Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by study line "Valtio-oppi ja hallinto"

Sort by: Order: Results:

  • Söderblom, Ulrika (2023)
    Den demokratiska legitimiteten i EU är ämne för ständig debatt. Hur man gör flernivåsystem legitima och ansvarsfulla är en av de centrala frågorna inom statskunskap idag (Black 2008). Flernivåsystem karaktäriseras av att staten inte är den enda aktören som erhåller auktoritet, och statens roll är förminskad. Sådana system präglas av fragmentering, komplexitet och ömsesidigt beroende mellan aktörer, där statliga och icke-statliga aktörer är samtidigt både tillsynsmyndigheter och reglerade av andra aktörer. En allmän EU-kritiskhet har vuxit fram bland folket i flera länder, och tilliten till unionens beslutsfattandeprocesser är fallande. Flera av de beslut som berör nationalstaterna och dess invånare fattas på EU-nivå, och därför är det viktigt att de processer som styr beslutsfattarna erhåller en stark legitimitet. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka mekanismer EU använder sig av för att legitimera dess beslutsfattandeprocesser. Det teoretiska ramverket består av en beskrivning av policyprocessen i EU samt teorier om flernivåstyrning och legitimitet. Legitimiteten i politiska system har många definitioner, och i denna avhandling är syftet att fokusera på institutionella aspekter av legitimitet, inte på den folkliga upplevelsen av beslutsfattarnas makt som legitim. Därmed bygger det teoretiska ramverket på litteratur som handlar om vilka mekanismer EU använder sig av för att legitimera själva processerna (throughput) och effektiviteten (output) av dess beslut. EU:s grundläggande “problem” är en svag input legitimitet, alltså måste en stor del av politiken legitimeras på output sidan. På basis av den existerande litteraturen kan man identifiera fyra legitimitetsmekanismer som EU använder sig av för att legitimera sin politik som förknippas med output legitimitet: ansvarighet, transparens, inkludering och öppenhet, samt effektivitet. Med de fyra mekanismerna från teoriavsnittet som utgångspunkt, har jag utfört en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av EU:s direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Jag har även studerat implementeringen av direktivet i Finland, för att få en bild av hur mekanismerna tar sig i uttryck på nationalstatlig nivå jämfört med EU. Metoden är passande för en sådan här undersökning, då syftet är att söka efter meningsbärande enheter i ett dokument för att testa ifall innehållet överensstämmer med det som teorin förespråkar. Resultaten antyder att alla fyra mekanismer finns i någon form i det valda direktivet. Såsom förväntat har vissa mekanismer en starkare närvaro än andra, men i sin helhet finns alla representerade. Effektiviteten syntes mest i förhållande till implementeringen på den nationella nivån. I utformandet av direktivet har man använt sig av många olika legitimeringsmekanismer, som ger direktivet demokratisk legitimitet och trovärdighet. Man kunde även särskilja mellan mjuka och hårda styrmekanismer i direktivet. Undersökningen kan anses vara något bristfällig i och med att jag endast haft möjlighet att undersöka vad som sägs i själva direktivet, inte det som skett medan direktivet har utformats, vem som varit delaktig o.s.v. Vidare kunde analysen ha blivit bättre ifall jag hade intervjuat någon som arbetat med EU:s processer. Vad gäller generaliserbarheten och validiteten av resultaten vågar jag dock påstå att man kan härleda vissa saker om legitimiteten i EU direktiv på basis av denna undersökning. I och med att de fyra legitimitetsmekanismerna har en stark teoretisk förankring finns det en stor sannolikhet att man skulle hitta samma eller liknande mekanismer i något annat EU direktiv eller en annan process. Slutligen kan konstateras att det finns utrymme för fortsatt forskning inom ämnet.
  • von Becker, Emilia (2023)
    Europeiska Unionens finanspolitik har undergått reform efter finanskrisen och den europeiska planeringsterminen infördes år 2011. Målet var att öka koordination mellan medlemsstaternas budgetprocesser och att den Europeiska Unionens institutioner skulle ha mer möjligheter att granska och kontrollera medlemsstaternas budgeter. Det antas att nationella parlaments deltagande är viktigt för att försäkra demokratisk legitimitet. Tidigare forskning har identifierat problem med nationella parlaments deltagande och skillnader mellan nationella parlament. Denna avhandling bidrar till diskussionen om nationella parlamentens roll i den europeiska planeringsterminen. Avhandlingens syfte är att identifiera hur den årliga budgetcykeln i den europeiska planeringsterminen påverkar nationella parlament och vilka skillnader det finns mellan länderna. För att få en djupare förståelse för hur institutionell design och ländernas ekonomiska situation är kopplat till parlamentens kapacitet genomförs en jämförande analys på Finland, Tyskland och Irland. Tidsramen för analysen är den senaste fleråriga budgetramperioden från 2014-2020. Analysen fokuserar på hur nationella parlamenten deltar i specifika etapper i den årliga budgetcykeln, där det anses att parlamentens deltagande har betydelse. I de centrala forskningsresultaten identifieras nationella parlamentens roll i den europeiska planeringsterminen och hur den kan begränsa nationella parlaments kapaciteter. Problem med bland annat tidsbrist och processens komplexitet lyfts fram i analysen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan länderna. Det konstateras att varken Finland, Tyskland eller Irland har infört nya mekanismer för att granska planeringsterminen. Finland har traditionellt ett starkt parlament i både budget- och EU-ärenden och har inkluderat granskning av dokument relaterade till planeringsterminen i nationella budgetcyklar. Finland har haft en stor grad av deltagande jämfört med andra parlament. Tysklands parlament har även en stark roll i EU-ärenden vilket gör att de har möjligheter för deltagande i planeringsterminen, men analysen visar att nationella intressen kan leda till ovillighet att följa vägledning av den Europeiska Unionen. Irland har ett parlament med svag makt i nationell budgetering vilket begränsar deras möjligheter för deltagande i den europeiska planeringsterminen.
