Browsing by Subject "Ungdomsverkstad"

En ständigt aktuell politisk fråga är hur vi ska öka sysselsättningsgraden i vårt samhälle och ungdomsspecifika frågor inom det här temat lyfts upp som viktiga av regeringen. Ungdomsverkstäder är en verksamhet som uppkommit för att säkra ungdomars välmående och syftet är att arbetslöshet och sysslolöshet bland unga ska minimeras. Ungdomsverkstäder är en del av ungdomsgarantin som säkrar ungas välmående i Finland. Unga kvinnor som är sysslolösa befinner sig i en riskzon för att bli utanför samhället. Det finländska samhället upplevs inte som jämställt av Finlands invånare, vilket gör att unga kvinnor är i en ännu svårare situation är vad män är om de är sysslolösa. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur unga kvinnor som deltagit i verkstadsverksamhet resonerar kring sin tid på verkstaden dittills och vad som är specifikt för just dessa kvinnor. Forskningsfrågorna är följande: 1. ”Vad har verkstadstiden gett kvinnorna?”, 2. ”Hur har tiden på verkstaden påverkat de unga kvinnornas liv?” och 3. ”Hur ser de unga kvinnorna på framtiden?”. Att studera de här unga kvinnornas upplevelser av sin tid på ungdomsverkstaden ökar förståelsen för vad unga kvinnor upplever att verkstadsverksamheten ger dem och det här leder i sin tur till att ungdomsverkstäder kan utveckla sin verksamhet då man får kunskap om vad deltagarna behöver och önskar sig av verksamheten. Forskningsmaterialet består av tio stycken intervjuer med unga kvinnor som har deltagit i någon svensk- eller tvåspråkig ungdomsverkstad i Svenskfinland. Materialet är insamlat i samband med det kvalitativa och longitudinella projektet ”Uppföljning ung” som följde med ungdomar som deltagit i ungdomsverkstäder mellan åren 2014 och 2017. Projektet finansierades av Svenska kulturfonden och undervisnings- och kulturministeriet. Som teoretiska referensramar används i avhandlingen socialkonstruktionismen samt teorier om roller och identitetsskapande. Analysmetoden som använts är kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i svar på de tre forskningsfrågorna. Genom att delta i verkstäderna har kvinnorna fått en fungerande vardag, till exempel genom en normaliserad dygnsrytm och en rutin i vardagen. Kvinnornas liv har påverkats av att de deltagit i verkstadsverksamheten så till vida att de har fått tid att lära känna sig själv och lyssna på vad det är de egentligen vill göra. Innan verkstadstiden har kvinnorna fått utså många förväntningar från samhället om vad man som ung kvinna borde vara. Det visade sig att kvinnorna har börjat må bättre efter att de började medverka i verkstadsverksamheten, detta tack vare bl.a. rutiner och den stödande atmosfären på verkstaden. Resultatet visar också att kvinnorna har framtidsplaner och drömmar om hur deras framtid ska bli och vad de vill studera, alternativt arbeta med i framtiden. Verkstäderna har möjliggjort att kvinnorna fått tid på sig att reflektera kring sin egen identitet och sina egna behov. Alla dessa faktorer har bidragit till att alla informanter har upplevt eller upplever verkstadstiden som en positiv tid i livet. Sammanfattningsvis kan sägas att avhandlingens slutsats är att de unga kvinnor vars intervjuer har analyserats i denna avhandling och som deltagit i verkstäder ser positivt på verksamheten och att de upplever att verkstaden har gett dem mycket. Verkstäderna har varit en viktig aktör för att kvinnorna ska få en paus i sitt liv och det som känns tungt i livet och få möjlighet att reflektera över vad de önskar av framtiden. Vidare upplevs verkstaden av de unga kvinnorna som ett ställe där det finns tid att lära känna sig själv. Detta är en viktig del av det identitetsskapande som varje ung person går igenom. Verkstäderna har alltså en viktig roll i de unga kvinnornas själsliga liv, inte endast i de praktiska arrangemangen som långt handlar om att kvinnorna skapar sig en normal dygnsrytm och en fungerande vardag.