Browsing by Author "Holmström, Ellen"

Med moraliskt exemplariska individer avses personer som lever upp till många av vårt samhälles etiska ideal. Tidigare studier visar bl.a. att dessa ofta har en positiv syn på sitt liv och andra människor, en förmåga att förlåta och vända motgångar till någonting positivt samt en stark tro på sin egen inverkan i livet. Därtill visar forskning att det finns olika typer av moraliskt exemplariska individer. Eftersom en stor del av forskningen inom området har fokuserat på kända personer eller personer som fått motta stor uppmärksamhet för sitt moraliska beteende, så är intresset för denna undersökning mindre uppmärksammade moraliskt exemplariska individer. Den här undersökningen fokuserar på moraliskt exemplariska vårdare från åtta äldreomsorgssenheter i Storhelsingfors. De moraliskt exemplariska vårdarna valdes ut av sina förmän utgående från närvårdarens etiska principer (SuPer, 2015). Deras medarbetare fick också delta i undersökningen som kontrollgrupp. Undersökningens deltagare var inte medvetna om vilka vårdare som hade valts ut som moraliskt exemplariska. Sammanlagt kunde svaren från 88 deltagare, varav 30 moraliskt exemplariska, beaktas i analysen. Samtliga deltagare fick fylla i en enkät som mätte deras yrkesidentifikation, arbetsvärden, personlighetsdrag, empatiska förmåga, religiositet samt moraliska stress. Gruppernas svar jämfördes sedan sinsemellan med en serie ANCOVA med ålder och kön som kovariater. Dessutom granskades sambanden mellan moralisk stress och de övriga variablerna med Spearmans rangkorrelationsanalys. Undersökningens resultat var att de moraliskt exemplariska vårdarna hade jobbat längre på sina enheter, värderade prestige lägre, var mera ångestfulla och mindre livfulla än kontrollgruppen. Moralisk stress korrelerade positivt med arbetsvärdet lön och fantasi samt negativt med socialt självförtroende. Resultaten kunde tillämpas genom att arbetsgivare inom vårdbranschen är extra uppmärksamma för tecken på psykisk påfrestning bland moraliskt exemplariska vårdare eftersom kombinationen av högre ångest och lägre livfullhet kunde vara en riskfaktor för t.ex. utmattningssyndrom. För att minska de negativa följderna av moralisk stress skulle det också vara viktigt att vårdpersonal erbjuds möjligheter till diskussion om situationer som väcker moralisk stress, t.ex. i form av arbetshandledning. Eftersom undersökningen innehåller många variabler så finns det en risk för falskt positiva resultat. Det behövs därmed ytterligare forskning som granskar de samband som hittades här.