Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by study line "Journalistiikka ja viestintä"

Sort by: Order: Results:

  • Lindblom, Daniel (2023)
    Syftet med denna pro gradu är att undersöka finländska unga vuxnas upplevelser av sin medieanvändning i relation till välmående och stress. Även medieanvändning i relation till återhämtning är väsentligt i avhandlingen. Forskningen baserar sig på fem intervjuer. De intervjuade är fyra kvinnor och en man, i åldern 25 till 32 år. Genom att intervjua fem personer om hur de upplevt stress och återhämtning i förhållande till sin medieanvändning och relatera forskningsmaterialet till tidigare forskning om ungdomar, medieanvändning, stress och välmående i dagens samhälle, är syftet att om möjligt komma fram till nya insikter om hur dagens ungdomars välmående påverkas av deras medieanvändning. Forskningen sätter i synnerhet tyngdpunkt på den roll som användningen av digitala och sociala medier spelar för unga människors välmående i dagens Finland. Forskningens resultat visar att det främst är sociala medier, digitala medier och den ökade användningen av smarttelefon som orsakar mest stress och minskar välmående hos unga vuxna.
  • Lindholm, Lotta; Lindholm, Lotta (2023)
    Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Journalistik och kommunikation Författare: Lotta Lindholm Arbetets namn: Coronarestriktioner och ojämställd idrott - En kvantitativ innehållsanalys av opinionstexter på sportsidorna i Hufvudstadsbladet Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: maj 2023 Sidantal: 48 + 7 sidor Nyckelord: Sportjournalistik, opinionstexter, genusfördelningar, covid-19 Handledare: Laszlo Vincze Förvaringsplats: Helsingfors universitet Sammandrag: Magisteravhandlingens syfte var att få fram vad Hufvudstadsbladet (Hbl) skriver om i deras opinionstexter på sportsidorna i papperstidningen. I avhandlingen ligger fokuset på år 2020, då covid-19, och restriktionerna som kom med pandemin, orsakade att idrotten stod stilla och tävlingar flyttades. Genusfördelningarna i opinionstexterna granskas, då Hbl enligt sina egna ord vill bidra till en mer jämställd idrottsvärld. Materialet för avhandlingen var alla tidningar från år 2020. En kvantitativ innehållsanalys genomfördes, för att se vad tidningen skrev om i de olika opinionstexterna och hur genusfördelningen såg ut. Resultaten för analysen visade att Hbl hade ett mångsidigt innehåll i opinionstexterna på sportsidorna, då ungefär 40 procent av alla opinionstexter var samhälleligt relevanta i stället för att endast handla om sport. De mer samhälleliga texterna handlade oftast om jämlikhetsfrågor eller covid-19. Genusfördelningen i opinionstexterna var ojämn, då endast en fjärdedel av texterna handlade om damidrott och över hälften om herridrott. Genusfördelningen varierade beroende på typen av opinion, samt idrottsgrenen texten handlade om. Texterna om lagsport hade till exempel betydligt mindre innehåll om damidrott än texterna om individuella grenar. Damidrott togs oftast upp i texter om jämlikhetsfrågor, medan det skrevs mer om herridrott i texter om ekonomi och hälsa. Resultaten diskuteras genom att se på genusfördelningar och samhälleligt innehåll. Avhandlingens resultat är överens med tidigare forskning, som Bruce, Howden et.al. (2010), Daum & Scherer (2017) och Laine, 2011, då genusfördelningen inte var jämn. Nästan hälften av opinionstexterna på sportsidorna handlade om samhälleliga teman, vilket är mer än i tidigare forskningar av bland annat Daum och Scherer (2017) och Laine (2011). Avhandlingens brister är ett begränsat och icke-slumpmässigt analysmaterial och att en del information föll bort då materialet måste bearbetas och kodas om. För framtiden kunde det vara intressant att göra en kvalitativ innehållsanalys eller en diskursanalys om opinionstexter på sportsidor, för att närmare undersöka hur olika samhälleliga kontexter tas upp och vilka ordval som görs.
  • Matilda, Lindblom (2023)
    Populist leaders are often studied when they are in opposition, providing an alternative to a failing democracy. The case of Donald Trump in the aftermath of the United States presidential election 2020 is different, as he is a populist leader in the position of power, trying to be re-elected as president. Thus, my aim in this thesis is to study the use of populist rhetoric by Donald Trump on Twitter following election day, 3 November 2020, as a populist who is no longer in the opposition, but rather a president trying to maintain office. By mainly drawing on the characteristics of populist rhetoric mapped out by Benjamin Moffitt (2014), I analyze a selection of tweets from November 2020 to January 2021 with the goal of identifying characteristics of populist rhetoric in his tweets. Moffitt identifies three main characteristics of populist rhetoric: ‘the people’ versus ‘the elite’, performing a notion of crisis, and ‘bad manners’. My results show that both ‘the people’ versus ‘the elite’ and the performance of crisis are both explicitly present in Donald Trump’s tweets. He creates a typically populist binary, identifying himself and Republicans with the true American Heartland, ‘the people’. Trump elevates the election results to a level of crisis, claiming a stolen election and voter fraud as the reasons for Biden’s victory. ‘Bad manners’ is almost Trump’s trademark. While visible in his tweets, it is at times difficult to draw the line between the rhetoric of Twitter and populist rhetoric, as there is significant overlap between the two. My results show, that even when losing power, Trump follows traditional populist rhetoric. However, in an interesting turn of events, he also changes the limits of ‘the people’ and ‘the enemy’, calling out other Republicans and Fox News in his tweets when he feels that they are betraying him and no longer supporting him. Thus, he diverts from the traditional populist ‘us’ and ‘them’ binary, creating a third category, a sort of purgatory, where Republicans who formerly were ‘the people’ now reside.