  • Ehrnsten, Jan (2023)
    Ekonomins påverkan på valdeltagandet är en klassisk fråga inom samhällsvetenskaplig forskning. Existerande teori och empiri ger olika svar på hur ekonomin påverkar valdeltagandet som beror på såväl tidpunkt som kontext. De vanligaste teorierna inom dylik forskning har handlat om rationella val och mobilisering samt tillbakadragning vad kommer till valdeltagandet. Den globala finanskrisen år 2008 och eurokrisen kort därefter innebar en långvarig nedgång för Finland och det skulle dröja till år 2017 innan Finland sakta började återhämta sig från den ekonomiska kräftgången. Denna avhandling är en makroanalys av ekonomins påverkan på valdeltagandet i kommunalvalet 2017 och riksdagsvalet 2019 där alla finländska kommuner utgör populationen. Variabler som används är skattesats (endast 2017), andelen hyreshushåll, sysselsättningsgrad, betalda transfereringar (i praktiken hur mycket skatt det genomsnitt betalas per kommuninvånare) och transfereringarnas utjämnande verkan på inkomstskillnader (endast 2019). Som kontrollvariabler används andelen av befolkningen som är 64 år och över, andelen kvinnor och statistisk kommungruppering. Datan kommer från finska statistikcentralens pxWeb databaser och skatteverket. Eftersom datan innehåller vissa brytningar mot de villkor som en linjär regression förutsätter, närmare bestämt extrema värden (outliers) och heteroskedasticitet, används en så kallad robust regression för att åtgärda dessa problem samt för att öka studiens validitet och reliabilitet. Resultaten visade att ekonomins påverkan på valdeltagandet främst kan observeras i riksdagsvalet 2019. Sysselsättningsgraden var den enda variabel som var signifikant i båda valen, vilket innebär att ju högre sysselsättningsgrad, desto högre är valdeltagandet. I riksdagsvalet 2019 var andelen betalda transfereringar signifikant men inte i kommunalvalet, vilket kunde ur ett rationellt synsätt tolkas som att utiliteten (nyttan) av att rösta är högre i riksdagsvalen är i kommunalvalet när det gäller ekonomiska motiv, vilket i sin tur kan förklara det låga valdeltagandet i kommunalvalet. Övriga variabler visade inga signifikanta effekter. Slutsatsen är att det finns vissa belägg för ekonomins påverkan på valdeltagandet så att det kan observeras på en makronivå, men andra faktorer av icke-ekonomisk karaktär har troligen en minst lika stor påverkan. Annars verkar teorierna om tillbakadragning och mobilisering hålla måttet i den finländska kontexten då det visade sig att sysselsättningsgraden och betalda transfereringar i kommunerna korrelerar med valdeltagandet i allmänhet. Ju högre sysselsättningsgrad, desto högre valdeltagande och ju högre andel betalda transfereringar, desto högre valdeltagande.
  • Koivistoinen, Maija (2021)
    Maisterintutkielman tarkoituksena on selvittää, noudattavatko Euroopan neuvoston jäsenvaltiot Euroopan rasismin ja syrjinnän vastaisen komission (ECRI) niille antamia suosituksia. ECRI on Euroopan neuvoston alainen toimikunta, jonka päätavoitteena on valvoa, seuraavatko jäsenvaltiot Euroopan ihmisoikeussopimuksen sekä muiden valtioita sitovien ihmisoikeussopimusten rasismiin ja syrjintään liittyviä kohtia. Mikäli tarkasteltavien valtioiden toiminnassa havaitaan puutteita, antaa ECRI suosituksia ongelmien ratkaisemiseksi. Maisterintutkielman teoreettinen lähtökohta on noudattamisen teoriassa (compliance theory), joka voidaan jakaa valtioiden haluun ja kykyyn noudattaa ihmisoikeuksia. Haluun vaikuttavia tekijöitä ovat esimerkiksi noudattamisen helppous sekä valtion yleinen ilmapiiri ihmisoikeuksien saralla. Valtioiden kykyyn vaikuttavia tekijöitä ovat puolestaan rakenteelliset seikat, kuten hallinnon tehokkuus, demokratian taso sekä valtion taloudellinen tilanne. Tutkielmassa eritellään ECRI:n valtiokohtaisista valvontaraporteista 1889 suositusta, jotka kategorisoidaan ECRI:n seuraavan valvontakierroksen raporttien perusteella noudatetuiksi, osittain noudatetuiksi tai ei lainkaan noudatetuiksi sisällönanalyysissa käytetyin menetelmin. Tämän jälkeen suositusten noudattamista ja siihen vaikuttavia tekijöitä analysoidaan tilastollisesti. Tuloksista selviää, että ECRI:n antamista suosituksista on noudatettu kokonaan 15,7 %, osittain 41,7 % ja ei lainkaan 42,7 %. Kokonaan ja osittain noudatettujen suositusten osuus on siis yhteensä 57,4 %. Suosituksen tasolla on merkitystä siihen, noudatetaanko sitä vai ei. Sellaiset suositukset, joissa neuvotaan yleisiin toimenpiteisiin, tulevat varmemmin noudatetuiksi kuin spesifit toimintakehotukset. Muutoin teoreettisesta viitekehyksestä ammennetut tekijät, demokratian ja ihmisoikeuksien taso, hallinnon tehokkuus sekä valtion taloudellinen tilanne, eivät ole tilastollisesti merkittäviä tässä tutkielmassa. Kontrolloivista muuttujista aika on tilastollisesti merkittävä, mikä tarkoittaa sitä, että mitä pidempi aika valtioilla on suositusten noudattamiseen, sitä varmemmin ne niitä noudattavat.
  • Freese, Kaari (2023)
    In previous studies it has become clear that external support is essential for the success of separatist movements in their claim for self-rule. Independence is impossible to achieve without international recognition, which makes external support an integral part of separatist movements. Of particular interest is the role of external support when it comes to the level of conflict: is the support helpful to the minority and does it make the conflict escalate even further? The aim of this study is to look into external support granted to separatist movements and to see if this support is escalating in nature. With the help of existing theories on separatist conflict escalation, the comparative method is deployed using a grading system to shed light on the escalating nature of external support. The research question is “What kind of external support is granted to separatists by states and is the support escalating in nature?”. Separatist groups always reside in states, so essentially the study focuses on the dynamics of three actors that emerges from the internationalized conflict situation; the relationship between the host state and the separatist group is of importance, since it determines the process of escalation, but so is the relationship between the supporter and the separatists, and the supporter and the host state. Two cases were randomly selected for the analysis after checking for similar conditions with the help of the All Minorities at Risk dataset (AMAR). In this thesis, the conditions are that both separatist movements have a significant level on the separatism scale, have expressed claims for self-rule, have past grievances with the host-state, and most importantly have received external support. On the other hand, their key difference is that the other is in an active state of conflict, whereas the other is pursuing its separatist claims peacefully. The two cases that were selected are the Tibetans (peaceful) and the Kashmiris (in conflict). In the analysis, the support that India grants for Tibetans and the support that Pakistan grants for Kashmiris are given grades based on the escalating nature of the support. The lower the grade, the more escalating the support is according to existing theories on escalation. The result of the analysis is that both cases received the grade -0,5, which indicates some kind of escalating nature. The grade might indicate a broader trend considering separatism in the region.
