Browsing by Subject "Politisk alienation"

I avhandlingen undersöks politisk alienation och dess samband med invandrarattityder bland finländare. Invandringen i Finland har stadigt ökat, vilket lett till ett större behov av förståelse för faktorer bakom negativa invandrarattityder. Orsakerna bakom politisk alienation är i flera fall samma eller liknande faktorer som ligger bakom negativa invandrarattityder så som kunskapsbrist, socioekonomisk status, känsla av hot o.s.v. En person som hyser starkt negativa känslor till invandrare kan även känna sig politiskt alienerad från det politiska systemet, då det tillåter en stor mängd invandring Invandrare som drar nytta av välfärdssamhällets stöd och tjänster vilka annars tillfallit landets medborgare. Politisk alienation syftar på personer som anser sig vara exkluderade från politiken. Politisk alienation delas ofta upp i två kategorier, som i avhandlingen benämns det politiska systemets responsivitet och subjektiv medborgarkompetens. Därtill inkluderas intresse för politik som en tredje variabel för politisk alienation i avhandlingen, med argumentet att personer med sämre kompetens att delta i politik, ofta är mindre intresserade av politik och av att aktivt följa med den. För att undersöka sambandet mellan politisk alienation och invandrarattityder används kvantitativ metod och det statistiska datamaterialet kommer från European social surveys nionde runda. Data samlades in bland slumpmässigt valda finländare mellan åren 2018 och 2019, sammanlagt deltog 1755 finländare. Datamaterialet analyseras med regressioner. Resultaten från regressionsanalysen visar att det finns ett samband mellan starkare känslor av politisk alienation och negativa invandrarattityder. Resultaten för de olika kategorierna av politisk alienation var dock inte alla relevanta, utan endast det politiska systemets responsivitet visade sig ha en signifikant effekt på invandrarattityder. Detta innebär att personer som anser att det politiska systemet inte alls tillåter människor som dem att påverka politiken eller säga sin mening om vad regeringen gör, även med större sannolikhet hyser negativa attityder till invandrare. Vad gäller subjektiv medborgarkompetens, som handlar om hur säker samt kunnig en person är på sin förmåga att delta i politiken och att ta en aktiv roll i en politisk grupp, visade det sig att medborgarkompetensen och intresse för politik inte hade en signifikant inverkan på invandrarattityder. Trots det kan det finnas orsak att undersöka politisk alienation och invandrarattityder närmare, då det kan bli ett viktigt fenomen att undersöka i framtiden p.g.a. ökande invandring samt eftersom resultaten tyder på en stor osäkerhet bland finländarna angående deras egen kompetens att delta i politiken samt att fler upplever att det politiska systemet inte reflekterar deras åsikter.