Browsing by Author "Ström, Anna-Lena"

Syftet med avhandlingen är att granska socialarbetares upplevelser av arbete med asylsökande. Detta görs genom halvstrukturerade temaintervjuer med fyra socialarbetare som arbetar med asylsökande vid en flyktingförläggning, genom att låta socialarbetarna beskriva sin vardag, lyfta fram de utmaningar de möter i sitt arbete och granska möjligheterna att ta asylsökandes delaktighet i beaktande i sitt arbete. Forskningsfrågorna som studien försöker finna svar till är (1) hur beskriver socialarbetare sitt arbete vid flytkingförläggningen? och (2) på vilket sätt kan socialarbetare ta asylsökandes delaktighet i beaktande i sitt arbete vid flyktingförläggningen? Delaktighet och tillit lyfts fram som viktiga begrepp genom hela studien. Studien grundar sig i såväl ett psykodynamiskt som ett kritisk socialteoretiskt perspektiv. Utgående från dessa granskas de strukturer som finns vid flyktingförläggningen och i asylpolitiken. Även socialarbetarnas upplevelser av att arbeta inom dessa ramar granskas. Genom att inkludera de båda teoretiska infallsvinklarna, görs ett försök att ge en inblick i såväl de sociala, strukturella och samhälleliga aspekterna av det sociala arbetet, som i de individuella och själsliga. Genom en innehållsanalys lyfts de mest centrala teman som framkommer i intervjuerna fram. I studien beskrivs det sociala arbetet vid flyktingförläggningen samt socialarbetarnas möjligheter att stöda klienterna genom asylprocessens olika skeden. Resultaten visar att en dialogisk växelverkan mellan socialarbetaren och klienten är mycket viktig för att känslan av delaktighet ska uppstå och bestå. Socialarbetarna försöker i mötena med klienterna skapa tillit och öka delaktigheten genom att lyssna till klienterna och låta deras åsikter bli hörda, genom att ge information och genom att tillsammans med klienterna fundera på alternativ och valmöjligheter. Utmaningarna som socialarbetarna möter i sitt arbete handlar dels om språkliga och kulturella aspekter och dels om tidsbrist och små resurser. Flyktingförläggningen använder sig till största delen av egna tjänster, vilket innebär att stödinsatserna som kan erbjudas är få. Socialarbetarna lyfter också fram bemötandet av klienternas illamående, som grundar sig i såväl tidigare upplevda traumatiska händelser som den långa väntan asylprocessen innebär, som en stor utmaning. Såväl de psykodynamiska som de kritiska teorierna kan till viss mån ses i socialarbetarnas arbetssätt och man kan konstatera att socialarbetarna vid flyktingförläggningen medvetet eller omedvetet arbetar utgående från en mångfald av olika sociala teorier. Även om socialarbetarna upplevde att ramarna som asylpolitiken, migrationsverket och lagen sätter upp var snäva, försökte de ändå aktivt i sitt arbete ta de asylsökandes delaktighet i beaktande, genom att lyssna till dem och försöka förstå deras individuella behov. Samtidigt var socialarbetarna ibland, på grund av dessa ramar, tvungna att tillämpa en restriktiv, styrande och kontrollerande praktik. En tillämpning av den kritiska socialteorin syns häri dock endast svagt, eftersom det inte framkommer att socialarbetarna på något sätt skulle ha arbetat för att förändra de snäva strukturerna och ramarna och på så sätt öka delaktigheten. Delaktighet bland asylsökande är ett område som kunde belyas mera inom vetenskaplig forskning. Den här studien fungerar som ett bidrag till att belysa arbetet med asylsökande och öka medvetenheten om asylsökandes situation. Eftersom studien är liten, kan den dock endast fungera som en fingervisning för hur det sociala arbetet med asylsökande ser ut och vilka de reella möjligheterna att ta asylsökandes delaktighet i beaktande i socialt arbete är.