Browsing by Author "Eriksson, Anna"

Under senaste årtionden har den medicinska uppfattningen om avvikande mänskligt beteende dominerat i det finländska samhället. Fenomenet kallas för medikalisering och har resulterat i ett uppsving i antalet människor med medicinska diagnoser. Därmed har även antalet individer som diagnosticerats med neuropsykiatriska funktionsvariationer [NPF] ökat. NPF fungerar som ett samlingsnamn för neurologiska avvikelser som kan leda till diagnoser som ADHD, Autismspektrumstillstånd, Tourettes syndrom eller Blandade specifika utvecklingsstörningar. Individer med NPF upplever varierande symptom, deras diagnosprocess är oftast komplicerad och individerna behöver ofta samhälleligt stöd. Till samhälleligt stöd beräknas stöd som beviljas från FPA, socialservicen, hälsovården och stöd till skolan. Tidigare studier har lagt fram bevis på att familjer vars barn har NPF sällan uppfyller de kriterium som finns för att beviljas samhälleligt stöd. Avhandlingens syfte är att studera vilken betydelse föräldrar vars barn har NPF-symptom tillskrivit diagnosen inom familjen och hur diagnosen upplevs påverka beviljandet av samhälleligt stöd. Det är oftast föräldrar som ansöker om stöd till sitt barn och därmed är föräldraperspektivet relevant. Materialet samlades in med en enkät som skickades till en Facebook-grupp vid namnet Nepsy-nurkka. Gruppen är grundad i synnerhet till föräldrar vars barn upplever NPF-symptom. Som avhandlingens bakgrundsteori fungerar medikalisering och social kontroll. Med hjälp av teorierna diskuteras diagnosens betydelse hos föräldrar till barn med NPF. Resultaten visar att föräldrarna upplever samhällets stöd som bristande och diagnoscentrerat. En del föräldrar anser att diagnoscentreringen är en bra sak medan andra anser att ett individbaserat bemötande skulle vara en bättre lösning. De flesta av föräldrarna upplever NPF som ett medicinskt problem och önskar sig därmed medicinska lösningar. Framtida forskning kunde studera vidare den medicinska diagnosens betydelse i beviljandet av samhälleligt stöd.

Diskussion kring marginalisering av ungdomar är aktuellt tema i dagens Finland. Vi vet att det finns en hel del ungdomar utanför utbildning och arbetsmarknad och att insatser så som ungdomsgarantin blivit implementerad till det finska systemet. Trots åtgärder har vi forskning kring att det vi erbjuder barn och ungdomar inte är tillräckligt. Samhällets strukturer, institutioner, organisationer med deras processer, familjers boendeorter och sociala gemenskaper påverkar alla på sitt sätt barns och ungdomars liv. (Järventie 2001, 105.) Det behövs nya innovationer och åtgärder för att förbättra deras ställning. Icehearts är en tredje sektors förening som jobbar med barn och ungdomar med förebyggande socialt arbete med fokus på motverkande av utslagning och utanförskap. Föreningen kallar sig för en social idrottsförening och är prisad också utomlands för en innovativ lösning på förebyggande barnskyddsarbete. (Se Icehearts 2014.) Jag har i min studie bekantat mig med sju unga mäns berättelser. De sju unga männen har alla varit med i Icehearts verksamhet i närmare 10 års tid. Jag har velat ge de unga männen en chans att berätta fritt om deras liv och upplevelser därmed valt att lyssna till dem för att lära mig om hur de upplevt sina år med föreningen. Enligt forskarna Lars-Christer Hydén (2008, 125) och Fritz Schütze (2009, 14-15) är den narrativa intervjun en ypperligt bra metod om forskaren intresserar sig för sociala händelser över tid., och intervjuat de unga männen med den biografiska intervjutekniken. Jag har i min studie varit speciellt intresserad av att få tag på hur det förebyggande sociala arbetet framstår i de unga männens liv. Jag ville i studien söka svar på mina forskningsfrågor: Hurdan position i livet tar de unga männen utgående från typberättelserna? Hur beskrivs Icehearts i berättelserna? Vad har varit risker eller skyddande faktorer i de unga männens liv? Jag har utgående av en analys på de sju intervjuerna vidare konstruerat fyra nya typberättelser med hjälp av typologisering. De fyra typberättelserna var: den samhällskritiska unga mannens typberättelse, den aktiva idrottarens typberättelse, den tacksamma unga mannens typberättelse, och en typberättelse om en ung man med upp till bevis-attityd. Den aktiva idrottaren tog sin position som idrottare och reflekterade kring sitt liv som en medlem i en idrottsförening och såg på sitt liv utgående från den stora passion han kände för ishockeyn. Den tacksamma unga mannen tog sig en position som en medlem av samma förening, men ur ett tacksamt perspektiv, han funderade kring det sociala Icehearts hämtat med sig, den lojalitet och de vänskapsband han hunnit knyta i flera års tid. Den samhällskritiska unga mannen tog en position som kritisk tänkare som ifrågasatte att bli dömd att misslyckas. Den unga mannen med upp till bevis-attityd antog en position som en ung man med en stark vilja att visa att han klarar sig bra i livet. Icehearts roll i de unga männens liv kunde ses ur olika synvinklar. I vissa typberätteler var Icehearts roll mer synlig än i de andra. Särskilt den aktiva idrottarens typberättelse representerade Icehearts som en möjlighet att spela ishockey. Också den tacksamma unga mannens typberättelse såg Icehearts roll som en viktig plats där man mötte sina vänner och en plats där det fanns vuxna människor som verkligen brydde sig, en plats där man lärde sig vad som är rätt och fel. Icehearts representerade tillit och respekt. Den tacksamma unga mannens typberättelse och den samhällskritiska unga mannens typberättelse har vidare analyserats med hjälp av Elina Pekkarinens modell (2010) som beskriver aktörens position definierad på aktion och strukturer i dynamik med individens yttre och inre levnadsvärld. Med modellen försökte jag närmare granska de risker eller skyddande faktorer de unga männen hade stött på. Den samhällskritiska unga mannens typberättelse betonade viktiga ärenden så som den socioekonomiska ställningens påverkan som en determinerande egenskap på livet, skolans och medians roll i den unga mannens liv och den förutbestämda modellen som måste följas. Det kritiska tänkesättet har också lett honom långt, och kan definieras som en skyddande faktor i livet, så också Icehearts, gemenskapen och den känsla av verkligt intresse för barn och ungdomar och förutsättningen för det långvariga sociala arbetet. Jag anser att det är viktigt att lyfta fram skolans och medians roll som i typberättelsen fall representerar risker i den unga mannens liv. I den tacksamma unga mannens typberättelse fungerade gemenskapen i Icehearts, vänskapen och fostrarnas roll i de unga männens liv som skyddande faktorer. Dessa unga män har inte accepterat att de skulle vara något avvikande av resten av befolkningen utan ser sig själva som aktörer i det samhälle vi lever i.