Browsing by Subject "Östersjön"

I avhandlingen studeras Raseborgs huvudmän (hövitsmän och fogdar) under perioden 1378-1434, deras socioekonomiska resurser, aktiviteter och kontakter till Reval (Tallinn). Raseborgs geografiska läge långt från centralmaktens säte i Kalmarunionen och nära det handelscentrum som Reval utgjorde, påverkade i hög grad huvudmännens verksamhetsmöjligheter. Det huvudsakliga källmaterialet består av 84 brev, främst skrivna på lågtyska (Mittelniederdeutsch). Dessa bygger upp den bevarade korrespondensen mellan Raseborgs huvudman och rådet i Reval. Ytterligare källor, främst i form av brev, har i vissa fall använts för att skapa kontext. Syftet med avhandlingen är att erbjuda en mera detaljerad bild än vad som hittills existerat av verksamheten på Raseborg under den studerade perioden. Ämnet utreds genom två huvudsakliga perspektiv. För det första studeras huvudmännens nätverk, vilka ofta var släktskapsbaserade och byggdes upp med äktenskap. Därtill granskas de patron-klientrelationer som existerade. För det andra utförs en detaljgranskning av brevmaterialet i syfte att lyfta fram dels de möjligheter och skyldigheter som borginnehavet innebar, dels huvudmannens verksamhet på borgen. Utgångspunkten för studien är den av Susan Reynolds framlagda idén om att det under medeltiden förekommer en myriad olika typer av förvaltningsprinciper och förhållanden mellan ägare och innehavare av förläningar, och att det kan vara lönsamt att inte bara sätta in hövitsmän och fogdar i feodala strukturer som ofta är efterhandskonstruktioner, utan istället noggrant granska vart fall för sig. Studien vilar på en i forskningen allmänt accepterad teori om att upprätthållandet av en maktposition i det medeltida norden var starkt beroende av tillgången till resurser. Detta berodde bland annat på att samhället var särdeles agrart och på att borgarna och fästningarna, vilka var väsentliga maktcentrum, var dyra att upprätthålla. De frälseliga ätter som innehade stora markägor, hade således också möjlighet att utöva stort politiskt inflytande. Nätverk av olika slag var en naturlig del av detta samhälle där en starkt centralstyrd administration ännu saknades. Med hjälp av äktenskap, patron-klientförhållanden och vänskapsband, skapade samtidens människor dels ett socialt skyddsnät åt sig själva, dels förutsättningar för maktutövning. I avhandlingen görs en nätverksanalys av huvudmännens släktskaps- och patron-klientkontakter. Analysen visar att huvudmännen på Raseborg, speciellt från och med 1400-talets början hade starka band till de på Kastelholm och att banden mellan de två borgarna överlevde även om de olika ätternas representanter byttes ut. Vid studiet av huvudmännens verksamhet visas hur Raseborgs innehavare kunde dra ekonomisk nytta av strandade och förlista skepp. Därtill uppmärksammas en i tidigare forskning framlagd teori om att Raseborg stod i ett ekonomiskt beroendeförhållande till Reval och att befolkningen i Nyland var starkt integrerad med den i Reval. Detta kan bekräftas och kontextualiseras bland annat av den mängd privaträttsliga ärenden som behandlas i korrespondensen. Det är också tydligt att förhållandet mellan Raseborg och Reval var pragmatiskt med en förväntan på ömsesidighet till exempel i bekämpandet av kaperiverksamhet på Finska viken. Kontakten till Reval berodde även på stadens särställning i bland annat kanontillverkning. En av de viktigaste slutsatserna som dras i denna avhandling är att även ett småskaligt brevmaterial med vissa reservationer lämpar sig väl vid studiet av en huvudmans verksamhet på en borg i Östersjöregionen under senmedeltiden. Studien har även möjliggjort en tydligare definiering av förhållandet mellan Raseborg och Reval, samt enskilda specificeringar av olika huvudmäns familjeförhållanden.