Browsing by Author "Schroeder, Cilla"

Den här pro gradu-avhandlingen granskar hur mammor som använt rusmedel under graviditeten konstruerar identitet i sina livsberättelser, och vilka betydelser beroende och moderskap får i berättelserna. Undersökningsmaterialet består av fyra livsberättelser. Avhandlingen har sina teoretiska rötter i kvalitativ rusmedelsforskning och kritisk föräldraforskning. Ur en metodologisk-teoretisk synvinkel placerar sig avhandlingen inom den sociala konstruktionismen, närmare bestämt den narrativa konstruktionismen. Avhandlingen granskar identitet ur en narrativ synvinkel. Analysen granskar berättarens individuella identitetskonstruktion och hur större kulturella modellberättelser sammanvävs och används för att skapa mening kring berättarens upplevelser. I avhandlingen kategoriseras de fyra livsberättelserna som progressiva berättelser där huvudpersonen går igenom svårigheter och prövningar för att till slut växa som människa. I sina berättelser konstruerade kvinnorna flera identiteter, varav identiteten som en moralisk aktör är den mest framträdande. Kvinnorna konstruerar sina identiteter utgående från olika dikotomier, som till exempel en tudelning mellan ett 'drogjag' och ett 'verkligt jag', och mellan 'drogvärlden' och 'vanliga' världen. Funktionen av denna tudelning är att bereda väg för en ny identitet som mamma. Livsberättelserna följer kulturella narrativ om att tillfriskna från ett beroende. Beroende konstrueras som en berättigad reaktion på en svår barndom och som en splittrande händelse som styrt kvinnornas liv in på nya banor. Moderskapet har en central ställning i berättelserna, och barnet och moderskapet konstrueras som den främsta motiveringen till att bli nykter. I förhållande till moderskapet och det nya livet framsteg livet i drogvärlden som problematiskt och mindre värt. Identiteten som mamma kretsar kring att vara vanlig, vilket tolkas som ett sätt att särskilja det egna jaget från en stigmatiserad grupp. Tillsammans kan de fyra narrativen betraktas som en motberättelse mot de kulturella narrativ som definierar kvinnornas moderskap som dömt att misslyckas.