Browsing by Author "Mattsson, Iiris"

Den här studien undersöker hurdana verktyg tittaren ges för att skilja på fakta och fiktion i sanningsbaserade finländska true crime-serier. Det här görs genom att analysera narrativet i två finländska true crime-verk från år 2020, dokumentärserierna Katiska på streamingtjänsten Ruutu+ och Mordets dna på Yle Arenan. I studien undersöks hur fiktiva tekniker i narrativet tillämpas i en sanningsbaserad journalistisk produkt, och om tittaren erbjuds tillräckliga redskap för att identifiera fiktiva narrativa element i serierna och om de kan anses problematiska från etisk synvinkel. Det här görs med hjälp av narrativ teori och innehållsanalys av serierna enligt kategorier typiska för true crime-genren. Enligt studien används en hel del narrativa tekniker för att återberätta brotten och för att representera verkligheten i överlag. De narrativa strategierna som används i finländska true crime-serier kan anses etiskt tvivelaktiga då det kommer till representation av verkliga personer och händelser. Studien visar att serierna är etiskt tvivelaktiga i fråga om ensidig rapportering om fallet, förvrängd representation av brottet eller personerna inblandade i brottet, bristfällig användning av källor, bristfälliga redskap att avgöra om något är fakta eller fiktion och missledande förväntningar kopplade till den berättelsens uppbyggnad. Det här gäller både då man ser på genren som dokumentärfilm och en journalistisk produkt. True crime-genren behandlar verkliga brott och representera verkliga människor - men har kommit undan med de fiktiva narrativa strategierna som i bästa fall suddar ut gränsen mellan fakta och fiktion, grävande journalistik och brottsunderhållning - men ändå i vissa fall behandlas som en journalistisk produkt.