Browsing by Author "Segercrantz, Cedric"

Denna avhandling undersöker prisets effekt på konsumtionen av livsmedel i Finland under perioden 2010-2021. Analysen består av en litterär och empirisk del där den litterära delen fokuserar på tidigare forskning om konsumtion, konsumentbeteende, hälsa och andra påverkande faktorer, medan den empiriska delen undersöker priskänsligheten för 14 stycken basprodukter genom att använda metoder som lineär regression och priselasticitet. Resultaten visar att priset är obetydande när det gäller basmatvaror i de flesta fall och priselasticiteten var väldigt varierande för produkterna som visade signifikanta svar. Studien ger även insikt i hur strategier som prissättning och beskattning kan användas för att styra konsumtionen i en positiv riktning. Avhandlingen innehåller en litteraturstudie som inleds med en beskrivning av livsmedelskonsumtionen i Finland, inklusive beteenden kring matvanor och rekommendationer om hälsosamma kostvanor. Priserna på livsmedel och prisökningarna för år 2022 samt skatternas inverkan på konsumtionen behandlas även och det visar sig att skatter på ohälsosamma produkter är en möjlig lösning för reglering, men påverkar inte konsumtionen så mycket som önskat. Konsumtionen och hälsan behandlas också, där det beskrivs vikten av en balanserad diet och de rekommendationer som finns gällande matvanor. I den andra delen av litteraturstudien ligger fokuset på olika faktorer som påverkar konsumenternas val av livsmedel, inklusive detaljhandeln, trender, kundnöjdhet, marknadsföring, segmentering, produkt och pris. Avhandlingens litteraturdel för fram att konsumenters beteende är påverkat av många faktorer, och att priset är en av de viktigare faktorerna när det gäller val av livsmedel. I den empiriska delen av avhandlingen genomfördes en regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan pris och konsumtion av 14 olika livsmedelsvaror i Finland. Genom att samla in och analysera pris- och konsumtionsdata från en lång tidsperiod, kunde detta samband visas och analyseras. Regressionsanalysen gav oss en bild av priselasticiteten för varje produkt, det vill säga graden av sambandet mellan priset och konsumtionen. Resultaten från regressionsanalysen visade att priset på de flesta undersökta livsmedel var obetydande förutom på tre stycken av fjorton stycken totalt. Även priselasticiteten var mycket varierande i de undersökta livsmedlen. Detta samband varierade dock mellan de 14 olika livsmedelsvarorna, där vissa produkter hade en högre priselasticitet än andra. Slutligen undersöktes också trenderna i pris och konsumtion över tiden, vilket visade på att både priserna och konsumtionen har ändrats över tid, men eftersom analysen innehåller basvaror har konsumtionen ändå hållits relativt stabil. Sammanfattningsvis har den empiriska analysen gett oss en djupare förståelse för sambandet mellan pris och konsumtion av livsmedel i Finland, speciellt basvaror, och visar betydelsen av att ta priset men även andra faktorer i beaktande vid beslut om livsmedelskonsumtion.