  • Lindström, Benjamin (2023)
    I demokratins ständiga flöde har två huvudsakliga modeller stått ut: den representativa demokratin och den direkta demokratin. Men en relativt ny och mindre bekant demokratimodell, kallad flytande demokrati, har börjat ta plats på scenen. Medan den representativa och direkta demokratin har långa historiska traditioner, framstår den flytande demokratin som ett fräscht alternativ på dagens utmaningar och behov. Den framstående politiska teoretikern Robert Dahl föreslog fem kriterier för att bedöma demokratier: lika rösträtt, effektivt deltagande, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap. I ljuset av dessa kriterier har nyfikenheten i denna avhandling riktats mot om den flytande demokratin, med sin flexibilitet och anpassningsförmåga, kan överträffa sina föregångare. För att väga fördelarna och nackdelarna med de olika demokratimodellerna har jag genomfört en litteraturöversikt och idealtypsanalys, med särskild uppmärksamhet på den flytande demokratin. Genom att använda strategiskt utvalda sökord samlade jag material systematiskt in från olika akademiska tidskrifter, böcker och artiklar. Målet med detta arbete var inte bara att sammanfatta befintlig kunskap utan också att identifiera kunskapsluckor och områden där framtida forskning kan vara givande. Jag använde en idealtypsanalys som en teoretisk ram för att förtydliga förståelsen och jämförelsen av de olika demokratimodellerna. Genom denna analys kunde jag tydliggöra och framhäva varje modells distinkta egenskaper, särskilt med avseende på de fem demokratikriterierna som föreslagits av Robert Dahl. Analysen visar att även om varje demokratimodell har sina specifika styrkor och svagheter, uppvisar den flytande demokratin en spännande potential att förena det bästa av både den direkta och representativa demokratimodellen. Trots denna potential påpekar avhandlingen behovet av mer omfattande forskning och empiriska bevis för att fullt ut utvärdera och förstå den flytande demokratins kapacitet. Även om den flytande demokratin verkar lovande när den utvärderas utifrån Dahls demokratikriterier, betonar denna studie vikten av att närma sig ämnet med en öppenhet och vetenskaplig noggrannhet. Denna avhandling fungerar som en introduktion, men jag anser att den fortsatta utforskningen av den flytande demokratin, dess potential och dess utmaningar, är avgörande för den demokratiska teorins och praktikens utveckling.
  • Mellin, Indira (2023)
    Det har skett en förändring i samhällsstyrningen från hierarkisk styrning till samverkansstyrning där flera aktörer samarbetar för att identifiera och lösa gemensamma problem. Samverkansstyrning kan bidra till mer innovativa lösningar på samhällsproblem och används alltmer aktivt inom olika sektorer och över sektorsgränser. Samarbetsstrategier kräver därför engagemang och handlingar från flera ömsesidigt beroende aktörer. Samverkansstyrning är ett intressant forskningsområde och ett lovande tillvägagångssätt för policyskapande och problemlösning som betonar vikten av att engagera olika intressenter i beslutsprocesser. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur samverkansidealet förverkligas i projektorganiseringen inom den offentliga och privata sektorn, och om det finns skillnader i samverkansidealet beroende på vem som har huvudmannaskap för projektet. Med hjälp av den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning och litteratur om samverkansstyrning, presenteras centrala operationella kriterier för samverkansidealet. I avhandlingen används en kvalitativ jämförande fallstudie av två avslutade digitaliseringsprojekt i Finland där huvudmannaskapet skiljer sig åt. I analysen jämförs kriterier för samverkansstyrningen, med fokus på hur samverkansidealet förverkligas beroende på vem som är huvudman för projektet och om samverkan i projektet har betydelse för projektets utfall. Avhandlingen ger en överblick över hur de två sektorerna uppfyller kriterierna för samverkansstyrning. Resultatet tyder på att de samverkande aktörerna och projektorganiseringen uppfyllde till stor del de kriterier som undersöktes och gav svar på mina forskningsfrågor. Samverkan visade sig vara ett effektivt sätt i projekten för att lösa gemensamma utmaningar och öka innovationsförmågan och konkurrenskraften i verksamheten. Huvudmannaskapet uppfyller även till stor grad de teoretiska antagandena om sektorerna
  • Trygg, Lina (2023)
    Ideologins påverkan på politikens resultat i västerländska demokratiska system har på senare tid kommit att ifrågasättas allt mer och mer inom statsvetenskapen. Det råder en tanke om att politiken i dagens läge styrs av ekonomisk utveckling och internationella traditioner och inte av ideologi. Denna tanke har kommit att betecknas som endera ideologiernas död eller avideologisering av politiken. Det motstridande tänkesättet kallas däremot för Politics Matter och tar avstamp i den s.k. partisanteorin. Enligt detta synsätt har de regerande partierna ett starkt inflytande på politiken och därmed är de ideologiska skillnader som förekommer mellan olika partier inte alls totalt ovidkommande. Med utgångspunkt i dessa två motstridande tänkesätt gällande ideologiernas påverkan på modern politik har de ideologiska skillnadernas betydelse för abortfrågan i Finland i denna avhandling undersökts. Abortfrågan är en fråga som faller inom kategorin för moralpolitik. Moralpolitik anses vara ett sådant område av politiken där partiernas inflytande och därmed olika ideologiska skillnaders betydelse är mer begränsad i jämförelse med andra politikområden. Abortfrågan har på senare tid blivit mer och mer aktuell på olika håll i världen, särskilt i USA, men även på europeiskt håll. I Finland har det traditionellt inte förekommit någon stark samhällsdebatt kring rätten till abort och man har utgått från att det råder en bred konsensus vad gäller rätten till abort. Abortfrågan ägnades dock uppmärksamhet även i Finland i och med medborgarinitiativet EgenVilja2020 som samlade ihop tillräckligt stödförklaringar för att överlämnas till riksdagen och som i längden kom att leda till en omröstning om en ny abortlag i Finland som godkändes med rösterna 125–41. För att undersöka ideologins påverkan på attityder till abort i Finland utfördes två ordinala logistiska regressioner. Data kommer från riksdagskandidatsundersökningen 2019 som var en undersökning som skickades till alla personer som kandiderade i det finska riksdagsvalet år 2019. I den första analysen ingick enbart ideologi som oberoende variabel och i den andra analysen ingick förutom ideologi även kontrollvariablerna ålder, kön, utbildning och religiositet. Resultaten i studien tyder på att det inte råder en så bred konsensus som tidigare uppfattat i Finland gällande abortfrågan då ideologin visade sig ha en signifikant effekt på attityden till abort i båda analyserna.
