Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "1905"

Sort by: Order: Results:

  • Virtanen, Simi (2017)
    Tämä työ käsittelee norjalaisen herätyssaarnaajan, Albert Lunden vaikutusta Suomessa vuosien 1905 – 1927 välisenä aikana. Lähdemateriaalina tutkimuksessa ovat ensi sijassa sanoma- ja aikakauslehdet. Tutkimus jakautuu kolmeen pääosaan. Tutkimuksessa tarkastellaan aluksi suomalaisten varhaista mielenkiintoa Norjan herätystä ja sen johtajaa Albert Lundea kohtaan. Seuraavana tarkastelussa on työn keskeisin osa, jossa kuvataan Albert Lunden toimintaa Suomessa. Kolmannessa osassa tarkastellaan Lunden solmimia kontakteja merkittäviin suomalaisiin vaikuttajiin. Albert Lunden nimi nousi suomalaisten tietoisuuteen Norjan vuoden 1905 herätyksen yhteydessä. Etenkin Kotimaa-lehdessä seurattiin aktiivisesti herätyssaarnaajan edesottamuksia Norjassa. Kiinnostus julistajaa kohtaan näkyi myös siinä, että Lunden johtamiin herätyskokouksiin tehtiin Suomesta matkoja. Herätyskokoukset olivat 1900-luvun alussa muodissa, mikä näkyi myös Suomessa erityisesti Suomen Lähetysseuran ja Kristillisen Ylioppilasliiton innokkuudessa panostaa herätyskokouksiin. Albert Lundea pyydettiin Suomeen vuodesta 1906 lähtien, mutta vasta vuonna 1912 Helsingin NMKY:n kutsumana Lunde saapui kahteen otteeseen saarnamatkalle Suomeen. Herätyskokoukset osoittautuivat Helsingissä menestyksekkäiksi. Lunde sai käyttöönsä kaupungin suurimmat kirkot, ja kokouksiin osallistui päivittäin suuri joukko uteliaita kuulijoita. Varsinkin Lunden toiminnalle keskeiset jälkikokoukset herättivät mielenkiintoa suomalaisten keskuudessa. Vuonna 1913 Lunde osallistui ensimmäiseen Suomessa järjestettyyn pyhityskokoukseen Porvoossa. Hän oli tapahtuman pääpuhujana, ja hänen voidaan sanoa vaikuttaneen merkittävästi uuden kokoustavan juurtumisessa Suomeen. Albert Lunde saarnasi Suomessa ollessaan Helsingissä, Turussa, Tampereella ja Porvoossa. Hänen suosionsa osoittautui suureksi jokaisessa kaupungissa, mutta hänellä oli myös omat vastustajansa. Viimeisen matkansa Lunde teki Suomeen vuonna 1927, jolloin hänen terveydentilansa oli heikentynyt merkittävästi. Lunde oli allianssikristitty, joka pyrki toiminnallaan rakentamaan myös Suomessa kristittyjen välistä yhteyttä.
  • Sunabacka, Jens (2023)
    Den 22 januari 1905 utspelades sig en sammanstötning mellan ryska soldater och demonstranter utanför Vinterpalatset i S:t Petersburg. Demonstranterna hade under ledning av den Ortodoxa prästen Georgij Gapon som mål att framföra en petition till kejsaren Nikolaj II med vädjan på förbättring av arbetarklassens förhållanden. Då demonstranterna närmade sig Vinterpalatset besköts de av soldaterna. Sammanstötningarna följdes av utvidgade strejker i landet och anses allmänt som startskottet på ryska revolutionen 1905-1907. I denna avhandling jämförs pressens rapportering kring händelserna i Finland och Sverige. Finland var vid 1905 en del av ryska kejsardömet och dess press låg under censurmyndigheternas övervakande. Censuren påverkade pressens möjlighet att fritt rapportera kring händelser. Censurmyndigheterna i Finland förbjöd material som ansågs skadligt för kejsardömet. Detta skiljer sig från Sverige var presscensurens påverkan på tidningsutgivarna var liten. Avhandlingen baserar sig på källmaterial samt arkivmaterial. Källmaterialet i fråga är tidningsexemplar från Aftonbladet, Social-Demokraten, Helsingin Sanomat och Työmies under perioden 23-31.1.1905. Dessa kompletteras med samlingar från riksarkivet gällande Överstyrelsen för pressärenden. De valda källorna behandlas först kvantitativt och sedan kvalitativt. Genom en kvantitativ jämförelse av tidningarna forskar avhandlingen kring skillnader som framkommer i rapporteringen kring Blodiga söndagen och dess mängd. Den kvalitativa analysen som följer ämnar forska kring orsakerna bakom skillnaderna. Genom analysen framförs hur presscensuren, tidningarnas historia samt politiska lutning har påverkat på rapporteringen.