Browsing by Author "Similä, Jonna"

Utgångspunkten för denna studie är finska kvinnor som säljer sexuella tjänster deltid vid sidan av studier eller annat arbete. I Finland finns ingen forskning som specifikt fokuserat på tillfälliga aktörer på sexmarknaden. Syftet är att beskriva hur säljarna ser på sig själva och sin verksamhet. Vilka faktorer motiverar kvinnorna att sälja sexuella tjänster? Vilka skyddsmekanismer använder säljarna för att skilja mellan det offentliga och det privata? Hur skiljer sig säljarna från andra prostitutionsformer? Studien behandlar även Internets betydelse i sexhandeln och hur de teknologiska förutsättningarna påverkar säljarnas vardag. I undersökningen används Arlie Hochschilds begrepp 'emotional labour' för att karaktärisera den typ av problem och utmaningar som sexsäljarna tampas med i vardagen. Cecile Hoigårds och Liv Finstads undersökningar om de prostituerades skyddsmekanismer i sexhandeln bidrar med konkreta jämförelsepunkter mellan gatuprostituerade och deltidssäljare. Jaana Lähteenmaas begrepp altruistisk hedonism används för att beskriva säljarnas olika skäl och inställningar till verksamheten. Slutligen används Teela Sanders begrepp GFE, The Girlfriend Experience, som en jämförelsebild för att beskriva den typ av tjänster som säljarna erbjuder, vilket formar deras kundrelationer. Det empiriska materialet består av sju temaintervjuer med tillfälliga sexsäljare. Intervjuerna är utförda i Helsingfors hösten 2010 och hösten 2011. Studien utgår från en teoriuppbyggande metod där sexsäljarnas egna berättelser på ett centralt sätt utmynnat i valet av teoretisk referensram. Materialet har analyserats manuellt samt med Atlas-programmet. Resultaten fastslår hur deltidssäljarna använder sig av olika skyddsmekanismer och kontrollåtgärder för att hantera uppdelningen mellan privat och offentligt. Säljarna använder sig av det emotionella arbetet i verksamheten genom att hantera sina känslor och handlingar. Skyddsmekanismerna inom det emotionella arbetet är ändå mildare jämfört med till exempel gatuprostituerades kontrollåtgärder. Informanterna upplever unisont att de erbjuder en tjänst eller service, samtidigt som de betonar den mänskliga kontakten i relationerna och rollen som sovrumsterapeut framhävs allmänt. Det existerar en viss ambivalens mellan sexsäljarnas berättelser om kontroll och deras kundrelationer. Samtidigt som de strävar efter att betrakta verksamheten som en tjänst och en service som de erbjuder, önskar sig ofta kunderna något intimt och autentiskt. Sexualiteten emotionaliseras sålunda i sexarbetet. Verksamheten kännetecknas även av en tanke om att den är tillfällig, vilket kommer till uttryck i säljarnas berättelser, som de betraktar som endast en fas i livet. De ekonomiska motiven kan betraktas som grundläggande, men berättelserna innehåller även altruistiska och hedonistiska motiv. På basis av studiens resultat tydliggörs hur kvinnor som säljer sex tillfälligt befinner sig mellan det privata och offentliga, det intima och reglerade. Deras kundrelationer kännetecknas av en spänning mellan kontroll och närhet. Sexförsäljningen ter sig även som ett relationellt och kontextuellt fenomen: trots likheter har säljarna högst personliga och individuella motiv för verksamheten. Att sälja sex görs både av ekonomiska, altruistiska, hedonistiska och rent pragmatiska skäl. De ekonomiska skälen är primära och allmängiltiga, men utesluter inte upplevelser om sexförsäljning som något utöver lätta pengar. Många förklarar att deras utgångspunkter är mer än ekonomiska, vilket deras berättelser ofta bekräftar. I berättelserna accentueras en altruism och en serviceberedskap, vilket kan betraktas som en diskurs, men också ett reellt förhållningssätt till verksamheten