Browsing by Author "Iskala, Katarina Susanna"

I takt med samhällsutvecklingar förändras också rollen av medborgarskap. Flera nationalstater godkänner idag dubbelt medborgarskap. Medborgarskap och nationell tillhörighet är inte längre självklarheter för många migranter. Denna avhandling behandlar medborgarskap och nationell tillhörighet i en global tid med goda möjligheter för stabila kopplingar över nationsgränser. Syftet med avhandlingen är att utreda vilken innebörd inflyttade svenskar i Finland tillskriver medborgarskap samt hur medborgarskap uppfattas påverka identifiering med och känslor av tillhörighet till den nationalstat vars medborgare man är. Genom fokus på den subjektiva innebörden och rollen av medborgarskap i svenskarnas vardag fås även en uppfattning om vad svenskar i Finland kopplar till valet av att göra en finsk medborgarskapsansökan eller -anmälan (naturalisering). Den teoretiska referensramen är tudelad. Dels presenteras en sociologisk uppfattning och innebörd av nutida medborgarskap samt en teoretisk diskussion om social och kollektiv identitet för att underlätta förståelsen av subjektiva aspekter av medborgarskap. Dels presenteras traditionella, transnationella och postnationella perspektiv på medborgarskap för att placera avhandlingen i en större teoretisk kontext samt för att stöda analysen. Materialet i denna kvalitativa undersökning har insamlats med hjälp av tio halvstrukturerade temaintervjuer. Intervjuerna ägde rum mellan oktober 2011 och mars 2012. Informanterna är inflyttade svenskar med familj som är bosatta i Helsingforsregionen med omnejd. Dessa har själva antingen enbart svenskt eller dubbelt svenskt-finskt medborgarskap. Deras barn har förvärvat dubbelt medborgarskap 'per automatik'. Analysen av materialet tar fasta på vad svenskar säger om medborgarskap i allmänhet och om dubbelt medborgarskap i synnerhet, i första hand gällande sitt eget medborgarskap och i andra hand gällande sina barns medborgarskap. Analysen är en beskrivande tematisk innehållsanalys där element av grounded theory- metoden tillämpats i kodningen och kategoriseringen av materialet. Centrala resultat i undersökningen är att svenskarna har en institutionell eller pragmatisk syn på medborgarskap samt att det också finns känslomässiga eller emotionella aspekter kopplade till medborgarskap. En pragmatisk och en emotionell innebörd av medborgarskap verkar dock inte vara entydiga och det ena utesluter inte det andra. Även naturalisering verkar vara kopplat både till funderingar kring känslo- och identitetsmässiga existentiella frågor om vem man är och vad man tillhör samt till pragmatiska framtidsrelaterade tankar. I undersökningen framkommer både direkt (ursprung, uppväxt och språk) och indirekt (bosättningsort, en aktiv närvaro i det svenska samhället och en framtid utanför Finland) kopplade aspekter till medborgarskap. Bland annat dessa aspekter bidrar till att svenskar i Finland ofta verkar uppleva sig vara i en mellanposition som 'rotade utlänningar' och därför ha svårt att identifiera sig med det finländska kollektivet. I materialet framkommer även mångtydiga känslor av bifokalitet. De betydelsefulla aspekterna gällande barnens medborgarskap handlar entydigt om framtida positiva både känslomässiga och praktiska möjligheter som dubbelt medborgarskap kan bidra till. Dessutom tyder undersökningen på att barnens medborgarskap kan tolkas som ett uttryck av informanternas egen identitet och subjektiva känslor av tillhörighet. En viktig slutsats i undersökningen är att formellt medborgarskap har en komplex roll i hur man identifierar sig och var man känner tillhörighet. Att medborgarskap är ett komplext fenomen framkommer tydligt i materialet genom en mångfald av upplevelser av medborgarskap och motiveringar kring valet att ansöka eller inte ansöka om finskt medborgarskap. Analysen avslöjar å ena sidan att man inte behöver formellt medborgarskap för en känsla av tillhörighet. Å andra sidan finns det tecken på att nationellt medborgarskap fortfarande spelar en roll för individen, även om kanske i annan mening än tidigare. Resultaten stöder såväl transnationella och postnationella antaganden gällande medborgarskap. Centrala källor i avhandlingen är bland annat: Gustafson (2002), Westin (2003), Bloemraad (2004), Faist (2007; 2010), Ronkainen (2009).