Browsing by Author "Syrén, Marcus"

Syftet med avhandlingen är att med hjälp av en enkätundersökning se hur väl elever i årskurs nio i Sverige och Finland stavar ett visst antal svårstavade ord. Orden i enkätundersökningen är ett urval från en större lista över svårstavade ord i svenskan, sammanställd av Nordstedts i samarbete med Språkrådet. Mitt material består av 30 enkätsvar från 15 elever i Finland och från 15 elever i Sverige. Min metod är både kvantitativ och kvalitativ. Till en början analyseras enkäterna kvantitativt, sedan lyfts ett antal svårstavade ord ut för att analyseras med en kvalitativ analys. I min avhandling har jag ställt upp tre forskningsfrågor: Vilka är de mest utmärkande felen elever från Sverige och Finland har i fråga om rättstavning? Vilka skillnader finns det mellan elever i Sverige och elever i Finlands rättstavning av ett antal svårstavade svenska ord, och vad beror de på? Vilken roll spelar flerspråkighet för resultaten? Resultaten visar att de mest utmärkande felen hos elever i både Sverige och Finland gäller avsaknad av en bokstav i de felstavade orden, och att de här stavfelen kan kopplas till problematik rörande dubbelteckning och morfologisk medvetenhet. I Finland är det mest felstavade ordet abonnemang, medan det för Sveriges fel rör sig om ordet noggrann. Gällande den andra frågan, skillnader i stavning mellan eleverna i de två länderna, konstateras att eleverna i Finland tenderar att stava mer ljudenligt, då finlandssvenskt uttal ligger närmare den skriftliga representationen än det rikssvenska uttalet. Eleverna i Finland visar inte heller lika tydliga drag av reduktion i skrift som eleverna i Sverige gör. Ytterligare visar det sig att eleverna i Sverige inte har lika svårt med orden abonnemang och giftermål, vilket kan vara en indikation på att finlandssvenska elever lever i ett samhälle som är mer dominerat av ett annat språk, finskan, och därför inte stöter på traditionella eller ovanliga ord lika ofta som rikssvenska elever. Min tredje och avslutande forskningsfråga handlar om vilken roll flerspråkighet spelar. Resultaten visar att de flerspråkiga eleverna i Finland presterar bättre än flerspråkiga i Sverige och enspråkiga i Finland, och lika bra som enspråkiga elever i Sverige. Det här resultatet ger en indikation på att flerspråkiga elever har en god morfologisk medvetenhet, något som är viktigt för att kunna stava rätt på svenska. Förslag för vidare forskning kunde vara att i framtiden inkludera variabeln läsförståelse, och undersöka hur eller om svaga resultat i läsförståelse korrelerar med svaga resultat i stavning.