Browsing by Author "Saukonpää, Kaarlo"

Syftet med denna avhandling är att forska i konsensusatmosfären kring beslutsfattandet om försvarsbudgeten i riksdagen under tidsperioden 1991-2012. Avsikten är att granska omfattningen av och eventuella trender i konsensusatmosfären i riksdagen. Därtill granskas ett antal variablers betydelse för konsensusatmosfärens tillkomst. I avhandlingen utgås det från antagandet att partiernas riksdagsgrupper är de aktörer som ansvarar för konsensusatmosfären, och insyn i centrala faktorer som påverkar deras beteende är av intresse. Den finländska politiska kulturen i allmänhet och försvarspolitiken i synnerhet har under decennierna efter andra världskriget präglats av en konsensustradition, och därför är det av intresse att studera dess omfattning i närhistorien. Det centrala begreppet för avhandlingen är konsensusatmosfär, som syftar till en omständighet där olika aktörer i något sammanhang inte kommunicerar sina eventuella avvikande åsikter, och det uppstår utåt en bild av samstämmighet. Konsensusatmosfären analyseras med hjälp av budgetmotioner som behandlas i riksdagen i samband med beslutsfattandet om försvarsanslagen i statens budget. Det centrala antagandet i avhandlingen är att antalet budgetmotioner är ett mått av konsensusatmosfären i riksdagen, och att den senast nämnda kan mätas utgående från olika variabler som hänför sig till budgetmotionerna. Det centrala forskningsmaterialet består av riksdagsdokument. Information om försvarspolitiskt relevanta budgetmotioner har hämtats ur statens budgetpropositioner och riksdagens diskussionsprotokoll, och det sifferformiga materialet har analyserats statistiskt. Resultaten redovisas i form av tabeller och grafer. Sambands- och centralmått av de viktigaste variablerna har räknats. Analysen visar att det har existerat en konsensusatmosfär kring beslutsfattandet om försvarsutgifterna i riksdagen. Det framkommer också att det inte har funnits tydliga trender i konsensusatmosfären under analysperioden, utan att styrkan av samförståndet har varit stabil under åren 1991-2012. Därtill visar analysen även att partiernas position i regeringen eller oppositionen och budgetmotionernas innehåll (medlens användningsändamål och effekt på försvarsbudgeten) påverkar beteendet av partiernas riksdagsgrupper i omröstningar om ifrågavarande motioner. Riksdagsgrupperna kan på basen av sitt omröstningsbeteende delas i tre grupper som avviker från varandra. Resultaten visar att traditionen av samförstånd om försvarspolitiken som var rådande före år 1991 fortlever även efter det kalla kriget. På basen av analysen kan man säga att det råder en konsensusatmosfär i beslutsfattandet om försvarsbudgeten i riksdagen. Däremot finns det inga belägg på att utvecklingen under åren 1991-2012 skulle ha fört mot en starkare konsensusatmosfär, som vissa studier låter förstå. Partiernas beteende är i regel i linje med deras i olika programdokument framförda ståndpunkter.