  • Koski, Aala (2022)
    Tiivistelmä Tiedekunta: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Koulutusohjelma: Yhteiskuntatieteiden maisteriohjelma Opintosuunta: Valtio-oppi ja hallinto Tekijä: Aala Koski Työn nimi: Fysioterapian suoravastaanoton toimeenpano julkisessa terveydenhuollossa Työn laji: Maisterintutkielma Kuukausi ja vuosi: 01/2022 Sivumäärä: 100 Avainsanat: Fysioterapian suoravastaanotto, toimeenpano, muutosprosessi, hyvät käytänteet, sote-uudistus Ohjaaja tai ohjaajat: Stefan Sjöblom (Soc & kom), Salla Sainio (THL) Säilytyspaikka: Helsingin yliopisto Tutkielmani tavoite on selvittää, miten kolme erilaista perusterveydenhuollon organisaatiota ovat toteuttaneet fysioterapian suoravastaanoton toimeenpanon. Fysioterapian suoravastaanotto tarkoittaa, että tuki- ja liikuntaelinvaivoista kärsivä asiakas voi oman terveysasemansa ajanvarauksen kautta hakeutua suoraan fysioterapeutin vastaanotolle ilman lääkärin lähetettä. Suomessa hallitus on määritellyt raamit sosiaali- ja terveydenhoidon uudistukselle. Kunnat saavat lain puitteissa itse päättää, miten toteuttavat uudistuksen hoidon vaatimusten mukaisesti. Terveyskeskusten palvelujen järjestämiseen vaikuttavat käytettävissä olevat resurssit. Fysioterapian suoravastaanotto on hoitomalli, jonka katsotaan tuovan ratkaisun tuki- ja liikuntaelinongelmien kroonistumisen ehkäisyssä, keventämään lääkärien työtaakkaa ja laskemaan terveydenhuollon kustannuksia pitkällä aikavälillä. Tämä on kvalitatiivinen tapaustutkimus, jossa käytän haastattelua tutkimusmenetelmänä. Tutkimukseni ensimmäisessä osassa selvitetään organisaatioiden taustatekijöitä. Toinen osa käsittelee muutosprosessia, jossa de Wootsin mallin avulla operationalisoin, tarkastelen dimensioita ja analysoin toimeenpanoa. De Wootsin mallissa muutosprosessi jaetaan viiteen vaiheeseen: muutospaine, yhteinen visio, muutoskapasiteetti, toteuttamiskelpoinen hanke ja lopputulos. Tutkimukseen on valittu yksiköt eri puolilta maata. Mukana on perinteinen kuntayhtymä, integroitu kuntayhtymä sekä suuri kunta antamassa kuvaa, kuinka toimeenpano sujuu eri toimintaympäristöissä. Haastatelluissa kolmessa organisaatiossa oli hyvin erilaiset menettelytavat. Yksi oli luonut oman mallin, toinen oli kehittänyt toimintaa monien vuosien aikana pienemmissä osissa saavuttaakseen kokonaisuuden ja kolmas laittoi hankejohtajat kiertämään sairaanhoitopiirin kolmeen kertaan: kartoittamaan osaamista yksiköissä, käymään läpi hankkeen eri vaiheet ja juurruttamaan uusi toimintamalli yksiköihin. Organisaatiot olivat huomioineet kaikki muutosprosessin vaiheet ja onnistuneet toimeenpanemaan muutoksen alueen tarpeiden puitteissa. De Wootsin mallin vaiheista eniten puutteita kaikilla haastatelluilla yksiköillä oli muutoskapasiteetissa. Hyviä käytänteitä löytyi kaikista haastelluista yksiköistä. Esimerkiksi yhdessä kunnassa asiakas arvioi hoidon tarpeen ja voi tulla hoitoon suoraan kadulta tai varata ajan puhelimitse tai netissä. Toisessa ohjataan henkilökuntaa antamaan suoraa palautetta toisilleen ja kolmannessa fysioterapeutit tekevät tutkimuksen lääkäreille tai vastaanottohenkilökunnalle perehdyttääkseen omaan toimintaansa. Haastattelujen kautta sain kokonaisvaltaisen kuvan toimeenpanoprosessista. Tutkimuksen ajatus oli näyttää, miten eri yksiköt ovat toteuttaneet prosessin ja antaa ideoita muille, jotka tarvitsevat tukea oman toimeenpanoprosessinsa kanssa. Tarkoitus oli myös löytää hyviä käytänteitä jaettavaksi terveydenhuollon kentälle. Tuloksia ei voida yleistää, mutta niitä voidaan hyödyntää käytännössä.
