Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Grävande journalistik"

Sort by: Order: Results:

  • Svenfelt, Kajsa (2021)
    I denna avhandling undersöks hur resultaten av grävande journalistiska undersökningar framställs i olika medier. Avhandlingens syfte är att granska vilka möjligheter det audivisuella mediet tillför när det gäller framställningen av sådana undersökningar. Arbetet fokuserar på den del av den grävande journalistiken som kallas wallraffing. För analysen har två verk valts ut. Båda är resultatet av grävande journalistiskt arbete, utförd med de metoder som används inom wallraffing. Båda verken definieras inom genren reportage. Det första är ett bokreportage med titeln Ganz unten (svensk översättning: Längst därnere) från år 1985. Det andra är ett TV- reportage i serien Team Wallraff- Reporter undercover från år 2014. Günter Wallraff, Tysklands mest berömda grävande journalist, som också gett namn åt denna arbetsmetod, är upphovsman till båda verken. I avhandlingens teoretiska referensram presenteras de definitionskriterier som särskiljer den grävande journalistiken från traditionell, refererande nyhetsjournalistik. Den grävande journalistikens utmaningar och betydelse diskuteras också. Avhandlingen redogör för den grävande journalistiken historia, med fokus på dess utveckling i Tyskland. Eftersom grävande journalistiska undersökningar ibland också genomförs av personer utan journalistisk utbildning behandlas också medborgarjournalistiken som delområde. I avhandlingen presenteras även reportaget som genre. Den wallraffande journalistiken definieras som ett delområde inom den grävande journalistiken. Denna arbetsmetod är kontroversiell och spelar ofta på gränsen mellan det lagliga och olagliga. Trots det drömmer många journalister om att kunna påverka sin samtid och skapa sig ett gott rykte genom en grävande undersökning med uppseendeväckande resultat. Den enskilde reporterns motiv för att använda sig av wallraffande arbetsmetoder presenteras i detta arbete. Kritiken och de etiska frågeställningarna kring att wallraffa diskuteras också. Som en del av denna avhandling är det även relevant att i korthet presentera Günter Wallraff som person. Hans inflytande inom den grävande journalistiken och i det tyska medielandskapet är stort. Eftersom han också står som upphovsman till de verk som analyseras ges en överblick över hans liv och karriär. Innehållet i de båda verken återges grundligt. Avsnittet från Team Wallraff – Reporter undercover är ca 50 minuter långt. Ganz unten består av en samling av flera nedtecknade reportage och för analysen väljs ett av dessa ut för att jämföras med serieavsnittet. Urvalet görs på basen av reportagens tematiska likheter. För att besvara avhandlingens forskningsfrågor utförs både en kvalitativ innehållsanalys och en multimodal analys. Den kvalitativa innehållsanalysen kombineras med metoden ”close reading” och används för att presentera det grävande reportaget ur Ganz unten. Dessa metoder lämpar sig väl för att ge en holistisk bild av en texts innehåll, både på detaljnivå och som helhet. Den multimodala analysen appliceras på TV- reportaget. I fråga om multimodal analys av TV- reportage har sådana genomförts endast i begränsad utsträckning. För detta arbete används därför multimodala analysmetoder som är tänkta för TV- nyheter och filmer. I analysen granskas t.ex. kameravinkel och moderation. I jämförelse med reportaget i bokformat framkommer en rad fördelar som TV- reportagets akustiska och optiska element medför. Variationen i kameravinkeln gör det möjligt att gestalta det grävande arbetet från olika perspektiv, inte minst från den dolda kamerans vinkel. Interaktion och distans kan skapas mellan åskådare och producenter, vilket är viktigt för en grävande reporter, som med sin historia vill påverka sin publik så mycket som möjligt. Kameraperspektivet används för att förstärka dynamiken och spänningen. Genom såväl statiska som dynamiska bilder och även genom moderation kan fakta presenteras på ett komprimerat sätt för åskådaren. Detta understryker den grävande undersökningens autenticitet. I slutet av avhandlingen diskuteras framtidsutsikterna för den grävande journalistiken och i synnerhet för arbetsmetoderna inom wallraffande journalistik. I sammanfattningen diskuteras även övriga forskningsmöjligheter inom området för den wallraffande journalistiken.
  • Björklund, Alexandra (2023)
    Syftet med denna avhandling är att redogöra för den grävande journalistikens utveckling på Yles två grävande redaktioner MOT och Spotlight under det senaste decenniet. Temat för avhandlingen är aktuellt då den grävande journalistiken växer kraftigt i ett globalt samhälle som kräver globala lösningar. Mot bakgrunden av att det saknas akademisk litteratur kring delområdet har jag valt att i mitt ramverk presentera och diskutera den grävande journalistiken som fenomen och praxis. Jag har formulerat följande två forskningsfrågor: 1.Hur har de sex grävande journalisterna upplevt att den grävande journalistiken utvecklats under det senaste decenniet på de grävande redaktionerna MOT och Spotlight? 2. Finns det likheter och skillnader mellan de sex grävande journalisternas definition, erfarenheter och syn på den interna utvecklingen som skett på MOT och Spotlight under det senaste decenniet? Avhandlingens material består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med grävande journalister från de två redaktionerna samt en intervjuguide med tolv frågor fördelade på fyra delområden. Som metod användes en deduktiv kvalitativ innehållsanalys med fyra huvudkategorier (egna erfarenheter inom den grävande journalistiken, Arbetsprocesser och metoder, Internt och internationellt samarbete samt Utveckling och framtida utmaningar inom den grävande journalistiken) som ytterligare kompletterades med en jämförelse av likheter och skillnader mellan redaktionerna. Resultaten från de fyra huvudkategorierna visar att de intervjuade definierade begreppet grävande journalistik på ett liknande sätt som lyfts fram i tidigare litteratur. Vidare var ett mer teamfokuserat arbetssätt vanligt både på ett nationellt och internationellt plan. Utveckling och användning av teknologi var även framträdande i arbetssätt och format på de båda redaktionerna. Speciellt multimediala format nämndes som en stor utveckling. Som framtida utmaningar nämnde de grävande journalisterna framför allt samhällets privatisering med ogenomskinlighet som följd, stress och mental ohälsa samt svårigheterna att hitta tid och resurser för grävande journalistik på en lokal nivå. Jämförelsen mellan de två redaktionerna visade på mer likheter än skillnader. Likheterna omfattade definitionen av grävande journalistik, målsättningar, format, arbetsprocesser och en positiv inställning. Skillnader fanns i fråga om personliga upplevelser, upplevda utmaningar och styrkor, specialiseringar och hur ofta huvudprodukten publicerades.