Dessutom är ekonomerna med 44,5 % av platserna den överlägset största gruppen. Medelådern i styrelserna är 55,2 år och det betyder, att de nuvarande styrelsemedlemmarna studerat på 1960-70-80-talen, då könsbalansen mellan manliga och kvinnliga studerande var ungefär 50/50. Den nuvarande utbildningsbalansen med majoriteten kvinnor, får könsbalansen i nuvarande styrelserna med 27,2 % kvinnor, att te sig konstig och gammaldags. Orsakerna kan finnas i att män agerar som en enhetlig grupp likt medeltida skrån. Den samhörigheten skapar mäktiga nätverk eller kotterier ofta kallade för 'bäste bror'-nätverk. Dessa upprätthåller den manliga hegemonin på bekostnad av den heterogena men synnerligen välutbildade gruppen kvinnor och hindrar jämställdhet att uppnås. Uppfattningen, att teknologerna är den härskande eliten som styr det ekonomiska beslutsfattandet kan skrotas. Den utbildningen som generera mest styrelseledamöter är ekonomutbildningen. Trots att situationen i bolagsstyrelserna och den statistik universitetsutbildning i landet visar, inte direkt kan jämföras med varandra då styrelseledamöterna är omkring 55 år och graduerade från universitet omkring 25 år, visar det, att uppsättningen i bolagsstyrelserna skevar kraftigt ur könsperspektiv. Syftet med jämställdhetslagen fullbordas sålunda inte. Med tanke på framtiden måste skarpa åtgärder vidtas för att rätta till orättvisan. Könskvoter borde införas mycket snabbt både på styrelse- och på ledningsgruppsnivå. För att behålla välfärden behövs nämligen bägge könens kunskap och insatser.