Browsing by Subject "Ungdomsgäng"

Syftet med forskningen är att skapa kunskap om vilka diskurser gällande fenomenet ungdomsgäng framkommer i HBL? Hufvudstadsbladet (HBL) representerar en liberal syn på etnicitet, invandrarbakgrund och kulturella faktorer som är starkt kopplat till mediadiskussioner om ungdomsgäng, vilket gör HBL:s diskussioner intressanta. I sökandet efter svar på min forskningsfråga riktar jag min uppmärksamhet på hur aktörerna i artiklarna uttalat sig för fenomenet och hur artiklarna hanterar ungdomsgäng utifrån olika diskussionssätt Avhandlingens material består av artiklar från Hufvudstadsbladet under åren 2019–2023. Analysen genomfördes med hjälp diskursanalys. Forskningens teoretiska referensram är socialkonstruktionism. Socialkonstruktionismen utgår från att våra upplevelser av omgivningen är socialt konstruerade. Inom samhällsvetenskapen uppfattas samhället som något som består av konstruktioner. I analysprocessen av materialet fann jag tre dominerande diskurser vilka är: identitetsdiskursen, diskursen om socialt utsatta områden och diskursen om samhällets ansvar. Resultaten visade att ungdomar som tillhör minoritetsgrupper har fler riskfaktorer bakom sig än andra, såsom arbetslöshet, låg inkomst och diskriminering. Bristen på identitetsutveckling, sökandet efter känsla av tillhörighet, känsla av makt och marginalisering är några av de faktorerna som anses vara bakomliggande orsaker till ungdomsgängens bildning. Forskningen är relevant eftersom gängkriminaliteten kommer upp i den finska samhällsdebatten som ett oroväckande fenomen. Även brotten har blivit mer allvarligare bland minderåriga. Ungdomsbrottslighet har varit och är även idag ett uppmärksammat ämne i vårt samhälle, vilket framkommer i HBL:s artiklar. De som fick sina röster hörda i nyhetsartiklarna var bland annat polisen, ungdomsarbetare, frivilligorganisationers arbetare och politiker. Artiklarna lyfte fram problematiseringen gällande samhällets ansvar och beskrev brister i uppfostran och samhällets insatser. Den kriminella identiteten är idag mycket viktigare för unga än tidigare. De unga siktar på någon form av gangsterism med hjälp av kläder, språkanvändning och handlingar. I ett flertal nyhetsartiklar framgår det att rapmusiken och sociala median har ett stort inflytande på de unga, vilket även har en stark koppling till ungdomsgäng. I den offentliga debatten konstrueras invandrare och pojkar som brottslingar. Pojkar gör enligt statistik oftare brott, vilket även mina forskningsresultat visade. Det råder en tydlig samhällsnorm i vårt samhälle, där pojkar är ”bråkiga”.