  • Arra, Fanny (2024)
    I den här avhandlingen undersöker jag känsloyttringar i kulturrapporteringen som medierna Svenska Yle och Hufvudstadsbladet publicerade under år 2021. Syftet med undersökningen är att identifiera hurdan roll kulturjournalisten har i att skapa en känsloladdad stämning i kulturartiklar, hur känslor representerades, vilka känsloladdade uttryck som gestaltas och hur dessa uttryck förstärktes med språkliga detaljer. Genom att undersöka dessa aspekter vill jag få en djupare förståelse för hur kulturjournalistiken kan se ut under ett krisläge. För att få förståelse och stöd för ämnet tillämpas teoretiska element såsom Mervi Panttis (2011) affektivitetskedja och Tessa Mayes (2000) begrepp terapijournalistik. Vidare så tar jag stöd av tidigare forskning som går in på den känsloladdade journalistikens effekter, hur språkliga detaljer i text kan skapa en känsloladdad stämning. Studien utförs genom en närläsning och kvalitativ innehållsanalys av 10 kulturartiklar. Kulturartiklarna analyseras djupgående genom metoderna och delas in i tre tematiska delar: kulturjournalistens roll under covid-19-pandemin, direkta känsloyttringar i kulturrapporteringen och känsloladdade språkliga detaljer. Enligt forskningens resultat kan slutsatsen dras att kulturjournalistiken under år 2021 var känsloladdad och att kulturjournalisten skapade till en stor del den känsloladdade stämningen i artiklarna genom att välja känsloladdade aktörer, företeelser, rubriker, språkliga drag i sina texter och genom att själv hålla med de känsloladdade aktörerna. Resultatet visar också att flera olika känslor fick plats under kulturrapporteringen: uppgivenhet, hopplöshet, besvikelse, sorg, ilska, upproriskhet, oro, stress, solidaritet och hopp. Metaforer, förstärkningsord- och förled och provokationer var också språkliga sätt att förklara den känsloladdade stämningen i artiklarna. Kulturjournalistiken gav även en plattform åt kulturarbetarnas erfarenheter och berättelser, utan att ifrågasätta deras trovärdighet.
  • Weckström, Belén (2024)
    Den här magisteravhandlingen utforskar hur objektivitet och transparens definieras och tar form inom journalistiken genom en intervjustudie av nyhetsjournalister på Svenska Yle. Genom semistrukturerade intervjuer med sju erfarna journalister analyseras hur dessa begrepp tolkas och upplevs det dagliga journalistiska arbetet. Resultaten visar att objektivitet och transparens betraktas som centrala principer för att säkerställa journalistikens trovärdighet och gynna medietillit. Journalisterna strävar efter att vara balanserade, rättvisa och sakliga i sin rapportering, samtidigt som de betonar vikten av att vara ärlig med publiken. Journalisterna ser objektivitet som en grundpelare för journalistik, både i det att det är eftersträvansvärt och något man vill arbeta enligt, trots att de anser att det inte är möjligt för en människa att uppnå total objektivitet. Det framgår att journalister strävar efter objektivitet genom att skapa balanserade och tydliga produkter där deras egna åsikter inte syns i vinkeln, i valet av källor eller i språket. Respondenterna uppfattar transparens som ett komplement till objektivitet snarare än som ett alternativ. Transparensen används i form av självreflektion för att garantera journalisternas egna trovärdighet och i form av öppenhet kring journalistiska processer för att öka publikens förståelse för journalistik. Transparensen ses också som ett effektivt verktyg för att bevisa att journalisternas rapportering är neutral.
  • Lüttge, Alma (2024)
    Nyhetsjournalistikens representation av könen har länge varit föremål för kritik. Inom journalistiken finns en uppenbar obalans i synlighet av könen och en tendens att cementera traditionella könsroller. Trots att Finlands demografi visar en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor reflekteras inte detta i nyhetsjournalistiken. Denna avhandling fokuserar på genusmedvetenheten hos svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Målet är att undersöka om och i vilken utsträckning dessa journalister integrerar genusmedvetenhet i sitt journalistiska arbete. Avhandlingens övergripande ambition är att beskriva hur journalister resonerar kring genusfrågor i sitt yrke. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med svenskspråkiga journalister på lokalredaktioner i Finland. Materialet består av intervjuer med sex yrkesverksamma journalister. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades på materialet för att identifiera mönster och teman. Innehållsanalysen resulterade i sju kategorier som representerar teman relaterade till hur journalisterna resonerar kring kön och hur de uppger att de tillämpar genusmedvetenhet i sitt arbete. Studiens resultat visar att journalister i varierande grad är genusmedvetna och att de tillämpar detta medvetande på olika sätt i sitt arbete. En av de främsta metoderna som journalister använder för att integrera genusmedvetenhet i sitt arbete är att prioritera kvinnor som källor framför män. Journalisterna är även måna om att undvika stereotyp framställning av könen. Resultaten visar också på bristande stöd och vägledning för att tillämpa genusmedvetenhet på redaktionerna. Ett systematiskt jämställdhetsarbete på redaktionerna saknas eller berör inte journalisterna. På redaktionerna görs antaganden om en kollektiv genusmedvetenhet och delade värderingar som, paradoxalt nog, kan utgöra ett hinder för effektiv tillämpning av genusmedvetna metoder. Avhandlingen belyser att ansvaret för att tillämpa genusmedvetenhet i nyhetsjournalistiken i hög grad ligger på de enskilda journalisterna. Trots insikter om genusfrågor på redaktionerna finns det inte tydliga strategier för journalisterna för att främja jämställdhet. Det slentrianmässiga förhållningssättet till genusfrågor och den oregelbundna tillämpningen av genusmedveten journalistik visar på ett behov av ökat stöd och systematik för journalisterna ifall redaktionerna vill bedriva ett lyckat jämställdhetsarbete.
