Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Flöijer, Wilma"

Sort by: Order: Results:

  • Flöijer, Wilma (2023)
    Åtalsuppgörelsesystemet är ett relativt nytt fenomen i finsk lagstiftning, i och med att förfarandet infördes i den finska straffprocessrätten 1 januari 2015. Införseln av åtalsuppgörelsesystemet är framför allt en följd av processekonomiska faktorer. Med förfarandet eftersträvas främst att inbespara och effektivisera myndighetsresurser, samt förkorta brottmålsärendens behandlingstider. Det finska åtalsuppgörelsesystemet gestaltas främst av den strafflindring det medför samt det förenklade brottmålsförfarandet, det vill säga erkännanderättegången. Redan innan åtalsuppgörelsens ibruktagande lyftes fram att systemet kunde komma att bli problematiskt med beaktande av grundlagens 6 § om allas likhet inför lagen. Enligt jämlikhetsprincipen borde likadana fall behandlas likadant. Åtalsuppgörelsesystemet väcker därmed jämlikhetsfrågor hänförda till gärningspersoners likabehandling, bland annat till följd av att åtalsuppgörelsens strafflindring endast gäller vissa brott, eftersom åtalsuppgörelsens tillämpningsområde är begränsat. Det begränsade tillämpningsområdet innebär att vissa gärningstyper på basis av brottstypen uteslut helt från åtalsuppgörelsen, och den strafflindring den kan medföra. Utöver detta behandlas gärningspersoner olika beroende på huruvida de erkänner brottet eller inte. En erkännande gärningsperson kan få möjligheten till åtalsuppgörelsens förenklade förfarande och strafflindring, medan en gärningsperson som inte erkänner brottet får sitt ärende behandlat i den sedvanliga, fullskaliga, brottmålsprocessen. Således krävs analys av åtalsuppgörelsesystemet mot bakgrunden av den grundlagstryggade jämlikheten. I avhandlingen analyseras ovannämnda jämlikhetsproblematik. På basis av analysen eftersträvas att ur ett jämlikhetsperspektiv diskutera eventuella åtgärdsförslag på hur jämlikheten kunde främjas när det kommer till åtalsuppgörelsesystemet och gärningspersoners likabehandling. Bland annat diskuteras som jämlikhetsfrämjande åtgärder utökad eller ändrad begränsning av åtalsuppgörelsens tillämpningsområde samt utökad betydelse och tolkning av den allmänna strafflindringsgrunden i StraffL 6 kap. 6 § 1 mom. 3 punkten.