  • Laine, Henry (2021)
    Biodiversity loss is a global environmental problem, which has both its origin and impact on society. In Finland, the issue has been addressed with an attempt to integrate biodiversity considerations from environmental sector to other policy sectors. This practice of collaboration of actors from two or more policy sectors to integrate aims and concerns derived from one policy sector into another is referred to as policy integration. By examining biodiversity considerations in water management practices for agriculture and forestry, the aim of this thesis is to find out what factors contribute to policy integration. The research question is “how have biodiversity considerations been integrated in water management guidelines for agriculture and forestry in Finland?” This question is analyzed with a theoretical framework, where five criteria for policy integration, inclusion, consistency, weighting, reporting, and resources are operationalized in qualitative content analysis. The material of the analysis consists of the policy document “Water management guidelines for agriculture and forestry”, which is complemented with three thematic interviews of water management specialists. The results of the analysis suggest that lack of discussion about inconsistencies between biodiversity and other policy objectives, lack of prioritization for biodiversity when conflicts between objectives take place, absence of precise reporting indicators for biodiversity and insufficiency and incompatibility of resources act as a barrier for policy integration. Furthermore, it is found out that the theoretical framework could be improved by adding criteria for analyzing adequate structures of governance, as well as defining the integrated policy and its goals. The main conclusion of this master’s thesis is that in order to successfully integrate policies, essential concepts and goals of the policy should be defined, efforts to minimize the inconsistencies between policy goals should be based on scientific research, and the structures of governance in the political system should be adequate to promote policy integration.
  • Palin, Paula (2023)
    I avhandlingen analyseras hur jämställdhetsintegrering implementerats på ministerienivå i Finland. Jämställdhetsintegrering är en metod för införande av jämställdhetsarbete på alla nivåer av beslutsfattande och policyarbete i organisationen. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vad i förvaltningens organisering har gjort att jämställdhetsintegrering varit framgångsrikt som metod och vad i sin tur kan ha motverkat det. Som material i avhandlingen används ministeriernas operativa jämställdhetsplaner, med operativ jämställdhet syftas direkt på jämställdhetsintegrering som metod för främjande av jämställdhet. Som metod används teoribaserad innehållsanalys. Tidigare teori och forskning styr analysen av materialet då den utgör grunden för det som analyseras i materialet. Ett analysramverk kring effektiv implementering av policy och nödvändiga förändringar i organisationen och policyprocessen för tillämpningen av jämställdhetsintegrering används som grund för analysen av ministeriernas operativa jämställdhetsplaner. Avhandlingen fann att alla ministerier har en operativ jämställdhetsplan, vissa i kombination med operativ likabehandlingsplan eller personalpolitisk jämställdhets- eller likabehandlingsplan. Också strukturer för jämställdhetsarbete i ministerierna finns till och för det mesta en tydlig ansvarsfördelning för arbetet. Målsättningarna och åtgärderna i de operativa jämställdhetsplanerna tangerar för det mesta på olika sätt att stadga jämställdhetsintegrering som en naturlig del av verksamheten i stort till exempel i lagberedningen, budgetberedningen och verksamhetsplaneringen eller resultatstyrningen. Hur konkreta eller omfattande åtgärderna är varierar mellan ministerierna. Utbildning av personal och åtgärder kring intern och extern kommunikation lyfts ofta fram i planerna som åtgärder. Resurser tangeras väldigt sällan i planerna, det samma gäller en positiv inställning till jämställdhetsarbete i organisationen och att utomstående faktorer inte bör påverka organisationens jämställdhetsarbete. Avhandlingen fann både liknande resultat men också olikheter jämfört med tidigare forskning. Likheter är att lagberedning och budgetering är verksamhetsområden med åtgärder kring jämställdhetsintegrering, men en skillnad att avhandlingen ofta fann åtgärder kring resultatstyrning, program och projekt och verksamhetsplanering till skillnad från tidigare forskning. I likhet med tidigare forskning finns strukturer för jämställdhetsarbetet på plats i ministerierna men avhandlingen fann till skillnad från tidigare forskning att också att de operativa jämställdhetsgrupperna verkar ha starkt mandat och ansvarsfördelning för sitt arbete. Resurser kunde inte kartläggas i avhandlingen då väldigt få ministerier nämner dem som faktor i planen.
  • Tandberg, Nikolai Evensen (2023)
    There are few events a country can experience that are as traumatizing as a civil war and its effects can affect a country and its citizens for the foreseeable future. In a civil war, one or more groups are so divided from each other that they end up in an armed conflict. Within political science, there has emerged an interest in how unstable societies, with a divided population, democratically can attempt to maintain the fragile peace. Power Sharing aims to include and distribute power between the opposing groups with the hope that they will develop an interest in avoiding further armed conflict. There are a number of different ways of distributing power and the various tools can be divided into four dimensions of power sharing. The various power-sharing dimensions are political power-sharing, economical power-sharing, military power-sharing, and territorial power-sharing. From a feminist point of view, there are several problematic aspects with power sharing. Although women often constitute the majority of the population in a post-conflict society, women as a group are often completely overlooked in favour of the conflicting groups. As a result, women often experience political exclusion and are underrepresented in politics. Women have also been overlooked for a long time in the research of power sharing and its various political effects. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether there is a connection between the choice of different power-sharing dimensions and the proportion of female political representation in a post-conflict society. Furthermore, I want to investigate which power-sharing dimension gives the highest proportion of female political representation in a post-conflict society. The material consists of 45 civil wars that ended between 1970 and 2022. The material is analysed using a factorial ANOVA. First, the proportion of female political representation at the first national political election after the end of the civil war is analysed. Thereafter, the proportion of female political representation as of 01.01.2022 is analysed At the first political election, the analysis shows that the use of political power-sharing and military power-sharing has a statistically significant effect on the proportion of female political representation, versus not using these. Territorial power-sharing also has a statistically significant effect if one removes the outlier that is identified. These significant findings are not found in the second analysis, but the analysis shows that the use of especially economic power-sharing and political power-sharing gave a higher proportion of female political representation compared to not using these. As the material is relatively small and there are few post-conflict societies that have not adopted political power-sharing, one must be wary of putting too much emphasise of the result. The analyses do not find that use of any of the different power-sharing dimensions results in a significantly higher proportion of female political representation than the others.