  • Unger, Jemima (2023)
    To my knowledge, this is the first study describing student communication, learning, and wellbeing at the university-level during Covid-19 in Finland. This research is meant to correspond to the need for more research regarding the effects of the Covid-19 pandemic on youth (aged 29 and younger according to the Finnish legislation). The goal of the research is to provide solutions to the complex challenges which have arisen during the pandemic and a rapid transition to a fully online learning and teaching format in Finland. The thesis brings to light student experiences regarding online learning, communication and wellbeing, during the Covid-19 pandemic. This research is guided by two research questions: 1. How do students at the University of Helsinki describe their experiences of distance communication and learning during the Covid-19 pandemic? And second: 2. How has the Covid-19 pandemic influenced the wellbeing of students at the university? Theoretically, the approach of this thesis builds on social constructionism. Methodologically, reflexive thematic analysis is used, to examine the research material. The empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with five university students at the University of Helsinki. The analysis showed significant challenges with communication, learning and wellbeing in the student population, during the Covid-19 pandemic. Overall, communication had deteriorated during the initial phases of the Covid-19 pandemic; however, improved over time. The main recommendation of the research is coordinated action in form of a unified manual regarding online teaching and behavior on Zoom, by universities or similar institutions in Finland, which face a similar challenge as the University of Helsinki. Lecturers are encouraged to take a personal interest in student engagement online, and strongly recommend using cameras, speaking more freely, and participating actively in small groups, for better student success, communication and wellbeing. In addition, students are encouraged to stay social and form support groups on for example Whatsapp or other similar application. In the future, students may be able to use distance learning opportunities for networking and potentially, meeting future colleagues online. Lastly, student wellbeing is in focus, and should be researched further, to implement strategies for the preservation of student wellbeing, wellbeing at university and for sustainable networks in the academic environment.
  • Kuronen, Roni (2023)
    Unga konsumenter verkar idag vara mindre engagerade i och attraherade till traditionella nyhetsmedier, än tidigare generationer. Även om unga finländares medie- och sociala mediekonsumtion ökade under Covid-19 pandemin, visar rapporter som företrädde pandemin att läsandet av dagstidningar sjunkit drastiskt bland de unga åldersgrupperna. År 2017 läste enbart 17 procent av finländska tonåringar (15–19-åringar) dagstidningar dagligen. Konsumenternas beteende har förändrats på grund av den stora mängden av avgiftsfritt medieinnehåll som finns tillgängligt på webben. Det stora utbudet av avgiftsfritt innehåll har minskat konsumenternas vilja att betala för massmediernas innehåll. Traditionella mediebolag har varit tvungna att reagera på den utmanande situationen, bland annat genom att utveckla sina digitala tjänster, göra nedskärningar i kostnader, samt effektivisera sin verksamhet för att förstärka sin konkurrenskraft på mediemarknaden. De tryckta medierna har drabbats hårdast av förändringarna. Denna forskning strävar till att söka svar på hur 18-åringar idag ser på dagstidningar, samt hurdant medieinnehåll de vill konsumera och anser vara värdefullt. Studiens mål är att bidra med konkreta förslag på hur dagstidningar eller andra traditionella nyhetsmedier borde utveckla eller anpassa sin tjänst, för att locka flera unga konsumenter och även i framtiden kunna hålla kvar sin plats som en viktig samhällelig institution. I samband med den här forskningen utfördes fyra kvalitativa forskningsintervjuer med 18-åriga abiturienter vid Sibbo gymnasium. Intervjufrågorna valdes på basis av den litteratur som utgör studiens teoretiska referensram. Frågorna varierade mellan de ungas egna medie- och nyhetskonsumtionsvanor, intresseområden, upplevelser, preferenser, förväntningar och åsikter gällande nyheter. De inspelade intervjuerna tillbringade ungefär 75 minuter av material, som sedan transkriberades till text. Själva analysen är uträttad som kvalitativ textanalys av de transkriberade intervjuerna. Intervjuerna visade att dagens ungdomar konsumerar olika former av medieinnehåll flera timmar om dygnet. Ändå verkade en väldigt liten andel av denna tid gå åt till att konsumera nyhetsinnehåll, vilket talar sitt eget språk om nyheternas plats i de ungas vardag. Den låga nyhetskonsumtionen kan bero på att de unga inte upplever att nyheter erbjuder tillräcklig värde i utbyte mot de resurser de investerat i dem. Lika väl kan det handla om att redaktionerna på ett bristfälligt sätt eller helt utelämnat att kommunicera med de unga. 18-åringarna upplevde inte att mediehusen allt för väl känner igen dem som en målgrupp och ingen av unga hade varit i någon form av direkt interaktion med en nyhetsredaktion. Enbart genom direkt kommunikation kan redaktionerna bryta sig in i konsumenternas stängda sfär, påverka deras värdeskapande process och eventuellt lära sig mera om de unga konsumenterna och deras intressen. Om interaktionerna behandlas effektivt kan mediehusen aktivt och på ett direkt sätt påverka hur unga konsumenter upplever tjänsten, genom att utveckla, förbättra eller anpassa den i deras smak. Forskningsintervjuerna visade att 18-åringarna upplever skrivna artiklar via mobilen som det mest praktiska sättet att konsumera nyheter. De unga uppskattar möjligheten att konsumera nyheter när och var som helst. Enbart en bråkdel av 18-åringarnas nyhetskonsumtion skedde på sociala medier och alla informanter föredrog att få sina nyheter via andra medel. Konsumtionen kunde ske på nyhetstjänsternas webbplatser, via mobilapplikationer eller via personifierade artikelrekommendationer på Google. I dagsläget agerar konsumenter mer proaktivt genom att själva söka fram innehåll de upplever vara relevant. I och med att en stor andel av de ungas nyhetskonsumtion idag sker via sökmotoroptimerade artikelrekommendationer, blir det antagligen i framtiden ännu viktigare att skapa mer innehåll som är skräddarsytt enligt yngre publikers behov, önskemål och intressen. Väldigt få 18-åringar verkar vara beredda på att betala för sitt nyhetsinnehåll. Största delen av de unga upplever inte heller ett personligt behov för papperstidningar. För dagstidningsredaktionerna vore det därmed mest gynnsamt att i framtiden satsa allt mer resurser på sitt eget unika webbinnehåll. 18-åringar kan vara klara att betala för innehåll som inte finns gratis tillgängligt på annat håll, samt för innehåll som ger dem någon form av konkurrensfördel i jämförelse med icke-prenumeranter. En stor andel 18-åringar verkar uppleva att nyhetstjänster eller tidningsprenumerationer är dyra. Unga konsumenter är inte nödvändigtvis den mest lockande målgruppen p.g.a. deras socioekonomiska status, men mer flexibla urval av olika tjänstehelheter och förmånligare priser för unga, kunde vara nyttiga redskap för att locka unga och hjälpa dem bilda långvariga konsumtionsvanor. De unga är trots allt framtidens mediekonsumenter.
