Browsing by study line "Nordisk litteratur"
Now showing items 1-7 of 7
-
(2021)Avhandlingen undersöker förhållandet mellan text, bild och musik i barnlyrik, med fokus på rytmik. Forskningsfrågan är ”Hur bidrar en förståelse av olika nivåer av rytmik till tolkningen av barnlyriken?”. Syftet är att jämföra textens, musikens och bildens rytmer för att kunna visa hur de samarbetar eller motverkar varandra i den rytmiska helheten. Som teoretisk bakgrund används Eva Liljas, Northrop Fryes och Jørgen Fafners olika teorier om rytmikens olika beståndsdelar. Baserat på dessa tre teoretikers texter är det möjligt att analysera tre olika mediers förhållande till varandra. Lilja och Fafner skriver om hur till exempel text och bild skiljer sig som medium på ett strukturellt plan medan Frye skriver om det auditivas versus det visuellas roll i verket som helhet. Dessa teorier tillämpas på de olika materialens olika medium genom att jämföra mönstret av grundläggande faktorer som betoningar och riktningar. Förhållandet mellan text och bild är en gammal klassiker inom barnlitteraturforskningen som gavs uppmärksamhet redan i forskningsgrenens vagga på 1980-talet, men förhållandet mellan text och musik är relativt outforskat. Detta trots att text och sång så gott som alltid hört ihop. Att lägga bilderbokens olika medium bredvid varandra genom rytmiken är någonting som inte gjorts förut, och samtidigt någonting som behandlar barnlyrikens allra mest grundläggande byggstenar. Materialet för undersökningen är tre dikter av Lennart Hellsing; ”Här dansar Herr Gurka”, ”Det var så roligt”, och ”Krakel Spektakel” (1947), och tre dikter ur Ulf Starks och Linda Bondestams Djur som ingen sett utom vi (2016). I analysen av Hellsings dikter ligger fokuset på förhållandet mellan text och musik, och i analysen av Djur som ingen sett utom vi är fokuset på text och bild. Hellsings dikter är gamla klassiker som redan länge forskats i, medan Djur som ingen sett utom vi är bara några år gammal och inte ännu givits så stor uppmärksamhet. Genom att använda dessa två material får undersökningen bredd inte bara i tema utan också i tiden då materialet varit aktuellt. I analysen ser vi hur musiken påverkar textens rytmer och struktur, till exempel då ”Herr Gurka” som i originalet är 6 versrader lång blir 8 rader för att passa ihop med musikens struktur. I ”Det var så roligt” ser vi exempel på hur musikens rytmiska struktur flyttar på textens prominenser, och i ”Krakel Spektakel” diskuteras vilken effekt det har på texten att tas ut ur sitt sammanhang och upplevs i form av en visa istället för dikt. Gemensamt för dessa delar av analysen är att resultaten visar på ett ojämlikt förhållande mellan text och musik där musiken påverkar texten men inte tvärtom. Däremot visar analysen av förhållandet mellan text och bild inte på ett ensidigt dominant förhållande. Analysen av text-bildförhållandet i Djur som ingen sett utom vi visar att dessa två medier kan existera betydligt mer jämlikt, så att texten kan påverka uppfattningen av bilden lika väl som vice versa. Till skillnad från musiken som flera gånger ändrar materialets grundläggande struktur fungerar bilden mer som ett komplement, eller en riktlinje till hur texten kan läsas. Orsaken till detta kan ligga i att både text och musik är vad Fafner kallar serierytmer, de existerar på en tidsaxel och uppfattas i form av detaljer som tillsammans bildar en helhet. Bilden däremot är en proportionsrytm, någonting som existerar i rummet och uppfattas som helhet först, och sedan i detaljer. Detta motsatsförhållande mellan text och bild gör att de inte konkurrerar lika starkt med varandra, som text och musik, och istället kompletterar varandra. Analysen i sin helhet visar att bilderbokens olika medier kan ha avgörande inflytande över texten på flera olika spännande sätt. Insikten är någonting som jag tror kommer bli allt viktigare i en litteraturmarknad som blir allt mer mångsidig för varja dag som går.