  • Mickos, Viola (2022)
    Finland har enligt internationella kartläggningar ansetts vara ett av de mest jämställda och socioekonomiskt utvecklade länderna i världen. Kvinnor har haft rätt att rösta och kandidera i riksdagsval sedan år 1907 och kommunalval sedan 1917. På nationell nivå har könsbalansen inom politiken förändrats märkbart och är idag nästintill jämn. På lokal nivå hittas däremot stora skillnader i andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Det viktigt att kvinnor deltar och representeras i det kommunala beslutsfattandet ur ett demokratiskt perspektiv, men även eftersom kommunen ofta är en viktig arbetsgivare för framförallt kvinnor. Orsaken till kvinnors frånvaro i lokalpolitiken blir därför ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Syftet med denna avhandling är att med hjälp av strukturella förklaringsmodeller kartlägga och analysera den rumsliga variationen i kvinnors politiska representation på den lokala nivån i Finland. I avhandlingen hävdas att kvinnors politiska representation i kommunfullmäktige påverkas av ett samspel mellan strukturer, aktörer och institutioner. Fokuset ligger dock på den strukturella kontexten. Tidigare studier som undersökt kvinnorepresentationen inom det politiska beslutsfattandet i Finland har ofta koncentrerat sig på den nationella nivån. För många politiker är dock lokalpolitiken ett viktigt steg på den politiska karriärstegen. Undersökningar som utförs med kommuner eller regioner i fokus kan dessutom ta fasta på och jämföra bl.a. strukturer och olikheter inom ett land, på ett sätt som inte vore möjligt på nationell nivå. Denna avhandling undersöker, med moderniseringsteorin och struktureringsteorin som grund, samt en kvantitativ metod, strukturernas påverkan på kvinnors politiska representation i de finländska kommunernas fullmäktige efter kommunalvalet år 2017. Dessutom görs en kartläggning av kommunernas strukturer och vad som kännetecknar Finlands kommunala landskap. I avhandlingens kvantitativa analys används en egen bearbetning av officiella data från Statistikcentralen. Det extensiva datamaterialet bidrar med information om kommunernas strukturella kontext och andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Resultatet i studien visar att en moderniserad strukturell kontext bidrar till en högre andel kvinnor i kommunfullmäktige, medan en traditionell kontext höjer ribban för kvinnor att ta sig in på den lokala politiska arenan. En direkt koppling mellan strukturer och kvinnorepresentation kan dock inte hävdas, utan strukturer är endast en bidragande faktor i variationen i kvinnorepresentation på lokal nivå. Resultatet understryker även budskapet om att de finländska kommunerna inte är homogena och att det kommunala självstyret som kommunerna besitter har en stor inverkan på kommunen.
  • Väyrynen, Ida (2022)
    Resultatstyrningen är ett styrsystem som används i den finländska statsförvaltningen. Systemet innebär att olika nivåer inom förvaltningen ställer upp mål som de sedan strävar efter att uppnå. Strategiarbete och strategisk styrning är en central del av resultatstyrningen och det arbete som görs kring resultatstyrningen. Resultatstyrningen infördes som ett styrsystem inom statsförvaltningen i slutet av 80-talet i Finland och arbetet kring detta tog fart under 90-talet. Resultatstyrningen har sin grund i New Public Management reformen som ledde till flera olika ändringar inom den offentliga förvaltningen. Resultatstyrningen infördes i flera olika länder som en följd av NPM-reformen. Norge, Sverige och Danmark har bland annat tagit resultatstyrningen i bruk under 80-talet några år innan Finland införde detta. Resultatstyrningens centrala strategiska styrinstrument är regeringsprogrammet vilket innebär att resultatstyrningen handlar om ett samspel mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Resultatstyrningen har genomgått flera utvecklingsprojekt sedan det infördes. I avhandlingen undersöks ledarskapets betydelse för den strategiska styrningen och resultatstyrningen med hjälp av resultatsyrningsdokument som har publicerats inom statsförvaltningen och genom enkätmaterial som samlats i samband med utvärderingen av resultatstyrningsmodellen som publicerades år 2021. Metoden som används är en kombinerad metod, där både kvalitativa och kvantitativa ansatser används. De centrala dokumenten som används i analysen är regeringsprogrammen, handboken för resultatstyrningen och dokumenten som publicerats i samband med utvecklingen av resultatstyrningen år 2012, samt utvärderingen av resultatsyrningsmodellen som har publicerats år 2021. Genom en analys av centrala resultatsyrningsdokument och tidigare insamlat enkätmaterial kan man konstatera att det har skett en utveckling. Den strategiska styrningen har utvecklats bland annat genom att nya mekanismer för den strategiska styrningen har införts. Även diskussionen om strategin och den strategiska styrningen har utvecklats. Dock kan det konstateras att det finns skillnader mellan sektorer och att det fortfarande finns utrymme för utveckling.
  • Brusas, Emilia (2023)
    Klimatförändringarna är globala företeelser vars effekter redan märks och som förväntas bli allt intensivare i framtiden. Fenomenet är således ett hot mot såväl samhället som dess medborgare. Åtgärder bör vidtas direkt och kampen mot klimatproblemen kräver en gemensam insats av samtliga aktörer i samhället. Individen har en central roll att svara på klimatförändringarna och det finns olika sätt att påverka, som bland annat genom politiskt deltagande. Olika bakomliggande faktorer såsom ålder, kön, utbildning och miljöattityder påverkar individens politiska deltagande. Det allmänna antagandet är att olika åldersgrupper skulle förhålla sig olika till klimatförändringarna och därför också skulle svara på problemen på olika sätt. Därtill medför olika deltagandeformer fördelar och kostnader för individen, vilket kan påverka deltagandet ytterligare. Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns ett samband mellan individernas miljöattityder och deras politiska deltagande samt om detta samband ser olika ut i olika åldersgrupper. I avhandlingen utförs en kvantitativ dataanalys med material ur EVS Svenskfinland 2018–2019. I analysen utförs en linjär regressionsanalys. Den oberoende variabeln i analysen är miljöattityder och den beroende variabeln politiskt deltagande. Som mellankommande variabel fungerar ålder, medan kön och utbildning används som kontrollvariabler. Den teoretiska referensramen visar hur politiskt deltagande traditionellt har indelats i konventionella och okonventionella deltagandeformer. Fastän valdeltagande kan ses som den mest grundläggande formen av politiskt deltagande, har olika former av deltagande utanför den traditionella arenan särskilt i miljösyfte ökat i popularitet. Litteraturen på området visar dock hur valdeltagande fortsättningsvis är viktigt i Finland. Resultatet i den linjära regressionsanalysen visar ett positivt samband mellan miljöattityder och politiskt deltagande både inom konventionella och okonventionella delagandeformer. Trots att effekten inte är stor, är sambandet en aning starkare för okonventionella deltagandeformer. Ur den deskriptiva statistiken går det att läsa hur deltagare med höga miljöattityder generellt sett har högre grad av deltagande än deltagare med låga miljöattityder. I kontrast till den allmänna uppfattningen går det dock inte att bevisa att sambandet skulle vara starkare bland unga än bland äldre åldersgrupper.