  • Björklund, Alexandra (2023)
    Syftet med denna avhandling är att redogöra för den grävande journalistikens utveckling på Yles två grävande redaktioner MOT och Spotlight under det senaste decenniet. Temat för avhandlingen är aktuellt då den grävande journalistiken växer kraftigt i ett globalt samhälle som kräver globala lösningar. Mot bakgrunden av att det saknas akademisk litteratur kring delområdet har jag valt att i mitt ramverk presentera och diskutera den grävande journalistiken som fenomen och praxis. Jag har formulerat följande två forskningsfrågor: 1.Hur har de sex grävande journalisterna upplevt att den grävande journalistiken utvecklats under det senaste decenniet på de grävande redaktionerna MOT och Spotlight? 2. Finns det likheter och skillnader mellan de sex grävande journalisternas definition, erfarenheter och syn på den interna utvecklingen som skett på MOT och Spotlight under det senaste decenniet? Avhandlingens material består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med grävande journalister från de två redaktionerna samt en intervjuguide med tolv frågor fördelade på fyra delområden. Som metod användes en deduktiv kvalitativ innehållsanalys med fyra huvudkategorier (egna erfarenheter inom den grävande journalistiken, Arbetsprocesser och metoder, Internt och internationellt samarbete samt Utveckling och framtida utmaningar inom den grävande journalistiken) som ytterligare kompletterades med en jämförelse av likheter och skillnader mellan redaktionerna. Resultaten från de fyra huvudkategorierna visar att de intervjuade definierade begreppet grävande journalistik på ett liknande sätt som lyfts fram i tidigare litteratur. Vidare var ett mer teamfokuserat arbetssätt vanligt både på ett nationellt och internationellt plan. Utveckling och användning av teknologi var även framträdande i arbetssätt och format på de båda redaktionerna. Speciellt multimediala format nämndes som en stor utveckling. Som framtida utmaningar nämnde de grävande journalisterna framför allt samhällets privatisering med ogenomskinlighet som följd, stress och mental ohälsa samt svårigheterna att hitta tid och resurser för grävande journalistik på en lokal nivå. Jämförelsen mellan de två redaktionerna visade på mer likheter än skillnader. Likheterna omfattade definitionen av grävande journalistik, målsättningar, format, arbetsprocesser och en positiv inställning. Skillnader fanns i fråga om personliga upplevelser, upplevda utmaningar och styrkor, specialiseringar och hur ofta huvudprodukten publicerades.
  • Bengs, Ville (2022)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Att vara ansvarsfull och ta i beaktande samhällsproblem och globala fenomen som till exempel klimatförändringen i sin verksamhet är en konstant växande trend hos företag. Man kan föra fram sin talan om dessa ämnen på olika sätt och existerande forskning visar att kommunikationen om klimat och miljö kan bero på hurdan sorts press företaget upplever eller viljan av att framstå som miljövänligt i publikens ögon. För att få ett färskt nordiskt perspektiv på hur företag tar sig an denna sorts kommunikation strävar den här avhandlingen efter att belysa frågeställningen genom fokus på finländska företag verksamma i olika branscher. Betoningen i problemformuleringen ligger specifikt på hur dessa kommunicerar, inte ifall de gör det. I den här magisteravhandlingen undersöker jag därmed hur tre finländska företag, Finnair, Neste och LähiTapiola, använder sig av samhällsansvar och klimat i sin kommunikation på webben. För att ta reda på hur denna kommunikation utspelar sig har jag kvalitativt analyserat totalt nio nyhetsinlägg från de olika företagens hemsidor. Den kvalitativa innehållsanalysen och kodschemat för analysen baserar sig på tidigare forskning om greenwashing, organisationskommunikation, samhällsansvar och gestaltning, Den dagsaktuella kommunikationen studerades sedan i ljuset av den existerande teoretiska bakgrunden och resultaten bygger vidare på mycket som tidigare forskning fört fram. Forskningens resultat pekar mot att de undersökta företagen i regel använde sig av hänvisning till mål och möjligheter i samband med de centrala teman samhällsansvar och klimat. Det här kan också ses sammankopplat till vinstgestaltning och en lösningsorienterad inställning, vilket är starkt framstående i majoriteten av nyhetsinläggen. Vidare tyder resultaten på att den tilltänkta pressen för kommunikation om samhällsansvar och klimat inte spelar en lika stor roll som förväntat, då företagen har liknande tillvägagångssätt även om de verkar i olika branscher. Ur materialet kan också en, i jämförelse med existerande teori om greenwashing, mer subtil kommunikation urskiljas där företagen nog tidvis försöker försköna meddelandet men på ett rätt försiktigt plan. Kommunikationen om samhällsansvar om klimat ter sig vara publikinriktad och framhäver i de flesta fall de positiva aspekterna i de studerade företagens verksamhet. Den här undersökningen medför insikter och kunskap om vilka betoningar och element finländska företag väljer att föra fram i dagsaktuell kommunikation till den breda publiken. Även om några nya teoretiska utgångspunkter inte går att formulera, stärks de grundläggande forskningarna och nyansskillnader i hur dessa utformar sig kan bevisas. Avhandlingen tangerar ett aktuellt ämne inom kommunikationsforskning och utgör en grund för vidare, mer heltäckande studier.
