Browsing by Author "Ekström, Johan"

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som kan orsaka psykiska och fysiska hälsoproblem för den utsatta. Över 30 år av forskning har visat att både män och kvinnor är utsatta för våld i heterosexuella relationer. Det har emellertid riktats begränsad uppmärksamhet till mäns erfarenheter och upplevelser av våldsutsatthet i relationer av det slaget. I denna avhandling fokuserar jag uttryckligen på mäns erfarenheter av våldsutsatthet i heterosexuella relationer. Forskningsfrågorna lyder: Hur kan våld som kvinnor utövar mot män i nära relationer se ut? Hur upplever män våldet som de blivit utsatta för? Hur upplever våldsutsatta män sig bemötta av samhällets myndigheter och vad kunde förbättras? Denna avhandling har en kvalitativ ansats och strävar efter att få en djupare förståelse av temat. Genom att intervjua våldsutsatta män är syftet att öka förståelsen för mäns våldsutsatthet och att bidra till utvecklings- och förbättringsförslag för myndigheter och stödinsatser som har kontakt med våldsutsatta män. Hur kan myndigheternas och stödinsatsernas verksamheter i ljuset av dessa forskningsresultat förbättra och utveckla både det nuvarande och framtida arbetet med våldsutsatta män. En målsättning är också att ge en röst åt våldsutsatta män med förhoppningen att deras erfarenheter kan bidra till kritisk reflektion gällande stereotypiska samhälleliga uppfattningar om offer och förövare, som kan tas för givna. Avhandlingen baseras på det empiriska material som utgörs av intervjuer som gjorts med män som har erfarenheter av våldsutsatthet i heterosexuella relationer. De teman som har identifierats i det empiriska materialet är: erfarenheter av utsatthet, jämställdhetsaspekter och emotionella aspekter. Dessa teman har diskuterats utifrån relevant tidigare forskning och teorier om ideala offer, hegemonisk maskulinitet och intim terror. Forskningsmaterialet analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att de intervjuade männens erfarenheter av våldsutsatthet är både fysiskt och psykiskt skadliga. Resultaten synliggör också en jämställdhetsproblematik där männen har svårt att bli betraktade som legitima offer och ofta bemöts med misstro från myndigheter och omgivningen. Våldet som beskrivs av de intervjuade männen är ofta upprepat och ensidigt riktat mot männen, vilket ifrågasätter etablerade teoretiska utgångspunkter inom våldsforskningen. Patriarkala strukturer och maskulinitet är således inte den enda orsaken till våld i nära relationer. Indikationerna från forskningsresultaten är att det finns ett behov av utveckling i förståelsen av våldsutsatthet, speciellt när det gäller våldsutsatta män och våldsamma kvinnor. Den fortsatta forskningen bör således även tillämpa alternativa teoretiska utgångspunkter för att utveckla förståelsen för det hela spektrumet av våld i nära relationer. Utveckling av förebyggande åtgärder samt specialiserad hjälp för våldsutsatta män ses ytterligare som en viktig aspekt gällande utveckling.