-
(2024)Keväällä 2023 toimittaja Lapo Lappin väitti lehtiartikkelissa, että Alex Schulmanin romaani Polta nämä kirjeet sisältää lainauksia ja kuvauksia, jotka ovat keksittyjä, vaikka Schulman itse oli väittänyt niiden olevan totta. Lappinin väite johti vilkkaaseen julkiseen keskusteluun Ruotsissa kirjailijan eettisestä vastuusta. Tutkin työssäni Schulmanin kirjan ja siitä käydyn keskustelun pohjalta kirjailijan oikeuksia ja vastuuta, kun fiktion lähtökohtana ovat tunnistettavat henkilöt. Pohdin sitä, millainen sopimus on voimassa lukijan ja kirjailijan välillä teoksessa. Käydyn mediakeskustelun avulla käsittelen myös erilaisia tulkintoja etiikan ja autofiktion välisestä suhteesta ruotsalaisessa yhteiskunnassa. Teoreettisen pohjan muodostavat Paul John Eakinin, John D. Barbourin, Lynn Bloomin, Stephen Mansfieldin ja Poul Behrendtin teoriat. Metodina on lähiluku, jonka avulla analysoin sekä Schulmanin romaania, että siitä käytyä keskustelua ruotsalaisissa tiedotusvälineissä. Tarkastelen myös Schulmanin antamia lehti-, radio-, ja tv-haastatteluja, joiden uskon vaikututtavan kirjailijan ja lukijan väliseen lukusopimukseen. Osoitan työssäni, että sekä fiktiosopimus että todellisuussopimus ovat samanaikaisesti voimassa Polta nämä kirjeet-romaanissa. Schulmanin antamat haastattelut ohjaavat kuitenkin lukijaa tulkitsemaan kirjaa todellisuussopimuksen valossa. Toisaalta myös Lappinin esittämällä kritiikillä on jossakin määrin vaikutusta lukusopimukseen. Mediakeskustelu osoittaa, että Schulmanilla on vastuu lukijaa kohtaan sekä sen, että hän on ollut haluton ottamaan tämän vastuun. Kirjassa kerrotaan intiimejä asioita todellisista henkilöistä (Olof Lagercranz, Sven Stolpe ja Karin Stolpe), minkä voi tulkita loukkaavan heidän oikeuttaan yksityisyyteen. Toisaalta Lagercranzin perhe on antanut Schulmanille oikeuden kirjoittaa kirjan. Pohdin sitä, minkälainen eettinen ongelma liittyy jo kuolleen Sven Stolpen kuvaukseen autofiktiivisessä romaanissa. Eakinin teorian avulla osoitan, että tulkinnat identiteetistä ja yksityisyydestä vaikuttavat siihen, pidämmekö eettisesti oikeana kirjoittaa fiktiota todellisista henkilöistä ja tapahtumista vai emme.
-
(2023)I denna magisteravhandling analyserar jag gestaltningen av den funktionsnedsatta karaktären Gudrun Lind i den finlandssvenska författaren Walentin Chorells (1912-1983) skönlitterära roman De barmhärtiga (1962). Jag reflekterar även över hur trovärdig Gudrun och hennes funktionsnedsättning är som litterär representation. Analysen är teoretiskt förankrad i litteraturvetenskapliga begrepp och teorier utvecklade inom disability studies. Metoden är textanalys och jag utgår från ett tidigt 2020-talsperspektiv på litterära karaktärer och funktionsnedsättningar. Min flerdelade analys påvisar att Gudrun Lind är en mångfacetterad och trovärdig litterär representation av en funktionsnedsatt person, trots vissa svagheter. Denna avhandling är ett inlägg i den akademiska diskussionen om hur funktionsnedsatta karaktärer gestaltas i litteraturen samt hur vi som läsare och forskare tolkar dem.