  • Engstrand, Thomas (2024)
    I denna avhandling diskuteras sportjournalistik, genus och jämställdhet. Nyhetssidor och även sportsidor har överlag haft en ojämlik könsrepresentation i medierna under många års tid, både i Finland och i övriga länder runt om i världen. Därför är syftet med avhandlingen att undersöka hur mycket Svenska Yle och Yle Urheilu gett synlighet för herridrott respektive damidrott på sina Instagram-konton 2017 och 2021. Orsaken till att just dessa två år jämförs är för att Yles sportredaktioner inledde ett projekt i december 2016 med syfte att bygga ett jämställdare Finland. År 2017 undersöks eftersom projektet precis dragit igång då och 2021 för att se hur det gått fyra år senare. Metoderna som används i avhandlingen är kvantitativ innehållsanalys för att undersöka skärmdumpar från Instagram. Bland skärmdumparna undersöks kön, hashtaggar och gilla-markeringar. Kvalitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys används för att undersöka om män eller kvinnor har mera hashtaggar och gilla-markeringar, samt bildanalys för att beskriva de olika klassifikationskategorierna från Goffmans genusanalys bland bilderna. Från Goffmans genusanalys undersöks det även hur män och kvinnor skiljer sig åt i skärmdumparna från Instagram. Resultaten visar att det var stor manlig dominans på både Yle Sporten och Yle Urheilu 2017. 2021 hade könsfördelningen blivit jämnare, trots att männen fortfarande hade relativt stor dominans. Trots att Finland anses vara ett jämlikt land, när kvinnor till exempel fick rösträtt tidigt jämfört med andra länder så är situationen inom sport inte den samma. Finlands fotbollsherrar har till exempel fått mycket mer synlighet för att delta i Europamästerskapet för första gången, medan damerna tog sig till semifinal elva år tidigare. Inom ishockey är det likadant. Där har damerna spelat final och bronsmatcher under de senaste fyra åren, men ändå har herrarna fått mera synlighet efter att ha förlorat finalen 2021.
  • Larouche, Sonja (2024)
    Den här magisteravhandlingens syfte är att granska hur veganism och veganer representeras i dagstidningar i Svenskfinland under 2019–2023. Det finns ett behov av mera forskning kring medierapporteringen om veganism i den finländska kontexten, och den här avhandlingen ämnar bidra till att delvis fylla det behovet. Som teoretiskt referensverk i studien används teorier om journalistikens och mediernas makt samt Stuart Halls representationsteori. Studien har genom kvalitativ tematisk analys granskat 37 webbartiklar som publicerades i Hufvudstadsbladet och Vasabladet under 2019–2023, och som innehöll ordet vegan minst en gång. Analysen i den här avhandlingen består av två separata tematiska analyser. Den första tar fasta på teman kring veganism i det empiriska materialet, medan den andra tar fasta på vem som kommer till tals i de analyserade artiklarna. Den tematiska analysen om teman kring veganism tar fram sju olika teman i det empiriska materialet: Det är lätt att vara vegan, Det är krävande att vara vegan, Vegetarisk och vegansk kost har normaliserats men är inte normen, Veganism är en klimatgärning, Vegansk kost är hälsosam, Världen kommer inte att bli vegansk och Alla ska inte bli veganer. Den tematiska analysen om vem kommer till tals i det empiriska materialet tar fram sex olika teman: Experter, Veganer, Allätare, Varken veganer eller allätare och Oklart. Materialet representerar veganism både på ett positivt och ett negativt sätt. Veganism representeras som positivt genom att representera det som lätt, hälsosamt och klimatvänligt. De negativa representationerna å sin sida uppmuntrar inte till konsumtion av enbart vegansk kost, och representerar veganism som onödigt och krävande. Majoriteten av de som kommer till tals i det empiriska materialet är experter, vilket innebär att veganism till stor del representeras av personer som åtminstone inte i media uppges vara veganer, utan som intervjuas om veganism eller växtbaserad kost utifrån deras kunskap, även om de eventuellt saknar egen erfarenhet av veganism.
