Browsing by Author "Nylund, Katarina"

Förändringarna i arbetslivet och det livslånga lärandet har under de senaste årtionden varit centrala diskussionsämnen inom den nationella arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Kraven på framtidens arbetskraft har ändrats och för att arbetstagare ska kunna behålla sin anställningsbarhet krävs ständig kompetensutveckling. Formerna av att utföra arbete har förändrats och så kallade atypiska anställningsförhållanden så som deltids- och visstidsarbete samt arbete genom bemanningsföretag har blivit allt vanligare. Personer i arbetslivet har sällan möjlighet att vidareutbilda sig och uppdatera sin kompetens endast på fritiden. För att kunna behålla sitt arbetsförhållande men ändå ha förutsättningar och tid att studera infördes på 1970- och 1980-talen rätten till studieledighet i både Finland och i Sverige. Trots att det funnits planer på att revidera lagstiftningen gällande studieledighet i både Finland och Sverige har inga större ändringar gjorts i studieledighetslagarna. Syftet med denna avhandling att jämföra studieledighetssystemen i Finland och Sverige och på så sätt försöka hitta sätt att utveckla regleringen av studieledighet i Finland. De två frågeställningar som avhandlingen kommer att försöka ge svar på är följande: 1) Vilka skillnader har de svenska och finska studieledighetssystemen? och 2) Hur lämpar sig studieledighetslagen för vissa atypiska anställningsförhållanden? Förutom dessa två frågeställningar kommer avhandlingen även att lyfta fram vissa de lege ferenda-synpunkter med syfte att försöka hitta sätt att utveckla det finska studieledighetssystemet. Avhandlingen inleds med en överblick om studieledighetens historia och utveckling. Därefter är avhandlingen uppdelad i fyra huvudkapitel. Det två första huvudkapitlen behandlar arbetstagarens rätt till studieledighet och begränsningar av denna rätt. Genom att granska de centrala bestämmelserna i den finska och svenska studieledighetslagen kommer avhandlingen att redogöra för skillnader och likheter mellan studieledighetssystemen i Finland och Sverige. Det tredje huvudkapitlet behandlar arbetstagarens möjligheter till ekonomiskt stöd under studieledigheten. Eftersom arbetsgivarens skyldighet att betala lön upphör när arbetstagaren blir på studieledighet måste arbetstagaren finansiera sin studieledighet på något annat sätt. I Finland inrättades redan då studieledighetslagen stiftades ett vuxenutbildningsstödsystem, men någon motsvarighet finns inte i Sverige. I detta kapitel jämförs de olika stödformerna som är tillgängliga i Finland och Sverige för arbetstagare som beviljas studieledighet. I det fjärde huvudkapitlet behandlas studieledighet ur visstids- och deltidsanställdas synvinkel, samt hur studieledighet kan utnyttjas av de arbetstagare som är anställda av ett bemanningsföretag. I kapitlet redogörs för hur dessa atypiska anställningsförhållanden påverkar arbetstagarens rätt till studieledighet och hur de föråldrade studieledighetslagarna passar ihop med dessa anställningsformer. Slutligen förs en sammanfattande diskussion om hur de finska och svenska studieledighetssystemen kunde utvecklas för att bättre motsvara det förändrade arbetslivets behov.