Browsing by Subject "PIAAC"

I utvecklade länder har globalisering, teknologiska framsteg och diversifiering inom industrisektorn minskat efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft. Detta har resulterat i en ökad specialisering mot kunskapsintensiva och högproduktiva arbetsuppgifter, vilket har haft negativa konsekvenser för lågutbildade arbetstagare. I respons till arbetsmarknadens ökade efterfrågan på högkvalificerade arbetstagare, genomfördes skolreformer under 1900-talet, som förlängde den obligatoriska utbildningen, i de flesta utvecklade länder. Denna avhandling undersöker effekten av skolgång på arbetsmarknadsrelevanta kognitiva färdigheter och arbetsmarknadsutfall genom att utnyttja exogen variation i utbildningsnivåer, som genererats av dessa skolreformer, med data från PIAAC-undersökningen. Genom att använda den kontinuitetsbaserade lokala polynomiska regression discontinuity metoden (RDD) utforskas effekterna av obligatoriska skolreformer på testresultat i läsförståelse och räknefärdigheter, logaritmerade timlöner samt sannolikheten för sysselsättning för ett kombinerat urval som består av Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland och Spanien. Därutöver kontrolleras för heterogeniteten i behandlingseffekterna genom att härleda landspecifika behandlingseffekter för att korrekt återspegla de varierande påverkningarna av skolreformerna mellan länderna. En signifikant inverkan av att vara föremål för en obligatorisk skolreform på antalet avlagda skolår identifieras enbart för Belgien. För Belgien varierar effekten från det första steget för antalet avlagda skolår mellan 1,466 och 2,545 år beroende på polynomjusteringen och den tillämpade bandbredden. Dessutom identifieras en signifikant inverkan av behandlingstilldelningen på kognitiva färdigheter uteslutande för Belgien. Intentionto-treat-effekten (ITT) av att vara föremål för den obligatoriska skolreformen på testresultat i läsförståelse är 0,332 standardavvikelser för justeringar av polynom av första graden och 0,529 standardavvikelser för justeringar av polynom av andra graden. De uppskattade lokala genomsnittliga behandlingseffekterna (LATE) av behandlingstilldelningen på testresultat i läsförståelse är lägre, med värden på 0,238 respektive 0,189 standardavvikelser för individer som mottog behandlingen. Sammantaget tyder konvergerande genomsnittliga koefficienter på att den positiva korrelationen mellan utbildning och testresultat i läsförståelse nästan uteslutande beror på ett kausalt förhållande mellan dem. Inga diskontinuiteter observeras för testresultat i räknefärdigheter omkring gränsvärdet för det sammanslagna urvalet eller för något enskilt land. För sannolikheten att vara sysselsatt är samtliga punktskattningar för ITT-effekterna för de enskilda länderna positiva men statistiskt insignifikanta. Trots detta observeras signifikanta genomsnittliga viktade ITT-effekter av behandlingstilldelningen på sannolikheten för sysselsättning för det kombinerade urvalet. För justeringar av polynom av första graden ökar sannolikheten för sysselsättning med 7,77 och 9,64 procentenheter för det råa respektive kollapsade urvalet enligt medelvärdena för de viktade uppskattningarna. Motsvarande uppskattningar uppgår till 12,90 och 14 procentenheter för justeringar av polynom av andra graden. En samlad bedömning av resultaten från robusthetsanalysen tillhandahåller dock inte stöd för förekomsten av en signaleringseffekt av att vara föremål för en utbildningsreform. Resultaten är känsliga för valet av bandbredd. Resultaten från avhandlingen överensstämmer med befintlig litteratur, som generellt sett har rapporterat positiva eller obetydliga effekter av utbildning på kognitiva färdigheter och arbetsmarknadsutfall. Studien bidrar till den befintliga forskningen om utbildningens inverkan på arbetsmarknadsrelevanta färdigheter och arbetsmarknadsutfall genom att analysera samlade behandlingseffekter över sex europeiska länder, vilket står i kontrast till tidigare studier som har fokuserat på landspecifika effekter. Därutöver utvidgar studien förståelsen för sambandet mellan utbildning, färdigheter och arbetsmarknadsutfall genom att fokusera på heterogeniteten i behandlingseffekterna mellan enskilda utvecklade länder.