  • Hellsten, Julia (2023)
    I avhandlingen undersöks politisk alienation och dess samband med invandrarattityder bland finländare. Invandringen i Finland har stadigt ökat, vilket lett till ett större behov av förståelse för faktorer bakom negativa invandrarattityder. Orsakerna bakom politisk alienation är i flera fall samma eller liknande faktorer som ligger bakom negativa invandrarattityder så som kunskapsbrist, socioekonomisk status, känsla av hot o.s.v. En person som hyser starkt negativa känslor till invandrare kan även känna sig politiskt alienerad från det politiska systemet, då det tillåter en stor mängd invandring Invandrare som drar nytta av välfärdssamhällets stöd och tjänster vilka annars tillfallit landets medborgare. Politisk alienation syftar på personer som anser sig vara exkluderade från politiken. Politisk alienation delas ofta upp i två kategorier, som i avhandlingen benämns det politiska systemets responsivitet och subjektiv medborgarkompetens. Därtill inkluderas intresse för politik som en tredje variabel för politisk alienation i avhandlingen, med argumentet att personer med sämre kompetens att delta i politik, ofta är mindre intresserade av politik och av att aktivt följa med den. För att undersöka sambandet mellan politisk alienation och invandrarattityder används kvantitativ metod och det statistiska datamaterialet kommer från European social surveys nionde runda. Data samlades in bland slumpmässigt valda finländare mellan åren 2018 och 2019, sammanlagt deltog 1755 finländare. Datamaterialet analyseras med regressioner. Resultaten från regressionsanalysen visar att det finns ett samband mellan starkare känslor av politisk alienation och negativa invandrarattityder. Resultaten för de olika kategorierna av politisk alienation var dock inte alla relevanta, utan endast det politiska systemets responsivitet visade sig ha en signifikant effekt på invandrarattityder. Detta innebär att personer som anser att det politiska systemet inte alls tillåter människor som dem att påverka politiken eller säga sin mening om vad regeringen gör, även med större sannolikhet hyser negativa attityder till invandrare. Vad gäller subjektiv medborgarkompetens, som handlar om hur säker samt kunnig en person är på sin förmåga att delta i politiken och att ta en aktiv roll i en politisk grupp, visade det sig att medborgarkompetensen och intresse för politik inte hade en signifikant inverkan på invandrarattityder. Trots det kan det finnas orsak att undersöka politisk alienation och invandrarattityder närmare, då det kan bli ett viktigt fenomen att undersöka i framtiden p.g.a. ökande invandring samt eftersom resultaten tyder på en stor osäkerhet bland finländarna angående deras egen kompetens att delta i politiken samt att fler upplever att det politiska systemet inte reflekterar deras åsikter.
  • Savolainen, Maija (2022)
    Det huvudsakliga syftet med denna magisteravhandling är att undersöka hur socialt förtroende, samt andra individmekanismer, påverkar det politiska förtroendet hos de fem största främmande språkgrupperna i Finland. Under det senaste decenniet har invandringen till Finland ökat och litteraturgenomgången visar att det finns kunskapsluckor kring ämnet socialt och politiskt förtroende bland befolkningen med invandrarbakgrund. Följaktligen finns det vetenskaplig och samhällelig relevans för denna studie, som ämnar att öka kunskapen om människor från främmande språkgrupper, deras förtroenden och vad som påverkar deras politiska förtroende. Sådan forskning är viktig i syfte att främja integration och motverka eventuell segregation bland minoritetsgrupper. Därtill är det viktigt att främja och upprätthålla höga nivåer av förtroende, som är kännetecknande för det finländska samhället och anses gynnsamma för ett välmående demokratiskt samhälle. Avhandlingen tar avstamp i antagandet att det finns ett samband mellan socialt och politiskt förhållande. I avhandlingen analyseras statistiskt datamaterial från en enkätundersökning som genomfördes bland de fem största främmande språkgrupperna, bestående av rysk-, estnisk-, engelsk-, somalisk- och arabisktalande, bosatta i Esbo, Helsingfors och Vanda 2019 (N = 1 527). Resultaten från regressionsanalysen visar att det finns ett mycket signifikant medelstarkt positivt samband mellan socialt och politiskt förtroende. Resultaten visar också att den arabiska språkgruppen har det högsta politiska förtroendet bland de fem främmande språkgrupperna, följt av den somaliska språkgruppen. Den ryska och estniska språkgruppen innehar i sin tur det lägsta politiska förtroendet. Variabeln att känna sig som en del av det finländska samhället uppvisar också mycket signifikanta positiva samband med politiskt förtroende. Sammanfattningsvis kan konstateras att denna sambandsstudie förefaller vara den första i sitt slag i den finländska kontexten och de centrala slutsatserna är att förtroendenivåerna bland studiens respondenter är tämligen höga samt att det finns ett signifikant medelstarkt positivt samband mellan socialt och politiskt förtroende. Denna magisteravhandling kan vara en början på fortsatt forskning kring socialt och politiskt förtroende bland människor med invandrarbakgrund i Finland.
  • Ellinor, Juth (2022)
    Målsättningen för denna studie var att ta fasta på skillnader mellan kön när det kommer till att kandidera i val. För det första undersöktes om kvinnor i större utsträckning än män kandiderat i val till följd av uppmuntran från andra, snarare än på eget initiativ. För det andra granskades om nivån av politisk jämställdhet i de länder respondenterna kandiderar i påverkar eventuella könsskillnader, och om könsskillnaderna är större i länder med lägre politisk jämställdhet. Teorin inkluderade uppmuntran, ambition, jämställdhet och representation samt strukturella hinder för kvinnor i politiken. Detta är en kvantitativ studie med statistisk dataanalys och den data som användes för analysen är insamlad av Comparative Candidate Survey (CCS), ett gemensamt multinationellt som samlar in data om kandidater som kandiderar till nationella parlamentsval i olika länder. För att kunna jämföra resultaten från analysen med politisk jämställdhet användes ett för denna avhandling skapat jämställdhetsindex. Resultaten för denna studie var både förväntade men också överraskande. Som väntat kandiderar kvinnor i större utsträckning än män tack vare uppmuntran från andra. Förvånansvärt nog kunde vi konstatera att den politiska jämställdhetsnivån har en påverkan på skillnader mellan könen och att effekten av kön, och därmed könsskillnaderna, är större i länder med en högre nivå av politisk jämställdhet. Med detta sagt lyckades denna studie både fastställa men också förkasta antaganden grundade på tidigare politisk feministisk forskning.
