Browsing by Author "Itäinen, Sandra"

Avhandlingen undersöker hurudana kulturella identitetskonstruktioner och konstruktioner av kulturell tillhörighet som uppstår då andra generationens somaliska ungdomar talar om sin medieanvändning. Kulturer och identitetsprocesser existerar i en ny globaliserad omgivning som präglas av massinvandring och massutvandring. I Finland har det aldrig tidigare funnits en lika stor grupp av andra generationens invandrare. Det förändrade medielandskapet med nya kommunikationsteknologier i spetsen, och den allt mångkulturellare kontexten utgör utgångspunkten för undersökningen. I undersökningen intervjuades sju finlandssomaliska ungdomar i gymnasie- och yrkesskoleåldern. Somalierna utgör den största enskilda invandrargruppen från Afrika och somaliskan är den tredje största främmande språkgruppen i Finland. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. För att tolka intervjumaterialet användes kritisk diskursanalys (CDA) enligt Norman Faircloughs modell som teoretisk referensram. I intervjumaterialet uppstod fem diskurser av kulturell identitet: 'Jag e somalier', 'vilken klan', 'jag e somalier' där den somaliska diasporan formar den finlandssomaliska kulturella identiteten; Islam som kommer från hjärtat där identiteten formas av religionen islam; 'Kvinnor har också en plats i världen' där i sin tur genderperspektivet formar den kulturella identiteten; Flyktingaktig men ingen flykting formas av socioekonomiska faktorer, normer och språkliga uttryck; och i Beyoncé, fotboll och Kevin Hart formar ungdomskulturen i allmänhet den kulturella identiteten genom fritidsintressen och språkliga uttryck. Undersökningen visar att andra generationens somaliska ungdomar utgör en mycket heterogen grupp som karakteriseras av en mångfald av personligheter, sociala bakgrunder och mediavanor. Ungdomarna identifierar sig inte bara på basen av traditionella uttryck för kulturell identitet som exempelvis etnicitet och religion utan till stor del på basen av olika kulturella och socioekonomiska faktorer. Unga människor använder sig aktivt av vänner och bekanta, och kända personligheter från musik- och idrottsvärlden för att definiera sig själv och sina kulturella värderingar. Med hänsyn till processer av identitetskonstruktion spelar nya kommunikationsteknologier, framförallt sociala medier, en central roll för att hålla kontakt, följa med och diskutera, och för att diskursivt konstruera nya kulturella betydelser som överstiger tid och plats. Ungdomarnas tal präglas av motstridigheter, vilket speglar kulturella förändringar såväl inom det finlandssomaliska samfundet som inom det finländska samhället över lag. Trots att samhället blir mer mångkulturellt och tolerant vill ungdomarna uttrycka sin kulturella säregenhet på ett eller annat sätt, vilket sociala medier tillåter. Undersökningen påvisar att mångfaldigare medieinnehåll behövs för att skapa goda förutsättningar och fler plattformar för diskussion om kulturell identitet och tillhörighet. Detta möjliggör deltagande i samhällelig debatt och senare i beslutsfattandeprocesser.