Browsing by Author "Rönnberg, Katarina"

Avhandlingen behandlar generationsskiften I finska familjeföretag I form av aktiebolag med fokus på kvarlåtenskaps- och skatterättsliga frågor. Syftet är att klargöra när och hur generationsskiftet är mest ändamålsenligt att genomföra. Målet är även att konkretisera olika problem som kan uppstå i samband med de olika alternativen, antingen under ägarens livstid eller i samband med generationsskiften som sker efter ägarens död. Även problem som hänför sig till rättshandlingar som görs under ägarens livstid, men vars problem uppkommer först efter ägarens död, behandlas. Metoderna som används är främst rättsdogmatik och proaktivt rättstänkande. Utgående från analysen kan man konstatera att beskattningen är den aspekt som i större utsträckning styr beslutsfattandet, medan kvarlåtenskapsrättsliga aspekter, så som laglottens starka ställning, är bieffekter som även måste beaktas vid planeringen av generationsskiften. De främsta intressena bakom generationsskiften är oftast att trygga förutsättningarna för den övertagande parten att fortsätta verksamheten och försörjning livet ut för den överlåtande parten, vilket kan ske i form av livslång nyttjanderätt. Ur beskattningssynvinkel är generationsskifte som gåvoliknande arrangemang det förmånligaste alternativet. Det bästa alternativet verkar vara en aktieaffär där vederlaget är 51 % av gängse värde, förutsatt att generationsväxlingsavdraget beviljas. Det näst förmånligaste alternativet är som aktieaffär där vederlaget är 76 % av gängse värde. Det tredje förmånligaste är en aktieaffär till gängse värde. Även arv och gåvor som beviljas generationsväxlingsavdrag är relativt förmånliga, men om det finns en liten risk att övertagaren inte beviljas avdraget, så blir det exceptionellt dyrt. Skillnaden mellan arv och gåvor är man lätt planera och begära ett förhandsavgörande av Skatteförvaltningen för gåvor eller gåvolikande affärer och sedan planera om arrangemanget, ifall kraven inte uppfylls. Gällande arv finns det inte samma möjligheter att förutse det, eftersom dödstidpunkten och värderingen är oklara. Med tanke på den totala finansieringskostnaden kan man dra nytta av t.ex. inlösen av aktier av de övriga ägarna, då man har möjlighet att utnyttja bolagets medel. Ett annat alternativ är att överlåtelsen blir som ett räntefritt lån eller att förmögenheten så småningom överförs genom riktade aktieemissioner eller som mindre gåvor. Beslutsfattandet kan även regleras genom att emittera aktier som berättigar till olika mängd röster. Gränsdragningen mellan när generationsväxlingsavdraget beviljas och när det inte beviljas är avgörande i beslutsprocessen, eftersom denna skattemässiga fördel leder till att skattebördan blir marginell. Man bör framför allt ta i beaktande att minderåriga inte beviljas generationsväxlingsavdraget. Rösträttsförbehåll och verksamhetens art kan även leda till att generationsväxlingsavdraget inte beviljas. Hur beskattaren värderar företagsförmögenheten är även en ovisshet som leder till att generationsskiftets skattekonsekvenser inte alltid går att förutse. De kvarlåtenskapsrättsliga aspekterna är främst hur generationsskiftet påverkas av om det sker som lagenligt arv eller testamente efter ägarens död och hur bröstarvingarnas rätt till laglott inverkar på möjligheten att genomföra det. Ett annat alternativ är att bröstarvingen avsäger sig arvet till förmån för följande generation, ifall det är barnbarnet som skall ta över verksamheten. På så sätt sparar man en generations arvsskatt. Även problem som uppstår då gåvor klassas som gynnande diskuterades. Det främsta sättet att tackla dessa problem är att det finns tillräckligt med annan typ av egendom som kan tillgodogöra bröstarvingarnas laglotter, för att inte vara tvungen att realisera företagsegendom. Slutsatsen är att planeringen bör påbörjas i god tid och allas intressen och förutsättningar bör kartläggas för att minimera riskerna för oväntade konsekvenser och extra kostnader. Det har riktats mycket kritik mot den nuvarande arvs- och gåvobeskattningen, med tillhörande skattelättnader för generationsskiften, i och med att den bl.a. kan anses strida emot jämlikhetsprincipen och en viss typ av egendom särbehandlas framom en annan. Lättnaderna anses även möjliggöra aggressiv skatteplanering. Därför innehåller avhandlingen även en de lege ferenda-analys av den finska arvs- och gåvobeskattningen.