  • Piippo, Emmi (2022)
    Tässä tutkielmassa on selvitetty minkälaisia uuden julkisen hallinnan (new public governance) mukaisia yhteistyö, kumppanuus- ja verkostorakenteita pääkaupunkiseudun kaupunkien liikuntasektorilla on, jonka lisäksi vastataan siihen vahvistaako ne sosiaalista osallisuutta (social inclusion). Tutkielma on toteutettu tapaustutkimuksena ja empiirinen aineisto koostuu kuntien julkisista dokumenteista. Aineisto analysoitiin sisällönanalyysilla. Ensin etsittiin uuden julkisen hallinnan mukaisia hallintasuhteita ja analyysikehikon yläluokkina toimivat kuntien hallintasuhdekentän eri tasot. Sen jälkeen etsittiin uuden julkisen hallinnan mukaista yhteistoimintaa, joka vahvistaa sosiaalista osallisuutta edistäviä palveluita, ja analyysikehikon yläluokkana toimivat saavutettavuuden ulottuvuudet. Lopuksi pääkaupunkiseudun kaupunkeja vertailtiin toisiinsa ja vastattiin siihen minkälaisia painotuseroja kaupunkien välillä ja minkälaiseen sosiaaliseen osallisuuden vahvistamiseen uuden julkisen hallinnan mukaiset yhteistyö, kumppanuus- ja verkostosuhteet johtavat. Tutkimuksen johtopäätöksenä on, että kuntien kaikilla hallintasuhdekentillä esiintyy uuden julkisen hallinnan yhteistyö, kumppanuus- ja verkostorakenteita, jotka johtavat sosiaalisen osallisuuden lisääntymiseen usealla eri saavutettavuuden ulottuvuudella. Yleisin uuden julkisen hallinnan mukainen tapa organisoida toimintaa kaupunkien liikuntasektorilla on erilaiset verkostot ja yleisimmin yhteistyötä tehdään kasvatuksen- ja koulutuksen toimialan ja liikunta- ja urheiluseurojen kanssa. Kaupunkien välillä on ainoastaan pieniä painotuserot, jotka sijoittuvat pääasiassa paikalliselle hallintasuhdekentälle. I denna avhandling undersöktes hurdana samarbets-, partnerskap- och nätverksstrukturer det finns i enlighet med ny offentlig förvaltning (new public governance) inom den offentliga idrottssektorn i huvudstadsregionen. Studien svarar även på om dessa strukturer förstärker den sociala delaktigheten (social inclusion). Avhandlingen är en fallstudie vars empiriska material utgörs av kommunernas offentliga dokument. Studiens metod var innehållsanalys, med vilken de olika samarbetsstrukturerna undersöktes utgående från ny offentlig förvaltning. Efter detta undersöktes det utgående från olika dimensionerna av tillgänglighet hurdana samarbetsstrukturer som leder till tjänster som ökar på den sociala delaktigheten. Slutligen jämfördes de olika städerna med varandra och forskningsfrågorna om hurdana skillnaderna det finns gällande vad städerna lägger vikt vid och hurdan stärkning av social delaktighet som olika samarbetsstrukturer enligt ny offentlig förvaltning leder till besvarades. Resultaten visar att det inom städernas alla fält av ledningsrelationer finns samarbets-, partnerskap- och nätverksstrukturer som är i enlighet med ny offentlig förvaltning. Dessa samarbets-, partnerskap- och nätverksstrukturer ökar den sociala delaktigheten på flera olika dimensioner av tillgänglighet. Det vanligaste sättet att organisera tjänster inom den offentliga idrotten är genom nätverk, och de vanligaste aktörerna att samarbeta med är utbildningssektorn och idrottsföreningar. Verksamheten i de olika städerna ser väldigt lika ut även om det går att identifiera några små nyansskillnader, särskilt inom fältet för de lokala ledningsrelationerna.
  • Åman, Mathilda (2023)
    Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka problem som konstrueras i plenumdebatter om föräldraledighetsreformen, det vill säga vilka är de problem som man vill åtgärda med föräldraledighetsreformen. I avhandlingen granskas även konstruerandet av könat föräldraskap och jämställdhet i problemrepresentationerna och vilka konsekvenser problemrepresentationerna i fråga kan få. Avhandlingen utgår från problematiken kring den bristande jämställdheten i det finska föräldraledighetssystemet. I många tidigare föräldraledighetsreformer har man försökt öka jämställdheten utan större framgång. Denna avhandling granskar därför den senaste föräldraledighetsreformen som trädde i kraft augusti 2022 och vars huvudsakliga syfte var att öka jämställdheten. Materialet analyseras utgående från Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Forskningsfrågorna och analysen bygger på Bacchis teori samt tidigare forskning i jämställdhet och föräldraledighet, som bland annat visar att jämställdhetsbegreppets vaghet och starka maskulina och feminina ideal har utgjort hinder för att uppnå jämställdhet. Metoden som används för att både besvara och formulera forskningsfrågorna är ett diskursanalytiskt angreppssätt med fokus på konstruerandet av problemrepresentationer. Materialet som undersöks består av tre plenumdebatter om föräldraledighetsreformen. De två mest framträdande problemrepresentationerna som identifierades var pappornas låga uttag och förmynderi, vilka står i konflikt med varandra. Problemrepresentationen om pappornas låga uttag utgår från att staten bär ansvar för att öka jämställdheten, medan problemrepresentationen om förmynderi utgår från att staten inte får styra medborgarna. Övriga problemrepresentationer som identifierades var problemrepresentationen om nativitet, ojämställdhet i arbetslivet och ojämlikhet familjer emellan. Resultatet visar att det finns en variation mellan problemrepresentationerna i konstruerandet av både könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet. Denna avhandling avser bidra till ökad förståelse av konstruerandet av problemrepresentationer, könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet i politiska debatter i Finland. Avhandlingen avser också bidra till statsvetenskaplig feministisk forskning och forskning om jämställdhet och föräldraledighet i Finland.