Browsing by Subject "åtalsprövning"

Syftet med denna avhandling är att granska det finländska ministeransvarighetssystemet utgående från grundlagsutskottet, Haavisto-fallet och den moderna rättsstaten. Granskningen inleder med ett utstakande av det gällande systemet och bakgrunden till det, för att därefter ta fasta på de kritiska punkterna i systemet för att ställa statsrådsmedlemmar inför straffrättsligt ansvar, av vilka riksdagsledamöternas roll i åtalsprövningen samt den exceptionellt höga åtalströskeln är de viktigaste. Arbetet och granskningen utgår till stor del från det omstridda Haavistofallet 2020, som ledde till att en hel del kritik riktades mot det gällande ministeransvarighetssystemet. Utgående från denna kritik presenteras reformförslag. Det finländska ministeransvarighetssystemet tillhör Europas mest avvikande, eftersom lekmannajurister i form av riksdagsledamöter utför en straffprocessrättslig bedömning av ministerns gärningar samtidigt som en förhöjd åtalströskel tillämpas. I avhandlingen presenteras argument för huruvida det nuvarande systemet, som bygger på ett hundra år gammalt tankesätt, idag kan anses fungerande eller ens nödvändigt. Arbetet antar slutsatsen att det gällande ministeransvarighetssystemet till stor del måste anses bristfälligt eftersom det problematiserar den straffrättsliga processen genom att bland annat riskera politisering och avvikande från straffprocessrättsliga principer. Därtill riskerar statsrådsmedlemmarna att ges en för hög nivå av immunitet för sina handlingar. Detta sammantaget med den röriga processen är en skamfläck för en rättsstat av Finlands kaliber. På grund av detta konstaterande presenteras reformförslag som går ut på att å ena sidan sänka åtalströskeln för ministrar och å andra sidan avlägsna riksdagens och grundlagsutskottets roll åtminstone från åtalsprövningen. Även om avhandlingen således berör straffprocessrättsliga ämnen sker granskningen ändock främst ur en statsförfattningsrättslig synvinkel bland annat genom att betona grundlagsutskottets roll i ministeransvarighetsärenden samt det moderna rättsstatstänkandet.