  • Törnroos, Laura (2024)
    Intern kommunikation definieras i denna avhandling som den mänskliga interaktionen som sker inom organisationer. I varje organisation behöver det kommuniceras och det är väsentligt att den interna kommunikationen fungerar. Trots vikten av välfungerande intern kommunikation är det ofta svårt att uppnå, därför är det viktigt att forska inom ämnet då det konstant behövs mer kunskap och utveckling. Syftet med denna avhandling är att identifiera och jämföra hur styrkor och svagheter i den interna kommunikationen upplevs bland dem som jobbar på Svenska Yles redaktioner. Vidare är avsikten även att denna avhandling ska kunna vara till hjälp för Svenska Yle samt redaktionerna inblandade att utveckla kommunikationen åt rätt håll i framtiden då de får svar på hurdana skillnader samt styrkor och svagheter det kan finnas då det kommer till den interna kommunikationen inom olika redaktioner. I avhandlingen presenteras ett flertal tidigare forskningar inom intern kommunikation. Dessa har bland annat undersökt den intern kommunikationens betydelse och inverkan på medarbetares engagemang, effekten av arbetstillfredsställelse och intern kommunikation på medarbetarnas prestationer samt hur det journalistiska arbetet utvecklats och ser ut idag. Avhandlingen bygger vidare på teori om avsändare och mottagare inom kommunikationsprocessen, kommunikationskanaler, olika kommunikativa uppdrag samt utmaningar och hinder i intern kommunikation. För att kunna få svar på forskningsfrågorna samt identifiera och jämföra styrkor och svagheter i den interna kommunikationen på Svenska Yles redaktioner valdes en enkätundersökning med både öppna och slutna svar. För att analysera de öppna svaren har kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats använts. De slutna svaren konverterades till diagram som används för att jämföra skillnader och likheter mellan redaktionerna som undersöks. Dessutom gjordes två semistrukturerade intervjuer på förhand som fungerar som sekundärdata i avhandlingen. Resultatet visar att det inte finns några akuta problem med den interna kommunikationen på redaktionerna, däremot finns det utan tvekan förbättringar som borde göras. På den ena redaktionen dominerades upplevelserna av bland annat regelbundna missförstånd och en klar känsla av hierarki som begränsar sättet redaktörerna kommunicerar. På den andra redaktionen fanns upplevelser av en problematiskt möteskultur och för hög arbetsmängd, som leder till att kommunikationen lider på grund av bland annat tidsbrist, stress och av att alla inte hinner delta i möten. Eftersom det redan på två små redaktioner på Svenska Yle kunde identifieras en hel del problem inom den interna kommunikationen finns det troligtvis problem även på andra håll i organisationen. Därför skulle Svenska Yle gagnas av vidare forskning där flera, eller till och med alla, redaktioners interna kommunikation undersöks.
  • Laine, Nina (2023)
    Representation av män och kvinnor i reklamer har länge varit ett omtalat ämne. Representationen anses inte vara jämställd. Enligt forskning framställs och representeras de olika könen på olika sätt i reklamer. Tidigare forskning visar att kvinnor syns mindre i medier och framställs ofta på ett stereotypiskt sätt. I denna avhandling analyseras Fazers reklamer som publicerats på Fazers egna YouTube kanal under året 2021. Sammanlagt har 21 reklamer analyserats. Forskningen fokuserar på könsrepresentationer samt stereotyper och dess framställning gällande kön. Som metod för att utföra forskningen har det använts inslag av både kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen har både bild samt ljud analyserats medan i den kvalitativa delen ligger fokus på innehållet av bilderna i de olika reklamerna. Forskningen baserar sig på Goffmans teori om könsstereotyper där sex olika stereotyper Goffman lagt fram analyseras i reklamerna. Dessa stereotyper är: relativ storlek, den feminina beröringen, funktionsrankning, familjescener, ritualisering av underordning och licensierad avlägsnande. Goffmans teori har bekräftats i många tidigare studier medan annan forskning fått andra resultat. I denna forskning analyseras hur det manliga och kvinnliga könen framställs i finsk reklam. De kvantitativa resultatet visar att det är 54 procent kvinnor och 46 procent män som visas i bild i Fazers reklamer. I reklamerna är det vanligare med en kvinna som spelar huvudrollen och det är 58 procent kvinnor som har huvudrollen och 42 procent män som har huvudrollen. Av berättarrösterna och replikerna som finns med i reklamerna syns den största skillnaden då 63 procent är kvinnor och 38 procent män. Stereotyperna Goffman lagt fram finns alla närvarande men flesta i väldigt små grader. Stereotypen ritualisering av underordning var den som var närvarande i reklamerna i högsta grad. Den stereotypen som syns i minst tillfällen är funktionsrankning. Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på fyra reklamer, en som bekräftar en stereotyp, en som inte gör det och två som både bekräftar stereotyper men även bryter mot dem. Resultaten i den kvalitativa delen visar att Fazer försöker undvika stereotyper genom att visa andra sociala kön exempelvis, men även att det fortfarande finns klassiska könsstereotyper i vissa reklamer.
