Browsing by Author "Raatikainen, Anni"

Denna pro gradu-avhandling är en studie av skönlitteratur där vi undersökt romaner som behandlar moderskap och missbruk ur förälderns eget perspektiv. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. Syftet är således att få större förståelse i och kunskap om hur föräldrar, speciellt mammor, med missbruksproblematik presenteras i skönlitteratur. Genom att lyfta fram en öppen diskussion om problematiken med hjälp av skönlitteratur, kunde man möjligtvis sänka tröskeln för föräldrar med missbruksproblematik, för att söka hjälp och minska på samhällets stigmatiserande syn. För att få en helhetsbild av hur en förälder med missbruksproblematik presenteras i romanerna har vi studerat föräldraskapsidentiteten, familjedynamiken och vardagen samt mer djupgående hur en mamma med missbruksproblematik överlag konstrueras i skönlitteraturen. Vi har utgått från socialkonstruktionism som en övergripande utgångspunkt för vår studie. För att se på identitetskonstruktionen har vi utgått från teorier om identitet och skam. Familjedynamiken har studerats ur ett systemteoretiskt perspektiv. Vårt material består av fyra skönlitterära verk, Ta itu av Kristina Sandberg (2016), Iltapäivällä tuli levottomuus av Eva Illoinen (1980), Jag ska bara fixa en grej i köket av Moa Herngren (2011) och Snälla mamma... sluta dricka av Britta Berggren Ericson. Med hjälp av skönlitteraturen kan man få en bredare och djupare förståelse av temat kring föräldraskap och missbruk, då den ger en helhetsbild av hur t.ex. vardagen kan se ut och belyser det som inte kan uttryckas enbart språkligt. Materialet har analyserats med hjälp av roman- och narrativanalys. Pro gradu-avhandlingens centrala resultat visar att föräldraskapsidentiteten påverkas av förälderns egen bakgrund, missbrukets grad och de människorelationer som finns i förälderns liv och är betydelsefulla för föräldraskapet. Även förälderns egen syn på sig själv och känslorna av osäkerhet och otillräcklighet, som framkommer i jämförelse med andra människor, påverkar föräldraskapsidentitetens konstruktion. Missbruket påverkar familjedynamiken genom att ändra på relationerna mellan familjemedlemmarna, då de andra familjemedlemmarna, men även föräldern själv, vill uppehålla fasaden och dölja missbruksproblemet. Familjen försöker kontrollera förälderns drickande, men samtidigt uppehålla familjefriden, vilket betyder att alla ständigt måste vara på sin vakt och hitta en balansgång i vardagen. I de skönlitterära verken är moderskapsrollens konstruktion förknippad med missbrukets roll. Kvinnorna har tagit åt sig en roll som mamma, men rollen och uppfattningen om sig själv som mamma varierar. Skammen över misslyckandet som mamma, men också oförmågan att uppfylla kvinnoidealet, får uppehållandet av fasaden att bli viktig. Alkoholen fungerar som en copingmetod bland mammorna, då den hjälper dem att klara av vardagen, dämpa de besvärliga känslorna som bl.a. misslyckandet som mamma väcker, samt lindrar den inre tomheten de känner.