Browsing by Author "Klemets, Christel"

Övergångarna från skola till arbetsliv har förändrats p.g.a. sociala och ekonomiska förändringar i samhället och övergångsskedet från ungdom till vuxenliv, har förlängts och blivit allt mera komplicerat. De flesta unga klarar sig bra i skolgången, hittar en lämplig utbildningsbana och så småningom en arbetsplats. Men det finns en stor grupp unga som har svårigheter i övergångarna och som är i riskzonen för att bli utanför arbetslivet och samhället. Dessa unga utgör ett delat arbetsfält för många aktörer: skolan, barnskyddet, ungdomsarbete m.fl. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur professionella, som arbetar bland unga i riskzonen, resonerar om unga i riskzonen och om ungas övergång från skolan till arbetslivet, om förebyggande av avhopp och utslagning, samt om samverkan kring unga. Studien strävar till att besvara följande frågeställningar: (1.) Hur ser professionella som arbetar bland unga på ungas övergång från skolan? (2.) Hur ser professionella som arbetar bland unga på förebyggande arbete med unga i riskzon? (3.) Hur ser professionella som arbetar bland unga på samverkan och nätverkande kring unga i övergången från skolan? Studien är kvalitativ och baserar sig på fem temaintervjuer med sammanlagt nio professionella som arbetar med unga i riskzonen. Fyra temaintervjuer genomförs i Helsingfors i samband med ett EU-finansierat projekt, GOETE-projektet (Governance of Educational Trajectories in Europe och en intervjun genomförs som en gruppintervju i Borgå. Forskningsmaterialet analyseras med hjälp av en kombination av materialbaserad och teoristyrd innehållsanalys. Analysen utgår från forskningsmaterialet men analysen styrs också av teorier om samverkan och handlingsnät baserade på Disa Edvall Malms doktorsavhandling. Anne Konu har i sin doktorsavhandling utarbetat en välfärdsmodell för skolan, som jag använt som analytisk referensram vid analysen av de två första forskningsfrågorna. Då man ser på övergången utgående från välfärdsmodellen kan man urskilja fyra olika delområden: 'having' (förhållandena i övergången), 'loving' (den sociala omgivningen), 'being' (de ungas möjligheter att förverkliga sig själv) och 'health' (hälsa, eller problem med hälsan). Experterna hävdar att det behövs tidigare ingripanden och utvärdering av de ungas verkliga färdigheter och styrkor, samt av de ungas behov av stöd. Enligt dem måste det finnas många alternativ och flera platser till förfogande för att möta de ungas individuella behov i skolan, och utbildningsstigarna måste byggas upp på många sätt. Elev- och studiehandledningen är enligt dem i nyckelposition då den unga ska göra realistiska beslut gällande val av utbildningsstig och yrke. Missbrukarvården för unga och de ungdomspsykiatriska tjänsterna måste enligt experterna utökas och utvecklas så att de motsvarar de ungas behov. Uppsökande ungdomsarbete är enligt dem i nyckelposition då man arbetar med unga i riskzon och uppsökande arbete inom ungdomspsykiatriska tjänsterna borde införas. Experterna betonar föräldrarnas roll som viktig och samarbetet med dem borde utökas. Samverkan och nätverkande kring unga i riskzonen är ett måste för att fånga upp och stöda unga i övergången. De viktigaste slutsatserna på basen av resultaten är att det behövs tidigare ingripanden, många insatser och att individ-anpassningen är central. Dessutom skall uppsökande ungdomsarbete och elev- och studiehandledningen utökas och samverkan kring unga i riskzonen effektiveras. Pro gradun bidrar till en helhetsbild över förhållanden som gäller för unga i riskzonen i övergången från skolan till arbetslivet, och till att lyfta fram utmaningar, brister och behov av utveckling gällande utbildning och serviceutbud för unga i riskzonen.