Browsing by Author "Sundén, Fredrika"

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat representerar de centrala parterna i Ukrainakrisen i pressfotografier med tillhörande rubriker, ingresser och bildtexter. Analysen fäster särskild uppmärksamhet vid hur Rysslandsbilden konstrueras och hurdan bilden är. Vidare är syftet att undersöka om Finlands gemensamma historia med Ryssland och Finlands position bland västländerna har påverkat Rysslandsbilden. Området för avhandlingen är visuell konfliktjournalistik. Analysmaterialet består av 840 fotografier som har publicerats i Helsingin Sanomats pappersversion under cirka åtta månader 2014. Två forskningsmetoder tillämpas: kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Målet med den kvantitativa analysen är att registrera innehållet i fotografierna samt att kartlägga mönster och tendenser i materialet i sin helhet. Resultatet används för att motivera urvalet av fotografier för den kvalitativa diskursanalysen, som används för att analysera hur de centrala parterna i krisen representeras. Avhandlingens teoretiska referensram består av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt av teori om fiendebilder utgående från exempelvis Marja Vuorinen och Vilho Harle. Resultatet för analyserna visar att de centrala parter i Ukrainakrisen som Helsingin Sanomat identifierar följer den allmänna uppdelningen: Ryssland, Ukraina, den ukrainska civilbefolkningen, de proryska rebellerna och västländerna. Tidningen lyfter även upp ytterligare en part, nämligen Finland. I sin visuella rapportering betonar tidningen ofta krisens möjliga negativa följder för Finlands ekonomi, i och med Finlands bilaterala förhållande till Ryssland. Samtidigt får de finländska politikerna och president Sauli Niinistö rollen som neutrala medlare mellan västländerna och Ukraina å ena sidan och Ryssland å andra sidan. Vidare visar de empiriska resultaten att det finns skillnader i hur parterna i Ukrainakrisen representeras i Helsingin Sanomats visuella diskurs. Tidningen konstruerar en fiendediskurs kring Ryssland och de proryska rebellerna. Samtidigt representeras Ryssland som ett ekonomiskt och militärt hot i förhållande till Finland, Ukraina och de övriga västländerna. De proryska rebellerna fungerar som ett ställföreträdande exempel på Rysslands militära makt, samtidigt som de representeras som aktiva krigare och får personifiera krisens grymheter och våldsamhet. Civilbefolkningen i östra Ukraina representeras som krisens offer, medan västländerna representeras som skeptiska och fördömande i förhållande till Ryssland. Forskningsresultatet stämmer överens med tidigare forskning som visar att parterna i en konflikt tenderar behandlas ojämlikt i mediernas rapportering. Mediernas urval av fotografier och de diskurser som produceras påverkas av den kultur där de verkar och av det egna landets inblandning. Forskningsresultatet visar att Finlands gemensamma historia med Ryssland har påverkat hur Helsingin Sanomat representerar parterna i Ukrainakrisen i sin visuella diskurs.