Browsing by Author "Ericsson, Emilia"

31 december 2019 rapporterades en mängd olika fall av lunginflammation med okänd förklaringsgrund i staden Wuhan i Kina, som senare skulle få namnet Covid-19. WHO gick ut med att Covid-19 är en global pandemi 11 mars 2020. I denna magisteravhandling har syftet varit att undersöka vuxensocialarbetares erfarenheter och upplevelser om arbetshälsa under Covid-19 pandemin. Forskningen har använt blandade metoder och datainsamlingsmetoderna av internetenkät och semistrukturerade personliga intervjuer bland socialarbetare. Forskningsmaterialet analyserades med univariata analyser och med kvalitativ tematisk analys. Magisteravhandlingen utgår ifrån en blandad analys där o ena sidan det kvantitativa datat importeras till det kvalitativa datat och å andra sidan en abduktiv analys av materialet där teorin om den multidimensionella arbetshälsan (Baldschun, 2014) fungerade som inspiration. Det huvudsakliga forskningsmaterialet i denna forskning är det kvalitativa materialet från intervjuerna. Forskningsfrågorna i magisteravhandlingen var följande: 1. Hur förändrade Covid-19 pandemin vuxensocialarbete och vilken inverkan hade detta på arbetshälsan? 2. Hur beskriver vuxensocialarbetare sina upplevelser om sin arbetshälsa under Covid-19 pandemin? Socialarbetare som deltog i denna magisteravhandling upplevde att Covid-19 pandemin hade förändrat vuxensocialarbete på följande sätt. Under Covid-19 pandemin ökade distansarbete, flexibiliteten, digitala verktyg, digitala möten men fysiska möten med klienter var trots detta möjliga vid behov. Då socialarbetarna beskrev sina upplevelser av arbetshälsa under Covid-19 pandemin kunde sex olika dimensioner (Baldschun, 2014) urskiljas; affektiv, social, kognitiv, professionell, personlig och psykosomatisk dimension av arbetshälsan. Socialarbetare upplevde en ökad autonomi, känsla av ökad arbetseffektivitet och att ledarskapet litar mer på dem som experter vilket bidrar till att stärka arbetshälsan. Faktorer som bidrar till att sänka arbetshälsan bland socialarbetarna under Covid- 19 pandemin var bl.a. den psykiska belastningen, stora arbetsmängden, oro, mindre kontakt med kollegor, inställda kurser och arbetsplatsevenemang, mindre tillgängligt stöd från arbetsgemenskapen, sämre ergonomi, utmaningar i att återhämta sig från jobbet och Covid-19 pandemins restriktioners inverkan på fritidsaktiviteter och att träffa nära och kära. Det framkom en varierande syn på den kognitiva dimensionen av arbetshälsan eftersom alla är i behov av olika arbetsmiljöer för att koncentrera sig bäst, men för en del medförde Covid-19 pandemin en bättre koncentrationsförmåga, vilket stärker det kognitiva välmående.