-
”Ingen bestemmer hva du skal tenke” : Medialisering och litterariteten i Arv og miljø och Fri vilje (2023)Romanerna Arv og miljø av Vigdis Hjorth och Fri vilje av Helga Hjorth gav åren 2016 och 2017 upphov till en omfattande debatt om autofiktionens etik i den norska pressen. Får man skriva vad som helst, om vem som helst under fiktionens täckmantel? Debatten fördes med premissen att Arv og miljø och följaktligen även Fri vilje var skrivna i tät relation med verkligheten, detta trots att båda romaner saknar sådana markörer som typiskt anses definierande för autofiktion, främst gemensam namnidentitet mellan empirisk författare, berättare och huvudperson. I såväl Arv og miljø som i Fri vilje har alla romankaraktärer fiktiva namn. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka vad pressens antagande om att romanerna bygger på biografiskt stoff grundar sig i. Det gör jag genom att dels analysera romanernas autofiktiva markörer såväl i huvudtexterna som i deras paratexter, dels genom att analysera ett urval av artiklar ur den norska pressen publicerade kring utgivningen av de båda romanerna. Min tes är att romanernas verklighetskontrakt inte grundar sig i texterna, utan skapas av pressen genom den debatt som tar avstamp i Aftenpostens recension av Arv og miljø. Vidare är mitt syfte att visa hur läsningen av dem som just romaner kan motiveras genom att peka på deras litteraritet. Definitionen av litteraritet bygger jag på Claus Elholm Andersens vidareutveckling av begreppet, som stöder sig på en nykritisk och dekonstruktionistisk syn på det litterära som tar sig uttryck i textens inre motstridigheter eller paradoxer, vilka leder till att texten dekonstruerar sig självt. Genom att analysera romanerna tematiskt letar jag efter hur romanens intentionella nivå undergrävs av andra nivåer som dekonstruerar intentionen. Min slutsats är att båda romaner har tydliga inre konflikter som dekonstruerar den intentionella nivån i romanerna, något som pekar på texternas litteraritet. Analysen av romanernas autofiktiva markörer visar att romanerna i sig själva saknar sådana helt, medan Helga Hjorth genom intervjuer ger Fri vilje ett verklighetskontrakt vid sidan av det fiktionskontrakt som boken självt anger. Med stöd av teorin om medialisering visar jag hur pressen bygger sin tolkning av Arv og miljø på en uppfattning av Vigdis Hjorths författarskap som skapats genom tidigare offentliga framträdanden som inte relaterar till utgivningen av Arv og miljø, och att den självbiografiska läsningen skärps i och med utgivningen av Fri vilje, som tolkas som ett facit för de misstankar om verklighetsförankring som inledningsvis försiktigt formulerades i diskussionen kring Arv og miljø.
-
(2023)Syftet med den här magisteravhandlingen är att göra en posthumanistisk analys av Johanna Holmströms novellsamling Handbok i klardrömmar. Jag frågar om Handbok i klardrömmar kan tolkas som ett ställningstagande i samhälleliga frågor som berör människans förhållande till det icke-mänskliga och sin djuriskhet, till exempel 1) är människan överställd naturen eller en del av den? och 2) kan människan överstiga sin djuriskhet utan att förlora sin mänsklighet? Därtill frågar jag vilken påverkan, om någon alls, skönlitterära verk har på sina läsare. Analysen bygger på en grund av ekokritik och posthumanism. Nyckelbegrepp är kuslighet, vildhet, empati samt populär och kritisk posthumanism. Jag undersöker också hur verket på klimatfiktionens vis försöker påverka läsaren genom att väcka känslor, i synnerhet obehag. Obehaget som väcks hos läsaren orsakas av den kuslighet som är ständigt närvarande i verket. Jag undersöker i vilken mån verket kännetecknas av en ideologisk konflikt mellan populär och kritisk posthumanism med sina oförenliga synsätt på teknologi, samhällelig empati och mänsklig djuriskhet. Därtill undersöker jag i vilken mån verket i de litterära dystopiernas anda försöker påverka läsaren genom att dramatisera nutiden och visa på möjliga framtider.
-
(2018)Märta Tikkanen är en av de mest framgångsrika författarna i Svenskfinland, med årtionden av skrivande bakom sig. I dag är hon högt värderad av många, för sina ställningstaganden, sin öppenhet och sitt författarskap. Trots det undersöker de flesta avhandlingar i synnerhet hennes verk, inte hennes person eller den person hon är i medierna och publikens ögon. Därför har jag valt att i den här undersökningen studera hur en omdiskuterad författare som Märta Tikkanen porträtteras i 20 stycken författarporträtt skrivna om henne i ett åtta finlandssvenska och tre sverigesvenska tidningar och tidskrifter under hennes yrkesverksamma tid, från 1970-talet ända till år 2010 och hur autenticitet kring hennes person skapas i sammanhanget. Det centrala för den här studien är föreställningen av Märta Tikkanen, och vilken bild hon kan tänkas önska att förmedla av sig själv i medierna. De textanalytiska metoder som jag har valt att använda i den här avhandlingen är av en kvalitativ natur. Den primära metoden är tematisk närläsning, då jag i första hand koncentrerar mig på vad personporträtten av Märta Tikkanen fokuserar på och vilka återkommande tematiska motiv som finns i porträtten. Frågor gällande språkliga drag och form ingår i metoden, men de är underordnade den textanalytiska metoden och används som ett komplement i studerandet av teman och innehåll. Genom att systematiskt gå igenom och kategorisera materialet kan jag se vilka teman som förekommer frekvent i porträtteringen av Märta Tikkanen. Genom att sedan närläsa porträtten och jämföra innehållet i dem med varandra kan jag dra slutsatser gällande likheter och olikheter i porträtteringen. De återkommande tematiska motiven utgör grunden för analyskapitlen. Det mest centrala temat som kommer upp i porträtten är författarskapet. Olika teman tas upp i samband med författarskapet och förhållandena mellan dessa diskuteras: kärleken, familjelivet, det privata och det offentliga. Under årens gång sker också en förändring i porträtteringen: vilka teman som återkommer mest och med hurdana ord Tikkanen beskrivs. Enligt min uppfattning är Tikkanen själv en aktiv aktör i skapandet av den bild som förmedlas i porträtten.