  • Lindberg, Charlotte (2023)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Medierna har en enorm makt att påverka och styra samhällets åsikter om händelser och personer. Journalisters medvetna och omedvetna val då de porträtterar personer spelar en nyckelroll i hur en händelse eller en person ramas in. Dessa val kan i vissa fall av medieporträtteringar leda till ökad stigmatisering och polarisering. Flera studier antyder att då medier porträtterar islam och nyheter eller personer som kan kopplas till religionen är det oftast ett negativt narrativ som bildas. Islam är också en återkommande faktor då det gäller porträttering av extremism och terrorism. I den här magisteravhandlingen studerar jag skillnader i hur Svenska Yle i Finland och DR i Danmark porträtterar de nordiska medborgarna i al-Hol i Syrien under januari – december 2019. För att ta reda på detta har jag analyserat artiklar publicerade av Svenska Yle och DR under denna tid med hjälp av en kvalitativ textanalys som grundar sig på den teoretiska ramen om gestaltningsteorin. Den kvalitativa analysen visar att det finns både skillnader och likheter i rapporteringen. Den största skillnaden mellan mediehusen är användningen av tematiska och episodiska ramar i rapporteringen. Svenska Yle använder sig mer av tematiska ramar och ansvarsutkrävande ramar och breddar genom detta den politiska diskussionen och efterlyser politiska beslut. DR använder sig mer av episodiska och moraliska ramar genom att bland annat skriva mer processnyheter och lyfta upp de danska kvinnornas och barnens religiösa tro. Detta gör de genom att bland annat påpeka att kvinnorna bär niqab och ställer det i konflikt med Danmarks förbud mot klädseln. Analysen visar att DR:s och Svenska Yles porträttering av de nordiska medborgarna i al-Hol har tre gemensamma huvudramar: säkerhetshot, utanförskap, terrorism. De nordiska kvinnorna och barnen hade i DR:s och Svenska Yles porträttering några återkommande benämningar och beskrivs bland annat som ”IS-kvinnor”, ”IS-barn” och ”IS-sympatisörer” som bidrog till bildandet av dessa tre huvudramar. Kvinnorna och barnen fick sällan komma till tals och deras religiösa bakgrund och tid i Syrien var ett mer återkommande narrativ i både DR och Svenska Yle än en diskussion om deras mänskliga och medborgerliga rättigheter. Journalisternas porträttering av kvinnorna och barnen leder till ett starkt ”vi och dem”-tänkande, där de nordiska medborgarna i al-Hol framställs som ett ”dem” som inte är välkomna tillbaka till sitt hemland. Skillnaden i användningen av tematiska och episodiska ramar kan bero bland annat på att den politiska diskussionen gick het i Finland, medan den redan var över i Danmark. Därmed behövde de politiska besluten luftas och ifrågasättas i finska medier, medan det inte fanns ett sådant behov i Danmark eftersom besluten redan hade fattats. Den politiska debatten och bristen på den återspeglas i porträtteringen. Det sätt som DR och Svenska Yle porträtterar de nordiska kvinnorna och barnen i al-Hol är ett belysande exempel på att det finns behov av att forska mer i hur terrorism och speciellt kopplingar till islam och religion ska framställas i medier utan att det leder till en redan existerande polarisering och stigmatisering av islam.
  • Kyllönen, Rasmus (2022)
    Amidst global challenges such as climate change, the covid-19 pandemic and digital menaces such as the spread of disinformation, as well as a fear of declining reading skills in Finland, several media companies have established a niche news genre aimed at subteen prosumers. This thesis is an exploration of children’s news from the perspective of the media professionals producing the content. The study inquires how the journalists imagine their audience – namely children in elementary school – when making news. With a poststructuralist, Foucauldian discourse theoretical approach, the thesis analyzes articulations by producers representing four major newsrooms in Finland (Yle, Svenska Yle, Helsingin Sanomat and Hufvudstadsbladet), gathered during five individually conducted semi-structured interviews. In accordance with the theoretical standpoint, the producers’ articulations contain statements, that consequently have a function with constitutive effects. The empirically informed interpretive account explores four discursive formations of children and childhood found in the material: the children as universal, capable, vulnerable, and as the ‘future’. These formations come to construct the concept of childhood, of what children are and what children should become. The news producers imagine children as competent beings, navigating the digital era skillfully, with a curiosity of their surroundings. Conflicting discourses of their vulnerability to digital harm fuels an objective of the news to be(come) a provider of safe and trustworthy information. In these discourses, the developmental level of children come to matter for what kind of content is deemed possible to produce for the audience. In imagining the children through a universal lens, the producers construct a rather one-dimensional image of what it means to be a child in Finland in the 21st century. This thesis contributes to the understudied field of children’s news with raising questions on how the mechanisms in news production, as seen from the discursive practices that constitute the work by news professionals, come to influence the way in which adults relate to children as media consumers.
  • Österholm, Johanna (2022)
    Avhandlingen undersökte förekomsten av känslor i inlägg som profilerna Svenska Yle (@svenskayle) och Yle X3M Nyheter (@ylex3mnyheter) delade på Instagram under vårvintern 2021. Syftet med undersökningen var att identifiera olika sätt på vilka känslor lyfts fram eller sprids genom inläggen medieprofilerna delat, och att genom detta få en djupare förståelse för dagens sätt att kommunicera kring nyheter och aktualiteter på sociala medier. Känslor är en del av nyhets- och aktualitetsrapporteringen på sociala medier, och kan presenteras och användas på olika sätt och i olika syften. Till den sociala medielogiken hör en flervägskommunikation där nätverk och gemenskap står i centrum. Fokus ligger på medieanvändaren med alla dennas känslor, åsikter och tankar, och känslor är därför en central del av kommunikationen och innehållet på sociala medier. Medier använder också känslor för att få uppmärksamhet i en tid när ett ständigt flöde skapar konkurrens. Studien utfördes genom en kvalitativ textanalys av 43 inlägg. Som inspiration för textanalysen användes närläsning och innehållsanalys. Såväl text som bilder och videor och andra icke-verbala uttryck analyserades. Resultatet visar att känslor dels förekom i materialet genom direkta känslouttryck som beskrivande ord och bilder på ansiktsuttryck, dels genom olika språkliga-, stilistiska- och retoriska medel som i studien kallas känsloverktyg. Känslorna fick stor synlighet i inläggen genom bilder, citat och känsloverktyg som frågor till publiken och emojier. Interaktionsuppmaningar och redaktionella känslouttryck tyder på att Svenska Yle och Yle X3M Nyheter är bekanta med och anammar de normer för innehållsdelning som finns på Instagram, där personlig kontakt, känslomässig dialog och gemenskap är centralt. Inom ramarna för studien kan varken redaktionernas syften bakom användningen av känsloverktyg, eller publikens känslomässiga reaktioner antas eller fastställas. Däremot kan studiens resultat visa kommunikationsverktyg på sociala medier i dag, och stöda diskussioner kring framtidens journalistik, dialog mellan publik och redaktion, samt uppmärksamhetsekonomi.
