Browsing by Author "Lönnqvist, Björn"

Syftet med pro gradu-avhandlingen är att studera hur Helsingfors stadsplaneringskontor har använt sig av den balanserade styrkortsmodellen som huvudsaklig mål- och resultatstyrningsstrategi mellan åren 2004–2014. Den balanserade styrkortsmodellen som för första gången presenterades år 1992 i USA var ursprungligen menad för affärssektorn som ett redskap med vilket organisationer kunde tydliggöra sin strategi, men kom mycket snabbt att börja användas som en heltäckande modell för styrning av verksamheten. Modellen blev mycket populär bland företagen i Amerika under 1990-talets slut. Modellen kom vid sekelskiftet att nå också Europa, och spred sig här bland företagen som en modell som kunde erbjuda lösningen på de problem som relaterade till styrningen av verksamheten som följt i och med det nya informationssamhället. Eftersom modellen mäter framgång inte bara ur ett traditionellt ekonomiskt perspektiv, utan också genom ett kund-, process-, och inlärningsperspektiv väckte den också uppmärksamhet inom den offentliga sektorn, inte minst i Finland var man bland många offentliga organisationer såg modellen som lösningen på de problem man kämpade med inom offentlig mål- och resultatstyrning. Sällan går det dock fullt ut att överföra modeller från den privata sektorn till den offentliga. Det behövs en förståelse för den offentliga sektorns särdrag för att överföringen skall vara lyckad. I avhandlingens empiriska del presenteras den ursprungliga balanserade styrkortsmodellen så som uppfinnarna Robert Kaplan och David Norton presenterade den år 1996. Detta följes av en presentation av en finsk motsvarighet av modellen som är utvecklad av Seppo Määttä och Timo Ojala som bättre passar in på den finska offentliga sektorn. I den empiriska delen presenteras ytterligare en större undersökning om ämnet som gjorts år 2004, det så kallade Kartuke- projektet. I projektet förfrågades 19 kommuner och samkommuners tjänstemän vilka som varit erfarenheterna med användningen av den balanserade styrkkortsmodellen inom kommunerna. Detta material fungerar som grund till vad som kan förväntas vara resultaten från undersökningen som görs beträffande Helsingfors stadsplaneringskontors erfarenheter av modellen mellan år 2004–2014. Som undersökningsmetod i avhandlingen används intervju. Åtta stycket personer som aktivt varit med om att utveckla samt använda den balanserade styrkortsmodellen vid Helsingfors stadsplaneringskontor intervjuades, relaterandes till erfarenheterna kring användningen av modellen. Resultaten visar på att man varit nöjd med den planering och konkretisering av stadsplaneringskontorets vision och strategi som modellen fört med sig, samt att modellen hjälpt tjänstemännen vid stadsplaneringskontoret att forma en bättre bild av hur det egna arbetet hänger ihop med verksamheten. Det modellen däremot kritiseras för är modellens oförmåga att lösa situationer var flera myndigheter är intresserade av olika utfall i stadsplaneringskontorets planering. Också modellens svårighet i att känna igen och definiera vad som menas med kvalitet togs upp vid intervjuerna som en svaghet med användningen av den balanserade styrkortsmodellen. På grund av de skillnader som finns mellan den offentliga och privata sektorn blir användningen av den balanserade styrkortsmodellen ofta frivillig till naturen bland tjänstemännen i offentliga organisationer. Detta leder till ineffektivitet då bara en del av personalen engagera sig. Detta har också varit fallet vid Helsingfors stadsplaneringskontor. Som slutledning i denna pro gradu-avhandling dras att Helsingfors stadsplaneringskontor har haft nytta av användningen av den balanserade styrkortsmodellen som en mål- och resultatstyrningsstrategi, men att man samtidigt har stött på samma problem i användningen som tidigare forskning, såsom Kartuke- undersökningen, har påvisat. Orsaken till detta ligger enligt skribenten i att modellen överförts från den privata sektorn till den offentliga allt för snabbt, och att man inte tagit tid att fundera över vilka skillnader det fortfarande existerar mellan den privata och offentliga sektorn, och hur detta reflekterar på motivering och användning av modellen.