Browsing by Author "Tallberg-Kaunismäki, Maria"

Syftet med min avhandling pro gradu är att forska om det finns en möjlighet att starta en tvåspråkig, svensk-finsk, skola I Finland Tvåspråkighet är vardag för många idag och när man talar om tvåspråkighet och tvåspråkiga skolor är det viktigt att inleda med att definiera termen tvåspråkig. Det finns tyvärr ingen entydig definition för tvåspråkighet, men i diskussionen om vem som är tvåspråkig utgår jag från ursprung, språkfärdighet, språkanvändning och identitet. Finland är officiellt tvåspråkigt och i en historisk tillbakablick redogör jag hur landet blev tvåspråkigt. Jag tar också upp den unika språklag vi har och redogör för vad den betyder i praktiken. Sedan ser jag på hur språksituationen ser ut idag och på statistik över finlandssvenskar. Jag tar också upp hur elevernas språkliga bakgrund ser ut i de finlandssvenska skolorna. En viktig faktor i planerna på en svensk-finsk skola är att den måste hålla sig inom ramen för lagen för grundläggande undervisning och läroplanen. Därför kommer jag att närmare gå in på dessa två dokument. I den teoretiska delen ser jag vad andra forskare har kommit fram till angående skolor på två språk. Colin Baker och Ofelia Garcia är två ledande forskare inom området. Jag analyserar vad de kommit fram till i sin forskning och ser hur deras forskningsresultat kan anpassas till våra förhållandet. Den empiriska delen består av en debattananys över tre debatter som behandlar ämnet tvåspråkig skola. Min egen debattanalys omfattar debatterna 2016 0ch 2017. Materialet till min analys har jag samlat ur Hufvudstadsbladet, landets ledande finlandssvenska dagstidning. Materialet består av ledare, nyheter, kolumner och debattinlägg. Den första debatten 2011 är redan analyserad och jag refererar i mitt arbete till två av analyserna. Debatterna jämförs med varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan dem. I min forskning har jag kommit fram till att det inte finns något hinder, på individnivå, för en tvåspråkig skola, både lagen om den grundläggande undervisningen och läroplanen tillåter en sådan undervisningsmodell. Det finns också internationella modeller som går att anpassa till våra förhållanden. Problemet ligger närmast i svårigheten att definiera vad en tvåspråkig skola är. Det här kommer också tydligt fram i alla tre debatter. Debatterna har flera gemensamma drag, men de skiljer sig också i viss mån från varandra. Den största skillnaden ligger i hur debatten uppstått och vem som deltar i den.