-
(2023)Indianböcker var länge en av de populäraste genrerna för barn och ungdomar i Norden. Syftet med den här magisteravhandlingen är att ur ett postkolonialt perspektiv analysera framställningen av indianer i Eirik Hornborgs (1879–1965) och Erik Munsterhjelms (1905–1992) indianböcker. Avhandlingen är dessutom avsedd som en slags kartläggning av den finlandssvenska indianboksutgivningen under 1900-talets första hälft, som har beskrivits som genrens storhetstid. Genom att leta i bibliografier efter indianböcker ursprungligen utgivna på svenska i Finland under åren 1901–1951 har jag funnit totalt sex verk som kan beskrivas som indianböcker, och alla dessa ingår i min analys. Verken är skrivna av två olika författare. Under pseudonymen Edward M. Henderson skrev Eirik Hornborg "Den ensamma Vargen" (1918) och "Isaac Scotts minnen" (1920). Erik Munsterhjelm skrev de tre ungdomsböckerna "Pionjärens hemlighet" (1943), "Den underbara dalen" (1944) och "Amulettens gåta" (1947) samt romanen "Katra" (1947). I min analys av böckerna behandlar jag bland annat beskrivningar av indianernas yttre och inre egenskaper, samt hur förhållandet mellan indianer och vita framställs i böckerna. Jag undersöker dessutom vilken bild som böckerna förmedlar av kolonialismen. Postkoloniala begrepp som är centrala i min analys är ras och den Andra. I tidigare forskning har man kunnat konstatera att kolonialistiska tankesätt och diskurser förekom även i Finland, och att de bland annat spreds genom barnlitteratur. Resultaten av min undersökning bekräftar detta. Särskilt Hendersons (Hornborgs) böcker präglas av ett starkt rastänkande, enligt vilket de vita är naturligt överlägsna de "primitiva" indianerna. Indianerna framställs i enlighet med kolonialistiska stereotyper som ondskefulla och lömska vildar, som är dömda till en tragisk men oundviklig undergång i mötet med civilisationen. I Hendersons böcker existerar indianerna nästan uteslutande i rollen som fiender till de vita huvudpersonerna, och det målas upp en ytterst stark rasbunden motsättning mellan dessa två grupper. Syftet med den negativa framställningen tycks vara att upphöja de vita på bekostnad av indianerna, och samtidigt rättfärdiga den europeiska kolonisationen av Nordamerika. Erik Munsterhjelms framställning av indianerna är mera nyanserad och inte lika negativt färgad som Hendersons. Det finns visserligen en tydlig uppdelning mellan goda och onda indianer i hans böcker, men de flesta framställs som fredliga och vänligt inställda till de vita. Trots att indianerna har mera framträdande positioner i Munsterhjelms böcker andrafieras de ständigt, och beskrivningarna tar ofta fasta på det som uppfattas som exotiskt och annorlunda med dem. Kolonialismens skuggsidor osynliggörs dessutom fullständigt, då böckerna enbart skildrar indianer som har haft en mycket begränsad eller rentav obefintlig kontakt med de vita, och alltså inte upplevt någon form av kolonialt våld eller förtryck. Kolonialismen framställs istället som en positiv sak för både indianer och vita. Resultatet blir en förvrängning av historien som kan fungera som en bekväm verklighetsflykt för den tilltänkta vita läsaren.
Now showing items 1-7 of 7