Browsing by Author "Holmgård, Sandra"

Studien behandlar hur Essedialekten används bland barn och ungdomar i Esse idag och jämför deras dialekt med tidigare dialektinsamlingar och dialektforsknig. I avhandlingen undersöks huruvida det skett en dialektutjämning i Essedialekten. Utöver detta har jag fördjupat mig i användningen av de demonstrativa adverben jär, ije:nand och ije: vilka betyder ‘här’ på standardsvenska och orden tär, tide:nand och tite: vilka betyder ‘där’ på standardsvenska med flera. Jag reder ut huruvida dessa ord används synonymt och om dialekttalarna är medvetna om betydeseskillnaderna mellan orden. Undersökningen baseras på fem dialektinspelningar från år 2011, de finns transkriberade i bilagorna 1-5. Dialektinspelningarna är gruppsamtal mellan barn från Esse. Grupperna består av 2 till 5 personer. En kontrollgrupp bestående av fem personer intervjuades också för studien. Genom intervjuerna kommer jag åt betydelsen av platsadverben och medvetenheten i anvvändningen av de demonstrativa adverben. I undersökningen presenteras Essedialektens demonstartiva adverbsystem. För att belysa informanterrnas språkliga kontext presenteras ungdomsspråk och dialekt i skolan. Essedialekten och dialektutjämning som begrepp presenteras också. Resultatet visar att dialektutjämningen är mest framträdande bland barn i Överesse skola, eleverna i Sursik skola visar färre tecken på dialektutjämning. Avhandlingen visar att yngre barn från Överesse har en mer utjämnad dialekt. Resultatet visar att informanterna har en medvetenhet om de demonstrativa adverbens betydelse. Det finns en proximitetsdistinktion mellan ije:, ije:nand och jär samt tär, tidde. Ijeenand behöver vara känt för alla talare och talaren behöver kunna peka på platsen. Tär används om något vi kan peka på men inte behöver se medan tidde, eller tide: är en spcifik plats talaren kan peka på.