  • Nynäs, Nicolina (2023)
    Klimatförändringen har länge funnits på folks läppar. Befolkningen tar del av ny information via medierna, som är har ett stort ansvar att utbilda sina läsare. Hur man har skrivit om miljönyheter har ändrat genom tiderna. Både antalet artiklar har förändrats och hur man har skrivit om miljönyheter har förändrats. Syftet med den här avhandlingen är att ta reda på hur sättet att skriva har förändrats mellan två årtal: 1988 och 2018. Analysen sker både kvantitativt och kvalitativt. Till analysen har jag använt mig av tidningen Hufvudstadsbladet. Fokuset kommer att ligga på det kvalitativa men en kvantitativ genomgång ingår också. Metoden som används är mixed methods. I undersökningen används sökorden koldioxid och atmosfär för året 2018 och sökorden luft och förorening för året 1988. I den kvantitativa analysen visade det sig att det publicerades fler artiklar 1988 än 2018. Under 1988 var den mest förekommande genren inrikesnyheter och den mest förekommande genren för 2018 var insändare. Resultaten från den kvalitativa undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan de två undersökningsåren. Likheter är bland annat handling, tema samt tempus i vilken artiklarna skrevs. Trots tidsskillnaden var många miljönyheter lika aktuella 1988 som 2018. När det kommer till tempus visade det sig att presens var det mest förekommande tempuset för båda undersökningsåren. Skillnader hittades bland annat i hur man använde sig av intervjuer, vilka genrer som var mest förekommande samt hur visuellt beskrivande artiklarna var. Under 1988 var det inte vanligt att använda sig av citat i artiklarna, medan varje artikel under 2018 innehöll synliga intervjuer och citat. När det gäller det visuella så innehöll artiklarna från 2018 fler bilder och grafer än artiklarna från 1988.
  • Grünwald, Sofia (2023)
    This thesis explores the Nordic regional place brand and the place branding communication by the Nordic Council of Ministers (NCM). The aim of the research is to gain an understanding on how Nordic identity is constructed through the external branding communication of the NCM. The aim is also to identify which depictions of the Nordics are created through the branding and how the framework of Nordic exceptionalism is expressed. The research questions are Q1. How is Nordic regional identity constructed in the place branding communication by the Nordic Council of Ministers? Q2. What depictions of the Nordic region and Nordic regional identity does the place branding communication of the Nordic Council of Ministers create? Q3. How is the framework of Nordic exceptionalism conveyed through the branding communication of the Nordic Council of Ministers? The study is qualitative, and the research method used is Critical Discourse Analysis (CDA). The analysis is grounded in Norman Fairclough’s discourse theories as well as Wodak et al.’s theory on the discursive construction of national identity. The NCM’s branding website The Nordics (thenordics.com) is used as the research material for the analysis and the data sample consists of twenty articles from the so-called Traces-page on the website. The data sample was analysed in three steps following Fairclough’s analysis model. Wordings, we-against-them-constructions, and rhetorical tropes were analyzed in the first step. Intertextual relations and presuppositions were explored in the second stage. In the third stage the results from the first two stages were tied to the social context to explore underlying ideologies and hegemonic depictions of the Nordics as well as identify the discursive strategies used in the branding. The analysis results show that the NCM mainly used constructive and transformative macro-strategies to construct Nordic identity in their branding communication. The strategies are employed through comparisons between the Nordics and the rest of the world with word choices, we-against-them constructions, rhetorical tropes, and presuppositions. The results show a depiction of the Nordics as a united region with common features such as moral values. The Nordics is also described as an idyllic place and as an example and an inspiration for other parts of the world. The results of the analysis are in the result discussion tied to earlier research on Nordic place branding and the framework of Nordic exceptionalism. The conclusion was that the NCM through their strategic branding communication of the Nordics as a brand contribute to a simplified depiction of the Nordics as exceptional and superior in relation to other parts of the world. Alternative and more nuanced narratives about the Nordics and Nordic identity is therefore called for in the concluding discussion.
  • Bergh, Mette (2021)
    Avhandlingen gör en kvalitativ innehållsanalys på Greta Thunbergs inlägg taggade med hashtaggen #fridaysforfuture mellan september 2018 och mars 2021. Den här hashtaggen har blivit en del av hennes varumärke, och även lett till grundandet av organisationen Fridays For Future. I analysen undersöker avhandlingen vilka känslor som signaleras genom de här inläggen, för att få svar på vilka känslor som används i spridning av en hashtagg och därmed budskapet bakom hashtaggen. Teorin baserar sig på affektteori om hur känslor används i media och teori om spridning inom bland annat marknadsföring. Dessutom grundar avhandlingen sig på en del teori om e-aktivism samt tidigare forskning på hashtaggar och sociala medier. I analysen används kvalitativ innehållsanalys och bildanalys för att undersöka både instagraminläggens bilder och texter. Sammanlagt analyseras 296 inlägg på Instagram. Dessa kan delas in i tre kategorier, som sedan presenteras var för sig. Den första kategorin är inlägg som innehållsmässigt har att göra med Gretas skolstrejk för klimatet varje fredag. Inläggen i den andra kategorin är från olika demonstrationer och kampanjer runt om i världen. Den tredje kategorin bildas sedan av de övriga inläggen som inte passar in i någon av de två första kategorierna. Denna kategori är mer varierande än de två första och har därför även analyserats noggrannare och djupare för att undersöka speciellt intressanta inlägg närmare. Inläggen som analyserats har även kategoriserats enligt de känslor de riktar sig till, där fem känslokategorier tydligt kan hittas. Dessa är glädje, respekt, ilska och sorg, rädsla samt skuld och skam. De centrala resultaten är att känslor används mycket och signaleras ut i Greta Thunbergs inlägg på Instagram taggade med #fridaysforfuture, och det är främst är respekt som signaleras genom inläggen, men även skuld och skam.