Browsing by Subject "Helsingfors stad"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Avhandlingen behandlar den stadspolitiska och den massmediala debatten gällande stadsplanen för området Björkholmen i Helsingfors, både i beredningen av planen och när den godkändes av stadsfullmäktige i september 2021. Materialet i avhandlingen är publicerat mellan 2015-2021. Den byggda miljön gentemot naturmiljön är ett genomgående tema i debatten kring Björkholmen i tidningsmedier och inom stadens politiska beslutsfattande. Frågan kring naturmiljö och den arkitektonisk miljö undersöks både i ett lokalt och nordiskt perspektiv. Avhandlingens analysmetod är kvalitativ innehållsanalys. Materialet är uppdelat i följande kategorier: Insändarmaterial, nyhetsmaterial och kommunalpolitiskt material. Frågeställningarna är dessa: Vem deltar i debatten och hur positionerar dessa aktörer sig i debatten? Hur definieras den planerade byggda miljön på Björkholmen enligt stadens beredning och hur ter sig nybyggnation i stadsmiljö i lokalt och i nordiskt perspektiv? Hurdana naturbevarande värden och hurdana urbana värden lyfts fram och betonas i debatten? Resultatet visar att tidningsmedierna Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat och Lauttasaari-lehti för det mesta hade tydliga åsikter om huruvida man antingen ska bevara naturen i området eller bygga hus enligt stadens planer. Också bland ledamöterna i stadsmiljönämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige skiljde sig åsikterna. Inom diskussionerna i stadspolitiken var de flesta partier positivt inställda till utbyggnad av området Björkholmen: essensen kring att skapa nya bostäder och ett urbant område togs upp, medan man fram för allt i insändarna i tidningsmedierna mestadels talade för att bevara naturen i ursprungligt skick.
-
(2019)Avhandlingen handlar om en offentlig debatt om den gamla dammen vid Gammelstadsforsen. Debatten pågick mellan åren 2014 och 2017. Den började oktober 2014 då stadsfullmäktigeledamoten och De Grönas partimedlem Jukka Relander förde fram sin motion om utredning om möjligheten att riva dammen vid Gammelstadsforsen till Helsingfors stadsförvaltning. I denna avhandling granskas hur debatten definierar kulturarvet av dammen vid Gammelstadsforsen. Därtill undersöker jag hur historiska argument används i debatten och vilka övriga värden dammen och området innehar. I avhandlingen granskas både det kommunalpolitiska perspektivet och det offentliga perspektivet. Analysen genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och materialet delas upp i olika kategorier: insändarmaterial, nyhetsmaterial och kommunalpolitiskt material. Inom varje kategori söker jag efter likadana och olika argument som stöder eller ställer sig emot dammens rivning. I nyhetsmaterialet målas en väldigt stark tudelning mellan naturen och kulturen. De anses vara som motsatt och upphävande till varandra. Formuleringar som ”Natur står mot kultur” skapar en uppfattning att både naturvärde och kulturvärde kan inte uppfyllas i samma ändamål. Med tanke på debattens resultat, att avlysa Relanders motion och bevara dammen, kan man dra en slutsats att det industriella kulturarvet anses som mer värdefullt inom Helsingfors stadsförvaltning än att förbättra ekosystemet i Gammelstadsforsen. Däremot är det tydligt att en långsam förändring i inställningar har börjat synas och numera värdesätts friströmmande vattendrag högre än dammiljöer i och med att det finns ett aktivt kollektiv som fortfarande försöker föra dammens rivningsprocess vidare (2018). Vattenkraften har spelat en viktig roll i Finlands utveckling och vattenkraftsmiljöer anses vara betydande kulturmiljöer i Finland. Trots detta har man börjat ifrågasätta nyttan av vattenkraftsanläggningar och dryfta deras inverkan på miljön. På grund av de negativa effekter som vattenkraften och dammiljöer orsakar i naturen, har dammrivningar och vattendragsupprustningar blivit till ett globalt fenomen.
Now showing items 1-2 of 2