Browsing by Subject "östra Centraleuropa"

Denna pro gradu -avhandling replikerar och utvidgar Saskia P. Ruths och Yanina Welps studie The Motivations Behind the Use of Mechanisms of Direct Democracy (2017) i en Central- och östeuropeisk kontext. Syftet med denna avhandling är att klassificera alla fakultativa folkomröstningar som ordnats i Central och Östeuropa under tidsperioden 1987–2016, enligt Ruths och Welps (2017) klassificeringsmodell. Med hjälp av klassificeringsmodellen kan man belysa de vilka de olika motiven bakom användningen av folkomröstningar är samt öka förståelsen för konsekvenserna av dem. Klassificeringsmodellen som används i avhandlingen grundar sig dels på teorin om politiska vetospelare enligt George Tsebelis (2002) och Simon Hug och Tsebelis (2002), och dels på teorin on folkomröstningens syfte enligt Angélica Durán-Martínez (2012). Klassificeringsmodellen och denna avhandling studerar alltså folkomröstningar ur aktörsperspektiv. Detta är en beskrivande studie, eftersom avhandlingen beskriver politiska motiv bakom användningen av folkomröstningar i Central- och Östeuropa. Metoden som används är klassindelande analys, där folkomröstningarna delats in i sex olika kategorier enligt Ruths och Welps klassificeringsmodell. Det empiriska materialet utgörs av en förteckning över de nationella folkomröstningar som ordnats i Central- och Östeuropa under tiden 1987–2016. Materialet har samlats in via databasen på Research and Documentation Centre on Direct Democracys hemsida i oktober 2017. Resultaten visar allmänt att fördelningen mellan folkomröstningar som initierats av en vetospelare och en utomstående aktör är jämn, medan 2/3 av folkomröstningarna strävat efter policyändring och endast 1/3 efter institutionell ändring. Tidsmässigt har policyfolkomröstningar och folkomröstningar initierade av en utomstående aktör varit mer populära på 2000-talet, medan institutionella folkomröstningar och folkomröstningar initierade av en vetospelare har använts i större grad under demokratiseringens första årtionde. Dessa resultat är också i linje med tidigare forskning, eftersom det går att urskilja ”vågor” gällande användningen av folkomröstningar tidsmässigt och eftersom folkinitiativ ändvänds flitigt och kan anses komplettera den representativa demokratin i Central- och Östeuropa. Enligt analysen är de tre största kategorierna policyuppmärksammande (VI), policydelegering (II) och legitimering av makt (I), vilka tillsammans utgjorde 82 % av alla fall. De tre vanligaste motiven för användningen av folkomröstningar är att genom initiativ uppmärksamma beslutsfattarna om folkets vilja, att överlåta beslutsfattandet i kontroversiella beslut åt folket och själv som vetospelare ”rädda sitt eget skinn” samt för den initierande vetospelaren att legitimera sin egen makt och den existerande maktfördelningen i samhället. Gällande folkomröstningarnas konsekvenser i Central- och Östeuropa visar resultaten att konsekvenserna varit både positiva och negativa. Positiva i den bemärkelsen att de kan öka politisk stabilitet och gynna maktfördelning, och negativa i den bemärkelsen att de även kan öka risken för politisk instabilitet och gynna maktkoncentration. Trenden verkar dock vara att mer positiva typer av folkomröstningar används nuförtiden, medan de mer negativa typerna dominerade under självständighetens första årtionde. Slutsatserna är att de tre vanligaste motiven för användningen av folkomröstningar i Central- och Östeuropa är att genom initiativ uppmärksamma beslutsfattarna om folkets vilja, att överlåta beslutsfattandet i kontroversiella beslut åt folket och själv som vetospelare ”rädda sitt eget skinn” samt för den initierande vetospelaren att legitimera sin egen makt och den existerande maktfördelningen i samhället. Konsekvenserna av folkomröstningarna är både positiva i den bemärkelsen att de kan öka politisk stabilitet och gynna maktfördelning, och negativa i den bemärkelsen att de även kan öka risken för politisk instabilitet och gynna maktkoncentration, men med en trend mot det mer positiva hållet. I framtiden kunde Ruths och Welps klassificeringsmodell och denna beskrivande studie prövas genom en förklarande studie för att se om dessa slutsatser stämmer överens med verkligheten.